Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ARBETE OCH ARBETSLIVET I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET HUR KOMMER YRKESSKIKCLIGHETEN TILL UTTRYCK?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ARBETE OCH ARBETSLIVET I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET HUR KOMMER YRKESSKIKCLIGHETEN TILL UTTRYCK?"— Presentationens avskrift:

1 ARBETE OCH ARBETSLIVET I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET HUR KOMMER YRKESSKIKCLIGHETEN TILL UTTRYCK?

2 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Helsingin Sanomat

3 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET SÖKES – EN GAMMALDAGS GÅRDSKARL! Förutom snabb service säkerhet och övervakning Möjlighet att reagera på oväntade händelser Man är beredd att betala för god service Krävs allt mer tekniskt kunnande De flesta gårdskarlar arbetar på deltid Gårdskarlslägenheten en arbetsförmån

4 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET

5 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Nothing changes. Everything is new. Telias (?) reklam för några år tillbaka Everything changes. Nothing is new... borde det kanske hellre vara

6 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Vilka är de främsta förändringarna inom arbetslivet de senaste femtom åren?

7 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Den första moderniteten: Antingen-Eller Den andra moderniteten: Både-Och Ulrich Beck (2000): Brave new world of work

8 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET KUNSKAPEMOTION SOCIAL LEDNINGINTELLIGENS KAPITAL KOMPETENS (Vuxen) pedagogik Ekonomi Organisations- teori Företags- ledning Nya eller nygamla kombinationer

9 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Arbete ?!?! Job: Arbetsplats, det arbetet man utför på arbetsplatsen (urspr: en del i en i arbetsprocess) Work: att arbeta, utföra arbete, resultatet av arbete (urspr: en meningsfull helhet som det är värt att kämpa för) Labor: nödvändig slit för överlevnad (även arbetskraften som ett kollektiv) Räty, O Työ ja koulutus.

10 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Jussi Vähämäki (2003) om arbete i sin bok Drönarnas klubb: då laster i arbetet blev till Arbetet i dag är inte bunden till tid och rum Samtliga rum är arbetsrum (diskussioner på gymmet), till sina yttre känne- tecken är allt arbete likadant (sker vid Arbetet har blivit allt mer personligt – arbetet är livet och personen och även tvärtom, man uttrycker sig själv genom arbetet Det nya i det nya arbetet * Handlar om kunskap & kommunikation, samarbetsförmågan understryks * Arbetet existerar endast genom och i form av nätverk * Hela livet är arbetsliv, arbetet oändligt * Professionalism = personlig talang och knowhow att göra vad som helst * Man behöver inte specialisera sig på någonting, bara vara en ”trevlig prick” * Man måste kunna förutse, ”komma ihåg det som som händer i morgon” * Man måste vara ständigt uppkopplad, i kontakt, nåbar, anträffbar Man skall vara intresserad av allt men inte dröja kvar i något för länge!!

11 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Fysisk och social verklighet (brute and social facts) Man exploaterar sig själv på ett lustfyllt Tjänste-/kunskapsarbetets gränslöshet – en oändlig Arbetet tar hela människan i anspråk, leder till Det kreativa, lustfyllda och upplevelsemättade kunskapsarbetet kan inte kontrolleras och regleras med gamla Kan en människas kreativitet, vilja och empati intensifieras, kontrolleras och intensifieras av en annan person eller en organisation (arbetet är integrerat i den människa som utför Det sociala kapitalets betydelse (kompetensen i arbete utvecklas och vårdas genom ett professionellt och socialt kontaktnät) Två typer av tjänsteyrken a) Hjärnans yrken är innovativa, nyskapande och i dem löser man abstrakta problem och utvecklar nya idéer b) Hjärtats yrken är omsorgsinriktade och de måste ständigt upprepas eftersom produkten inte går att lagra Göransson, A Arbetslust och självexploatering. Framtider nr 2/2003, 5-10.

