Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin."— Presentationens avskrift:

1 ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin

2 BOKTIPS • Kay Karlsson: • Anknytning - om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn

3 RISKFAKTORER OCH SKYDDSFAKTORER • En trygg anknytning är en stark skyddsfaktor • En otrygg eller desorganiserad anknytning är en allvarlig riskfaktor • En familj med många riskfaktorer, t ex missbruk, ”skapar” ofta otrygg anknytning

4 VI ÄR FLOCKDJUR VI BEHÖVER TRYGGHET OCH TRÖST NÄR VI ÄR I FARA Vi behöver en trygg bas att utgå från Vi behöver en trygg hamn att återvända till Så vi vågar utforska världen Så vi kan skydda oss från fara

5 Det är när man är liten man lär sig att vara förälder DW Winnicott

6 VAD LÄR JAG MIG I SAMSPEL • Vem jag är • Att hantera och reglera mina känslor • Att hantera min kropp • Att läsa av och förstå andra

7 GOTT SAMSPEL • Barnet drar in föräldern i lek och glädje • Förälderns goda minnen väcks • Barnet är huvudperson • Föräldrar gör sig till huvudpersoner för barnet • Betraktaren blir avspänd och smittas av glädjen ICKE-FUNGERANDE SAMSPEL • Banden mellan barn och föräldrar är svaga • Förälderns svåra minnen väcks. • Föräldrarna märker inte när barnet har det svårt • Basala regleringen fungerar inte – sömn, mat, lek • Barnet inte huvudperson • Föräldrarna inte barnets huvudperson • Betraktaren blir orolig

8 BARNETS ANKNYTNING  FÖRÄLDERN BINDER SIG  ANKNYTNINGSMÖNSTER I BARNET  INRE ARBETSMODELLER  PÅVERKAR ANDRA RELATIONER  T O M TILL EGNA BARN! VARJE NY RELATION PRÖVAS MOT DENNA ERFARENHET

9 TRYGG ORGANISERAD ANKNYTNING • Söker närhet vid otrygghet • Möter förutsägbarhet och lyhördhet • Inre förvissning om att hamnen finns • Lust och frihet att utforska • Vid avbrott eller konflikt  föräldern reparerar

10 OTRYGG ORGANISERAD ANKNYTNING - KAN INTE LITA PÅ FÖRÄLDERN UNDVIKANDE • Märker att förälder värjer sig mot barnets behov • Uttrycker inte sina behov • Minimerar sina anknytningsstrategier • - som andrahandsval AMBIVALENT • Föräldern mer oförutsägbar, nyckfull • Svårt att lära av • Samspel på vuxnas villkor • Maximerar sina strategier • Gnällig, krävande, utbrott • - också andrahandsval!

11 DESORGANISERAD ANKNYTNING Föräldern kan inte hjälpa barnet reglera sin stress • Inte ett mönster, strategier fungerar inte • Bygger på rädsla, vilsenhet, förvirring • Den som kan erbjuda tröst är den som väcker rädsla • Självförstärkande: Ju mer behov av trygghet ju mer rädsla •  RÄDSLA UTAN SLUT

12 FORTS. DESORGANISERAD ANKNYTNING • Föräldern har gett upp - eller • Föräldern är hjälplös så att barnets negativa känslor inte får finnas – eller • Föräldern misstolkar barnet pga eget trauma  • Anpassning till vuxna, ”falskt själv” – eller • Ger upp idén att få skydd, på sin vakt, litar inte på någon

13 VAD LÄR MAN SIG NÄR PAPPA SLÅR MAMMA? • Att aggression, våld och anknytning hör nära samman • Att aggression och våld har ett värde i nära relationer I utsatta familjer: • Ofta våld i generationer, ofta barnmisshandel, ofta slår även mamma. • Ofta annat våld, död och olyckor i nätverket.

14 KONSEKVENSER FÖR BARNET • Svårt reglera sina känslor, särskilt negativa • Även inåtvända reaktioner • Oförenliga arbetsmodeller • Kamratsvårigheter • Relationssvårigheter • Hälsoproblem • Inlärningssvårigheter

15 Forts KONSEKVENSER FÖR BARNET • Äldre barn: – Kontrollerande – omvårdande: Alltför lyhörd för föräldern (t ex medberoende) – Kontrollerande – bestraffande: Tar över föräldrarollen • Ung vuxen: – Svårt i relationer, i arbetslivet och som förälder.

