Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007 Ekonomiska institutionen EKI Företagsekonomi FEK Mehran Noghabai 28 14 86

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007 Ekonomiska institutionen EKI Företagsekonomi FEK Mehran Noghabai 28 14 86"— Presentationens avskrift:

1 HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007 Ekonomiska institutionen EKI Företagsekonomi FEK Mehran Noghabai rum

2 Fö 1: Inledning och grundbegrepp Kursinformation (Schema och kursuppläggning) Grundläggande företagsekonomiska frågeställningar Resultat och lönsamhetsbegrepp Ekonomi, produktivitet och effektivitet Centrala kostnadsbegrepp och –begreppspar i internredovisning Tillämpning av olika kostnadsbegrepp i internredovisning Kapitalkostnader Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader

3 Syfte och förkunskaper Syfte Att belysa internredovisningens roll i företagets ekonomisystem Att utveckla kursdeltagarnas företagsekonomiska språk Att göra kursdeltagarna förtrogna med olika kalkylmetoder Förkunskaper Externredovisning och grundläggande matematik Viktigt att tänka på Engagemang och aktivt deltagande på föreläsningar och lektion Föra egna anteckningar och läsa kontinuerlig

4 Kostnads- och intäktsanalys Företagsorganisation Resurser Produkter/ tjänster IntäkterKostnader Resultat = Intäkter – Kostnader Lönsamhet = Resultat / Resursinsats

5 Företag som ett styrt system Strategisk ledning Taktisk styrning Administration Operativt genomförande Inflöde Utflöde Information (kalkyler som beslutsunderlag) Beslut/order Styrimpulser Vad? För vem? Hur? Med vem?

6 Företags- och ekonomibegreppet Företagande handlar om VÄRDESKAPANDE! Företag ska vara Effektiva (inre och yttre effektivitet) Innovativa (utveckla nya konkurrenskraftiga varor och tjänster) Legitima (ledning som inger förtroende och stöd åt verksamheten) Ekonomi Värdeskapande och styrning av resurser dit de gör störst nytta Hushållning och effektivt utnyttjande av knappa resurser Planering, kontroll och styrning av resurstransformationer Utveckling av befintliga och skapande av nya resurser

7 Ekonomi - produktivitet - effektivitet Hushållning (ekonomi) kan mätas som den prestation företaget utför i relation till den resursförbrukning verksamheten orsakar. Ett företag måste ha ett positivt förädlingsvärde för att kunna överleva och utvecklas av egen kraft Produktivitet: förmågan att göra saker på rätt sätt Effektivitet: förmågan att göra rätt saker Effektivitet innebär grad av måluppfyllelse, dvs nyttan av den utförda prestationen (ej enbart produktivitet). Kreativitet: att göra nya saker/på nytt sätt, helst med mindre resurser

8 Produktivitet och effektivitet Inre effektivitet Yttre effektivitet ProduktionsresursDelprestationer Delproduktivitet Måluppfyllelse nöjda kunder säkra leveranser botade patienter godkända elever uppklarade mål Huvudprestation Produktionsresurser produktionssystem

9 Beslutsmodeller och kalkyler Beslutsmodeller Rationell beslutsmodell: Problem söker lösning Begränsad rationalitet: Beslutsfattaren satisfierar mer än optimerar Soptunnemodellen: Lösning söker problem Exempel på beslutssituationer prissättning på företagets produkter planering av produktionsvolym, sortiment ställningstagande till kundorder, tillverka själv eller köpa utifrån val av olika tillverkningsmetoder Behålla/utveckla/avveckla Belopp att satsa på reklam, forskning och utveckling

10 Ekonomisk styrning Ekonomisk styrning innebär bl a precisering av de val man står inför och framtagning av den information som krävs för att fatta ekonomiska beslut Budgetering Budgetuppställning Budgetuppföljning Kalkyler Förkalkyler Efterkalkyler Analyser extern rapportering Redovisning Ekonomisystemets beståndsdelar och den interna redovisningen

11 Styrprocessen och ekonomisk styrning Förkalkyler Planering Redovisning (genomförande) Efterkalkylering Uppföljning Ekonomisk styrning Återkoppling Utarbeta mål och strategier kartläggning av intäkter och kostnader Budget för avdelningar Förkalkyler för produkter Insamling och redovisning av ekonomisk info (transaktioner) Bokföring av transaktioner Kontroll av lönsamhet Jämförelse mellan redovisning (är-värden) med budget (förväntningar eller bör-värden) t ex i en avvikelseanalys Revidering av planer justering av parametrar eller kalkylmodell!

12 Centrala begreppspar Utgift och inkomst Utgift avser varans inköpspris och är knuten till anskaffningstillfället (t ex när en kund betalar för en vara). Inkomst är knuten till försäljningstillfället. Utbetalning och inbetalning Begreppen är knutna till betalningstillfället (t ex när företaget betalar en underleverantör för en vara/tjänst). Summan av företagets in- och utbetalningar visar in- och utflöde av likvida medel. Likviditet avser företagets betalningsförmåga på kort sikt, vilket ställer krav på planering och överblick över företagets in- och utbetalningar.