12 Ej arbetstid Ej fritid (arbete – familj) Lön för arbetsinsatsen (tid) Lön för resultatet Frihet kontroll Övertid/belastning deltidsarbete Teamwork distansarbete Social kompetens osynlig/ansiktlös/inhyrd arbetskraft Engagemang, satsning, emotionella band löst arbetsförhållande/ ständig rädsla för uppsägning Man arbetar så hårt och man är så engagerad så att man bränner ut sig Arbetslivets paradoxer och utmaningar Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003

13 Flytande, osäkra arbetsidentiteter Man är (franchising)företagare Man är (inhyrd) arbetskraft Man är (deltids- eller visstids)anställd Man är skenbart uppsagd Man vet inte om man jobbar eller har ledigt Man vet aldrig när man skall till jobbet Arbetslivets paradoxer och utmaningar Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003

14 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Från till Eller

15 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Den första moderniteten: Antingen-Eller Den andra moderniteten: Både-Och Ulrich Beck (2000): Brave new world of work

16 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Friheten ökar – kontrollen får ny(gamla) former Reklam för trådlösa bärbara datorer: Även om inte Du hinner komma loss för lunch, frigör den trådlösa bärbara datorn dig från ditt arbetsbord. Nu har du och dina kolleger friheten att röra på er – då får nya tankar mera utrymme och bättre möjlighet att klarna. Så även om bråd- skan stundvis dikterar arbetstempot, avgör den inte var du utför ditt arbete. Mera rörlighet. Bättre produktivitet. Skaffa dig vår trådlösa bärbara dator! Regler vid ett internationellt företag som etablerat sig i Finland: Inga privata samtal får ringas/mottagas under arbetstid. Gäller även egna mobil- telefoner, som bör lämnas hemma. (Slutsats: Man får ha kontakt med familj, vänner, sköta bank- och andra dylika ärenden mellan kl ) Då man går på lunch skall man meddela exakt vilken tid man går och kommer. Om man avser sluta tidigare bör man be om lov. (Kollegan frågade chefen vad begreppet tidigare betyder, då det i arbetskontraktet står att vi har 8-timmars arbetsdag, men arbetsdagarna i själva verket är omkring 16-timmar. Detta kunde chefen inte svara på!) Internet-användning förbjudet. Efter varje arbetsdag printar man ut listor och går igenom vem som besökt vilka sidor, vilken tid de gjort det och i hur lång tid.

17 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET VAD ÄR PRODUKTIVITET? I SERVICEARBETE I KUNSKAPSARBETE

18 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET De allt girigare Krav på allt större flexibilitet samt ett ständigt Teamarbete en ytlig ideologi som är lämplig för en flexibel samhällsekonomi (den möjlighet till personlig bekräftelse som fanns i till varandra hierarkiskt relaterade professionella yrkesgrupper försvinner) Tidigare arbetstagare i homogena yrkesgrupper: en gemensam plattform, gemensamma intressen, möjlighet till bekräftelse av varandras tolkningar, en ömsesidig lyhördhet och en enad front (Likhet: bakgrund, värdegrund, kön, etnicitet, Närhet: informell samvaro, solidaritet, hjälpsamhet) Idag medarbetare i multiprofessionella team: Kvalitet och re-engineering som managementprinciper – ett budskap om invidualisering; individuell lönesättning, karriärplanering, utvecklingssamtal, empowerment, satsningar på etik och personlig moral >>>>> gemenskapen saknar likhetsbetingelser, växelverkan blir tunn och ytlig, det är svårt att skapa normer kring erfarenheter och problem, ohörsamhet gentemot andra, individen ensam oh utsatt Lindgren, G Giriga organisationer. Framtider nr 2/2003,17-22.

