Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering."— Presentationens avskrift:

1 Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering

2 Kalkylering •Förädlingsprocessen •Kapitalkostnader •Kalkyler •Kalkylmetoder

3 Förädlingsprocessen • ResurserProdukter → Förädling→← KostnaderIntäkter Tillverkningsföretag •anskaffning råvaror ⇨ förädling ⇨ försäljning Handelsföretag •anskaffning produkter ⇨ försäljning Tjänsteföretag •tjänsteproduktion ⇨ försäljning Projektföretag •projektgenomförande ⇨ försäljning

4 Förädlingsprocessen Kalkylering handlar om kostnads- och intäktsberäkning längs hela förädlingskedjan Förädlingsvärde = Intäkter – Kostnader för köpta produkter Mkr% av TI Intäkter9 749100 Kostnader för köpta produkter5 000 51 Förädlingsvärdet4 749 49 Löner (inkl sociala avgifter)2 810 29 Avskrivningar 362 4 Rörelseresultat1 577 16 Räntekostnader 531 5 Resultat före skatt1 046 11 Skatt 544 6 Resultat efter skatt 502 5

5 Kapitalkostnader Avskrivningar = anläggningstillgångarnas värdeminskning Räntekostnader = företagets kapitalbindning, lånat kapital Kapitalkostnader = Avskrivningar + Räntekostnader (anläggningstillgångar åldras, pengar lånas för anskaffning) Kalkylmässig avskrivning bör baseras på återanskaffnings- värdet. Utgår man istället från anskaffningsvärdet beaktas inflationseffekterna genom en justering av kalkylräntan

6 Kalkyler Förkalkyler •görs upp före beslut och uppskattar värden på kostnader och intäkter Efterkalkyler •görs upp i efterhand när besluten har genomförts och som analyserar faktiska kostnader och intäkter Kalkylobjekt •Företaget •Produkt •Marknad •Projekt

7 Kalkylmetoder Självkostnadskalkylering •fullständig kostnadsfördelning, självkostnaden beräknas för samtliga kostnader till dess att produkten är levererad och betald (sär- och samkostnader) Bidragskalkylering •ofullständig kostnadsfördelning, endast särkostnaderna för produkten beräknas

8 Kalkylmetoder •Självkostnadskalkylering Resultat = Intäkter – Självkostnad (prissättning på lång sikt, långsiktiga lönsamhetsbedömningar) •Bidragskalkylering Resultat = Totalt täckningsbidrag – Samkostnad (kortsiktiga prisbeslut, kortsiktiga lönsamhetsbedömningar)

9 Självkostnadskalkylering Periodkalkylering (processkalkylering) •Genomsnittskalkyl •Normalkalkyl •Ekvivalentkalkyl •Restkalkyl Orderkalkylering (påläggskalkylering) •Påläggskalkyl ABC-kalkylering (aktivitetsbaserad kalkylering)

10 Kalkylering Kostnadsslag (t.ex. löner, material hyror, räntor Aktiviteter Kostnadsbärare (de produkter eller tjänster som före -taget producerar Direkta kostnader Kostnadsslag (t.ex. löner, material hyror, räntor Kostnadsställen (ofta avdelningar) Kostnadsbärare (de produkter eller tjänster som före -taget producerar Direkta kostnader Indirekta kostnader (omkostnader) Självkostnadskalkylering ABC-kalkylering

11 Periodkalkylering Genomsnittskalkyl (Divisionskalkyl) •Kostnad/st = Totala kostnader/Tillverkad volym Normalkalkyl •Kostnad/st = FK/normal volym + RK/verklig volym Ekvivalentkalkyl •Gemensam resursförbrukning fördelas på produkterna genom s k ekvivalenttal Restkalkyl •Täckningsbidraget från en biprodukt reducerar självkostnaden för huvudprodukten

12 Periodkalkylering Verklig volym: 5 000, 80% av normal Normal volym = 5 000/0,8 = 6 250 Mtrl24 000 Lön18 000 Rörliga TO 6 000 Fasta TO15 000 Fasta AffO 7 50070 500 Självkostnad Genomsnittskalkyl = 70 500/5 000 = 14,10 kr/st Normalkalkyl = 48 000/5 000 + 22 500/6 250 = 13,20 kr/st

13 Periodkalkylering Ekvivalentkalkyl Tre företag A, B och C med 10, 20 resp 30 anställda skall investera 1 200 000 kr i En bastu där medarbetarna i företag B antas utnyttja anläggningen dubbelt så mycket som övriga anställda Företag Antal Ekv.tal Ekv.mängd Ekv.mängd(%) Kostn.andel A 101,0010 12,5% 150 000 B 202,0040 50% 600 000 C 30 1,0030 37,5% 450 000 60 80 1 200 000