13 Centrala begreppspar, fortsättning Kostnader och intäkter Kostnad avser förbrukning och användning av företagets resurser över en (kortare eller längre) tidsperiod. Kostnader är periodiserade utgifter. Intäkt speglar företagets prestationer spridd över den tidsperiod produktionen sker. Intäkter är periodiserade inkomster. Resultat eller periodiserad vinst är skillnaden mellan totala intäkter och totala kostnader.

14 Tidsordning mellan olika grundbegrepp Anskaffning av en resurs innebär att Försäljning av en produkt innebär att Motsvarande ekonomiska begrepp UtgiftUtbetalningKostnad IntäktInkomstInbetalning Produkten beställs Produkten levereras med faktura Produkten betalas 04/01/0104/09/0104/09/30 20 tkr/mån kr kr 04/02/ kr 04/03/28 15 tkr/mån 04/05/01 04/09/01

15 Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader Den externa redovisningen visar bokföringsmässiga kostnader medan internredovisningen arbetar med kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga kostnader används vid årsbokslut och regleras v lagstiftningen (Bokföringslagen) Kalkylmässiga kostnaders syfte är att söka/bestämma de verkliga kostnaderna som är förknippade med verksamheten. Jämför t ex avskrivningar baserade på återanskaffningsvärdet (kalkylmässig avskrivning) med avskrivning enligt plan (bokföringsmässig avskrivning). Skillnaden orsakar ett glapp!

16 Bokföringsmässiga och kalkylmässiga merkostnader Bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga kostnader Kalkylmässiga merkostnader: Ränta på eget kapital Kalkylmässiga avskrivningar Förbrukning av material (värderad efter nupriset) Bokföringsmässiga merkostnader: Skatter Bokföringsmässiga avskrivningar Förbrukning av material (värderad enligt civilrättsliga regler)

17 Kostnadsbegreppspar Fasta och rörliga kostnader Fasta och rörliga kostnader (Fixed and Variable Costs) Kostnadsindelning efter volymberoende! Fasta kostnader är kostnader som är volymoberoende. Rörliga kostnader är kostnader som förändras vid variationer i produktions- eller verksamhetsvolymen. Fasta kostnader Helt fasta kostnader (tomgångskostnader) Driftbetingade fasta kostnader Halvfasta kostnader Rörliga kostnader Proportionellt rörliga kostnader Progressivt rörliga kostnader Deggressivt rörliga kostnader

18 Fasta och rörliga kostnader Fixed and variable costs Volym Total Fast kostnad per år TFCTotal Rörlig kostnad per år TVCTotalkostnad TC Fast styckkostnadRörlig styckkostnad Total Styckkostnad Unit cost

19 Kostnadsbegreppspar Direkta och indirekta kostnader Direkta kostnader (direct costs) är kostnader som är direkt hänförbara till ett kalkylobjekt (produkt) eller kostnadsbärare. Indirekta kostnader (overhead costs) är kostnader som ska hänföras till avdelningar (kostnadsställen), vilka ska fördelas vidare till kostnadsbärare för att kalkylera en produkts självkostnad. Kostnadsslag är kostnader som är av likartad typ och som kan hänföras till samma kategori. Kostnadsbärare är det som produceras och som ska bära eller belastas med kostnaden. Kostnadsställen är avdelningar eller funktion i verksamheten vars prestationer kostar pengar men vars kostnader inte kan fördelas direkt på en produkt, t ex central administration och ledning.

20 Modell för självkostnadskalkyl Kostnadsslag Kostnadsställe Kostnadsbärare Indirekta kostnader Direkta kostnader Fördelade kostnader Självkostnad = Direkta kostnader + Fördelade omkostnader Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl (Full Cost Accounting & absorption Costing)

21 Kostnadsbegreppspar Sär- och samkostnader Kostnadsindelning efter orsakssamband, dvs besluts- eller alternativberoende (Variable costing) Särkostnader är kostnader som orsakas av ett beslut. Särkosntaden tillkommer (eller försvinner) om ett alternativ genomförs (eller läggs ner). Samkostnader är kostnader som inte påverkas av ett visst beslut. Samkostnader är gemensamma för aktuella handlingsalternativ. Särintäkter är de kostnader som orsakas av ett visst alternativ genomförs. Täckningsbidrag = Särintäkter - Särkostnader

22 Andra kostnadsbegrepp Alternativkostnad Det intäktsöverskott som man går miste om genom att välja ett visst alternativ. Operationell kostnad = särkostnad + alternativkostnader


Ladda ner ppt "HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007 Ekonomiska institutionen EKI Företagsekonomi FEK Mehran Noghabai 28 14 86"

Liknande presentationer


Google-annonser