19 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Fysisk och social verklighet (brute and social facts) De förändrade Förändringen av kvalifikationskraven beror främst på strukturomvandlingen, dvs. det att de kvalificerade jobben blir fler medan de mindre kvalificerade jobben blir Inom de befintliga arbeten och yrken har förändringen gällande kvalifikationer varit långsam, t.o.m. De okvalificerade arbetsuppgifterna finns inom servicesektorn, många enkla arbeten, arbetsuppgifter som kan svårligen Samtidigt minskar andelen människor som har endast låg utbildning eller ingen utbildning alls – inom kort försvinner dessa människor Le Grand, C. Szulkin, R. & Tählin, M Hur förändras jobbens kvalifikationskrav? Föreställningar och verklighet. Framtider nr 2/2003,

20 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Den tänjbara och söndersmulade arbetstiden A Var femte kvinna deltidsarbetande – tvungen att ha två jobb - långa ar- betsdagar – arbeten med tunga/obekväma arbetsuppgifter – av expe- diterna inom handel 70% deltidsanställda – orsaken ökad konkurrens och osäkerhet – för arbetsgivaren ett sätt att anpassa arbetskraften en- ligt konjunkturväxlingar – stora kvalifikationskrav på de deltidsanställda, men allt mer ensidiga och monotona arbetsuppgifter (HS ) Deltidsanställda framför allt inom servicesektorn – studerande deltidsar- betar vid sidan om studierna – 22 timmars arbete i veckan förutsätter andra inkomstkällor – antalet deltidsanställda (12% av arbets- kraften, fler än år 1990) - av kvinnor 17% deltidsarbetande – för hälften ett eget val – ungefär hälften av deltidsarbetande tjänar mindre än 1000 euro i månaden - inkörsport till heltidsarbete (HS / ) Inom den offentlig sektorn, sjukvård, visstidsanställningar och långa vika- riat under åratal – problem särskilt för unga kvinnor - ett stort antal viss- tidsanstllda ökar belastningen och ansvaret hos den permanenta perso- nalen – tröttar ut enskilda människor: beständigheten och kontinuiteteten blir bristfällig - inga normala semestrar (HS /26.5/03/5.6.03)

21 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Den tänjbara och söndermulade arbetstiden B Den genomsnittliga arbetstiden ökade inte under 1990-talet – dock diffe- rentierats enligt arbetsuppgifterna – högre tjänstemän längre arbetsdagar, lägre tjänstemän kortare, personer med kort utbildning deltidsarbete – förklaras med flexibilitet – bland de som arbetar längre har arbetet smugit in sig på fritiden (tiden man inte är på arbetsplatsen) de deltidsanställda måste anpassa sig till dagliga variationer i kundströmmar och efterfrågan på arbetskraft - (HS ) De högt utbildade kunskapsarbetarna arbetar långa dagar – 41,6 timmar i veckan – arbetet följer med överallt – den förlängda arbetstiden förklaras med tre orsaker: a) arbetets karaktär och gränslöshet, utmaningen och viljan att göra sitt arbete bra b) i kvinnliga arbeten, för ledarna och che- ferna inom offentlig sektor pga dålig organisering och ledarskap samt för att man har för liten personal c) för unga män inom IT-branschen för att man vill bli (framgångs)rik (HS )

22 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Distansarbete Endast 4 –5 procent av arbetskraften (ca ) arbetar på distans - betraktas idag som en form av flexibelt arbete – lämpar sig bäst för självständiga experter – befolkningskoncentrationen till tillväxtcentra förutsätter inte distansarbete – distansarbetet förutsätter ny typ av ledarskap i vilket man tar fasta på resultat i stället för att kontrollera arbetstid – teamarbetsprincipen strider mot självständigt distansarbete – tät fysisk samverkan med andra bidrar till att man förbinder sig till sitt arbete bättre – den tysta kunskapen kan förmedlas endast genom fysisk växelverkan (HS )

23 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Ensamt arbete Allt flera finländare arbetar ensam - detta gäller framför allt servicesek- torn - öppethållningstiderna för kiosker och affärer har förlängts – inom den offentliga sektorn, t.ex. Inom hälsovård beror detta på ned- skärningar – även externalisering av tjänster påverkar – antalet kan redan vara omkring personer, d.v.s 10 % av arbetskraften – typiska ensamma arbeten: expedit, servitör, barmästare, städerska, anställd inom social- och hälsovård, hemskötare, avbytare inom jord- bruk, skogsarbetare, fastighetsskötare, chaufför – framför allt under kvälls- och nattskift möter de ensamarbetande hotfulla situationer