14 Periodkalkylering Restkalkyl Ett företag producerar 2 milj kg sill under en period. Vid produktionen förekommer en biprodukt som säljs som fodermedel för 2 milj kr. Kostnaden för huvudprodukten var 14 milj kr. Beräkna tillverkningskostnaden per kg sill. Tillverkningskostnad totalt 14 milj kr - Täckningsbidrag biprodukt - 2 milj kr Tilllverkn. kostn. huvudprodukt 12 milj kr vilket innebär 12 000 000/2 000 000 = 6 kr/kg

15 Orderkalkylering Direkta kostnader kan hänföras till kalkylobjektet Indirekta kostnader (omkostnader, gemensamma kostnader, overheadkostnader) påförs kalkylobjektet via följande fördelningsnycklar: Materialomkostnadspålägg (MO) •Totala MO/Totala dM % Tillverkningsomkostnadspålägg (TO) •Totala TO/Totala dL % Affärsomkostnadspålägg (AffO) •Totala AffO/Totala tillverkningskostnad %

16 Orderkalkylering Omkostnadspålägg AB Hemslöjden har budgeterat följande kostnader för det kommande året: Direkt material15 000 000 kr Direkt lön12 000 000 kr TO 9 000 000 kr AO 7 200 000 kr FO 4 500 000 kr Vilka pålägg behövs för att täcka de indirekta kostnaderna? TO-pålägg 9 000 000/12 000 000 = 0,75 = 75% AO-pålägg7 200 000/36 000 000 = 0,2 = 20% FO-pålägg4 500 000/36 000 000 = 0,125 = 12,5%

17 Orderkalkylering Påläggskalkyl Upprätta en självkostnadskalkyl för produkten ljusstake som per styck har följande direkta kostnader: Direkt material50 kr Direkt lön20 kr dM50 MO-pålägg 0 dL20 TO-pålägg15 (75% av dL) TK85 AO-pålägg17 (20% av TK) FO-pålägg10,63 (12,5% av TK) Självkostnad112,63 Självkostnad för en ljusstake är 112,63 kr

18 ABC-kalkylering •Redovisa de indirekta kostnaderna som aktiviteter istället för kostnadsställen •Identifiera kostnadsdrivarna (orsakerna) för varje aktivitet •Fördela kostnaden för aktiviteter med kostnadsdrivare som fördelningsnyckel

19 Bidragskalkylering Bidragsmetoden är: •enkel och snabb •ger enkel kostnadsfördelning, inga fördelningsnycklar behöver användas •Är lämplig vid kortsiktiga problem/beslut •ger upplysning om lägsta tänkbara pris •möjliggör flexibel prissättning

20 Bidragskalkylering Handelsföretag •Varukostnad = Fakturakostnad + Hemtagningskostnad Bruttovinst = Försäljningspris – Varukostnad Tjänsteföretag •Lönekostnad + Projektspecifika särkostnader = Särkostnader för projektet Tillverkningsföretag •Ledig kapacitet •En produkt är på kort sikt lönsam att tillverka och sälja om täckningsbidraget är positivt •Lägsta acceptabla pris täcker precis produktens särkostnader •En gemensam trång sektion •Välj den produkt som ger störst TTB •Den produkt är mest lönsam som ger störst täckningsbidrag per enhet av den trånga sektionen (begränsande faktor)

21 Bidragskalkylering Handelsbolag Totala intäkter110 Mkr Rörelsekostnader 34 Mkr Varuförbrukningskostnader 54 Mkr Beräkna: Bruttovinst110 – 54 = 56 Mkr Resultat 56 – 34 = 22 Mkr Bruttovinstmarginal 56/110 =50,9 % Resultatmarginal 22/110 = 20 %

22 Bidragskalkylering Tillverkningsföretag Företaget tillverkar två artiklar A och B av samma material. A drar 2 kg material per enhet och B 4 kg per enhet. Materialet kalkyleras till 10 kr kg. Övriga särkostnader för A uppgår till 25 kr och för B 20 kr per st. Pris (kr)Maximalt antal (st) A 8015 000 B11010 000 Beräkna det totala täckningsbidraget för A och B förutsatt att det endast finns 40 ton material? A B Pris 80 110 dM - 20 - 40 Övriga särkostnader - 25 - 20 TB/st 35 50 TB/enhet (trång sektion) 35/2 = 17,50 50/4 = 12,50 Välj A. Man kan sälja 15 000 A vilket kräver 30 ton. Resterande 10 ton används för att göra 10 000/4 = 2 500 B TTB = 15 000 * 35 + 2 500 * 50 = 650 000 kr


Ladda ner ppt "Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering."

Liknande presentationer


Google-annonser