16 HJÄRNAN PÅVERKAS • Hög beredskap för kamp / flykt • Vaksamhet, misstänksamhet • Lättväckt aggression • Tål stor belastning • På kort sikt användbart • På lång sikt förödande – isolering, missbruk, kriminalitet, fientlighet, våld

17 INRE ARBETSMODELLER STÄLLER TILL PROBLEM – SÄRSKILT I SVÅRA SITUATIONER NÄR ANKNYTNINGSMÖNSTRET BLIR TRIGGAT ANKNYTNINGSMÖNSTRET BLIR EN DEL AV BARNETS ”PERSONLIGHET”

18 VAD KAN MAN GÖRA I FAMILJEHEMMET? • ICDP – Vägledande samspel – • Omtolka barnets beteende till behov • Visa omsorg • Visa världen • Planera tillvaron

19 BARNETS KOMMUNIKATION • Avvisande – behöver bas, trygghet, triangulering • Utprövande – behöver bekräftelse i att prova relationen • Parentifierande – behöver hjälp att benämna vad som händer och känslor

20 Forts Barnets kommunikation • Desorganiserad – behov av omvårdnad, struktur, bekräftelse och benämning. • Begreppsfattig – behov av förklaringar och mening, benämnande • Funktionsförlust – behov av bekräftelse och paus.

21 SAMTAL I GRUPPER • OBS! Sekretess! Inga namn, allt stannar i gruppen • Tänk på barn och vuxna du känner – vilka anknytningsmönster ser du? • Vilka inre arbetsmodeller har de, och vilken betydelse har det i deras liv? • Tror du sådana modeller kan ändras?

22 SAMMANFATTNING ANKNYTNING • En skyddande utvecklingskraft på biologisk grund • Ett beteende som gör att jag kommer nära någon som kan hjälpa mig • Anknytningspersonen behöver inte vara en verklig trygghet, man kan knyta an till någon som gör illa • Trygghet att anknytningspersonen är nära • Anknytningsbeteende hela livet igenom, särskilt i barndomen och i nöd • Anknytningen är beroende av både barnets och anknytningspersonens förmåga

23 MINST 50% AV ALLA UTSATTA BARN KLARAR SIG I LIVET

24 BARNS OCH UNGDOMARS MOTSTÅNDSKRAFT • Självkänsla och självförtroende, positiv syn på sig själv • Social kompetens • Tillgång till inre eller yttre resurser, kompetens inom något område, t ex humor, skola, praktisk begåvning • Åtminstone en viktig vuxen som står nära • Goda relationer med omtänksamma vuxna • Goda relationer till vänner

25 • Låg grad av försvarsinställning och aggressivitet • Hög grad av samarbetsförmåga och känslomässig stabilitet • Motivation att fungera i samhället • Förmåga att fokusera • Optimistisk inställning VIKTIGAST: •Minst en kontinuerlig och känslomässig anknytning •Erfarenhet av att behärska färdigheter

26 HUR GYNNAR MAN MOTSTÅNDSKRAFT? • Bekräfta barnet. • Hjälpa barnet att se det som händer på andra sätt • Hjälpa barnet sätta ord på egna styrkor • Stärka barnets självbild • Uppmuntra kontakter med viktiga vuxna • Uppmuntra skolarbetet • Uppmuntra förmåga till vänskap

27 •Hjälpa barnet träna sig i problemlösning. •Hjälpa barnet uttrycka sina behov •Prata med barnet om vad det behöver •Prata med barnet om framtiden •Stöd barnets sociala kompetens. •Var en bra förebild – uppmuntra mycket!

28 JOHN BOWLBY OM PSYKOTERAPI: • Erbjuda en trygg bas med stöd, uppmuntran och medkänsla • Följa med i utforskande och reflekterande • Vara uppmärksam på hur patienten uppfattar terapeuten • Hjälpa patienten att reflektera över sina känslor FAMILJEHEM ÄR VARDAGSTERAPI

29 BOKTIPS Kay Karlsson: • Anknytning : om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn Anders Broberg m fl: • Anknytningsteori • Anknytning i praktiken

30 TACK FÖR OSS!


Ladda ner ppt "ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin."

Liknande presentationer


Google-annonser