24 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Ut- och inhyrning av arbetskraft och företagsidéer Deltidsarbetande, inhyrd arbetskraft delar företagarnas risker, men har ej samma förmåner – i Finland personer (0,3 % av arbetskraften, i Europa 1,5 – 4,5 %) – förväntningar att den femdubblas - utebliven för- nyelse av arbetsavtalet i stället för uppsägning – levebrödet i små smulor här och där – uppdrag med kort varsel – längre perioder utan arbete – fortlöpande osäkerhet – måste se till att kunden (arbetsgivaren) är nöjd med produkten (den arbetsinsats man säljer) – används som rekryte- ringsmetod till stadigvarande arbetsförhållanden – minskar den psykiska belastning som orsakas av att man blir tvungen att säga upp – används speciellt inom sektorer där det förekommer stora variationer i produk- tionen och behovet av arbetskraft – uthyrningsfirmornas taxa är dubbelt den uthyrda arbetskraftens lön (10 euro + 6 euro i soc. och andra avgifter + 4 euro) – den uthyrda arbetskraften ofta ung (HS /3.9.03) Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003

25 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Företagsamhet genom uthyrning av affärsidé Finländarna minst villiga i Europa att bli företagare – endast 28% villiga att sysselsätta sig själv (genomsnittet i Europa 45%) - I Finland företag – i 93% av dem under 9 anställda – i de små och medel- stora företagen finns 60 % av arbetsplatserna inom den privata sektorn (HS ) Franchising Egen pizzeria, av vars omsättning 10% går åt en utomstående – uthyr- ning av affärsidé och sakkunskap – sänker ribban för företagande och garanterar överlevnad – av franchising företagen 90 % verksamma efter 5 år – av övriga företag endast hälften – franchisingkedjan utbildar, marknadsför, hjälper med att finna handelsplatsen – gjort att kvinnor som vill undvika risker intresserat sig för företagande – överraskning för många franchising företagare hur mycket avtalet påverkar och begränsar – produkternas och tjänsternas pris, kvalitet och mängd, företagens och arbetstagarnas utseende – svårt för före- tagaren att föra fram och förverkliga egna idéer (HS )

26 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Lön för resultat i ställer för mödan Resultatbaserad lön höjer märkbart företagens produktivitet – höjningen 10-25% - förbinder arbetstagarna till företaget bättre än allmän höjning av lönerna – grunderna för bonusen varierar – effekten större då bonu- sen ges åt tjänstemännen – andelen i jämförelse med de sedvanliga lö- nerna ännu blygsam – effekter: bättre samarbetsanda och –vilja, effekt- informationsspridning, minskad motstånd vid förändringar, minskad personalomsättning, ökad flexibilitet (HS ) Forskare Juha Siltala: Corporate spirit – tänkandet spolierar det som ur den anställdas (arbetstagarens/säljarens perspektiv) varit det bästa och det mest befriande i kapitalismen, nämligen ett marknadsavtal, som går ut på att du säljer ditt arbete per timme för ett givet pris. Detta gäller i hög grad kunskaps- arbetare. (Image 6/2003)

27 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Produktivitet Produktiviteten i Finland ökat snabbare än i många andra länder – drygt 3 % per år de senaste 25 åren – inom elektronikindustrin under 1990-talet t.o.m 20% per år – har inte påverkat arbetstagarnas realin- komster - IKT har påverkat produktiviteten långsamt – 1995 hade var tredje industriarbetare tillgång till e-post, fem år senare i princip alla – 2001 använde 58 % av industriarbetarna dator i sitt arbete regelbun- det, inom servicebranschen 71 % - IKT:s inverkan på produktivitet va- rierar från sektor till sektor men är inte så stor som man kunde tänka sig (HS ) Arbetskraftskostnaderna (löner + indirekta kostnader) i Finland de sjätte högsta i världen – under de senaste 10 åren har ökningen varit 4,1% - spridningen beträffande löner har ökat bland industriarbetarna och minskat land tjänstemännen – 45 % av arbetskraften inom industrin får resultatlön (HS ) Höga arbetskraftskostnader en kraftkälla för produktivitet och tillväxt – lockar till innovationer som sparar på arbetskraften – innovationer ökar på lång sikt produktiviteten mest (HS )

28 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET De immateriella tillgångarna – socialt kapital och human kapital I kunskapsintensiva företag främst intellektuellt och socialt kapital – behov av att utveckla dessa målinriktat – strävan efter att konkretisera och mäta: personalens kompetens och motivation, företagskultur, företagsledningen – och processerna, kundrelationer, nätverkskontakter och image – kunskapsledning=att leda de im- materiella resurserna (Forum för ekonomi och teknik 9/03) Immateriellt kapital består av tre komponenter: a) humankapital; knowhow, kun- nande, ledarskap b) strukturkapital; företagskultur, informationssystem, upphovs- rättigheter, varumärke, rykte, distributionskanalerna, 3) relationskapital; kunder, partners, underleverantörer, aktieägare, placerare, samhälleliga kontakter, nät- verk – utmaningen: hur mäta det immateriella kapitalet? Ta fasta på arbetsklimat, arbetarnas belåtenhet, användning av datasystem, leveranstider – I personal- bokslut: antalet utbildningsdagar, beskrivningar av kontakter med omgivningen, informationskanaler, patenter, förändringar i lagstiftningen – i få årsberättelse anger man namnen på den personalen som förekommer i bilderna – förutom då det gäller ledningen, styrelsemedlemmar osv. (HS / ) Det social kapitalet och nätverken av stor betydelse då man söker arbete eller vill byta jobb – korrelerar även med löner och arbetstillfredsställelse – i effektiva sociala nätverk ingår personer i ledande ställning – i nätverken förmedlas information om lediga arbeten och pålitliga arbetstagare (HS )

29 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Utmattning och burnout Ökad arbetsmängd utmattar – kvinnorna upplever utmattning oftare än männen – inom den kommunala sektorn upplever nästan en tredjedel av de åldriga (55+) kvinnliga arbetstagarna sig mycket utmattad efter arbetsdagen – männen stressas mera av att tänka på arbete på fritiden (HS ) Inom statlig sektor pensionerar man sig i genomsnitt i 58 års ålder (ge- Nomsnittet för samtliga arbetstagare 57,2 år) – staten har anställda varav hälften pensionerar sig inom de närmaste tio åren - projekt för att behålla arbetskraften längre i arbetet – går ut på att främja En öppen diskussionsklimat, öka växelverkan, främja teamarbete, moder- nisera ledarskapet för expertgrupper – fokus även på jämlikhet, rättvisa, feedback på arbete och informationsspridning (HS ). Dålig arbetsklimat (spänd och stelnad i sina former) ökar sjukskrivningar och olika typer av symtom kraftigt – över hälften av finländare betraktar arbetsklimatet på sin arbetsplats som trevlig och sporrande – de som inte gör det sjukskriver sig 70% procent oftare än de som är nöjda med arbetsklimatet (Hs )

30 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET De utmattade kämpar emot förändringar Det ökade förändringsmotståndet (mottvallskäringarna) kan till stor del bero på rädsla för att lära sig nytt, känsla av osäkerhet och otrygg- het, trötthet, utmattning och utbrändhet – människan känner sig dum och dålig – de allt snabbare förändringarna – det arbetssamfund som har möjlighet att underbygga förändringarna klarar dem bäst – man bör ge tid för att anpassa sig till det som komma skall, handleda och vägleda före, medan och efter – i arbetslivet utgår man från att alla är oerhört kloka och klyftiga – människans produktivitet följer inte samma utvecklingslagar som t.ex. ekonomin – arbetsuppgifterna borde dimen- sioneras så att det finns utrymme att lära sig nytt och smälta det man lärt sig – de förvridna värden – sådana människorsom skryter med sin 14 timmar lång arbetsdag och 5 timmars nattsömn betraktas som beund- ransvärda (HS )

31 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET De skenbara uppsägningarna Gäller framför allt då man säger upp experter och personer i ledande ställning (som satt hela sin personlighet i blöt) – även vid uppsägnings- tillfället betonar ledningen vi-andan och tigger om medkänsla genom att beklaga hur tråkigt det är att bli tvungen att säga upp anställda – har inte alltid att göra med dåligt resultat (bristande effektivitet, produktivitet) eller att de som uppsägs är okunniga – man profilerar/ fokuserar (strömlinjeformar) verksamheten och upphör med en viss typ av verksamhet – uppsägningen externaliseras = den obekväma uppgiften sköts av en utomstående konsult i stället för den egna för- mannen – under den djupaste lågkonjunkturen sköttes uppsägningar- na klumpigt – numera har uppsägningarna blivit ”mjuka” – för personer i ledande ställning handlar det om gyllene handslag, outplacement, för den anställde om stödpaket – ett företag bör ha en exit policy (plan för uppsägning = exit-alternativ – man anställer konsulter som tar hand om både de som blir uppsagda (hjälp med arbetssökning och karriärpla- nering) och de som blir kvar (så att derasmotivation inte sjunker) (HS / )

32 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Två insändare om klimatet på arbetsplatserna Visstidsanställda är hela tiden rädda för att förlora sitt arbete – de permanent anställda är i sin tur rädda att deras arbete externaliseras (blir en visstidsans- tällning) – den visstidsanställda kan inte hålla fast vid arbetstider – blir osmidig – man fokuserar sitt eget arbete, arbetar hårt, hinner inte umgås och diskutera – stämningen blir tung, hotfull – yttrandefriheten lider – som visstidsanställd vå- gar man inte ta ställning, komma med anmärkningar, ge förbättringsförslag – detta blir paradoxalt i och med att den som utför vissa arbetsuppgifter känner till dem bäst – utvecklingen stannar upp – ledstjärnor som teamarbete och inno- vativitet blir tomma, intetsägande retoriska slagord (HS ) Upplevelsen av att man trivs med sitt arbete har sin grund i självständighet och möjlighet att föra fram och göra något av sina idéer – egenskaper som förknip- pas med privat företagsamhet – problemen på arbetsplatser har att göra med dåligt klimat och usligt samarbete – man betonar den hårda, senaste innehålls- liga kunskapen i stället för sociala färdigheter – man borde lära sig att komma överens med andra och utveckla sin egen beredskap och sina styrkor – tre sa- ker man borde lära sig; att tåla osäkerhet i stället för att motsätta sig förändrin- gar, erkänna sina svagheter för kunna bli stark, dela med sig av information och kunskap – enkla att uttrycka och marknadsföra utåt – svårare att förverkliga (HS )

33 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Facts and figures Jord- och skogsbruk IndustriByggverk- samhet HandelSamfärdselFinans. & försäkring Tjänster 19938,8%20,6%5,9%14,7%7,6%11,3%30,8% 20025,5%20,7%6,2%15,3%7,1%13,0%32,0% ArbetareFunktionärerFöretagare Sysselsatta efter yrkesställning Jord- och skogsbruk IndustriByggverk- samhet HandelSamfärdselFinans. & försäkring Tjänster Utförda arbetsdagar Sysselsatta näringsgrensvis Statistikcentralen Arbetskraftsstatistik Arbetsmarknaden 2003:14. Helsingfors: Statistikcentralen.

34 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Facts and figures Statistikcentralen Arbetskraftsstatistik Arbetsmarknaden 2003:14. Helsingfors: Statistikcentralen. Hulkko, L Työajan muutokset. Työmarkkinat 2003:8. Helsinki: Tilastokeskus. Jord- och skogsbruk IndustriByggverk- samhet HandelHotel & Restaur. Sam- färdsel Finans. & försäkring Tjänster 19896,42,92,216,517,26,915,310, ,84,64,222,130,510,713,513,8 Andelen deltidsanställda enligt näringsgren DeltidssysselsattaMänKvinnor ,2 % ,4 % Relativt övertidstalRelativ bisysslotal 19935,7%3,8% 20026,0%2,9% Personer som utfört övertidsarbete eller haft bisyssla Andelen deltidssysselsatta av alla sysselsatta (15-64 år)

35 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Facts and figures Jord- och skogsbruk IndustriByggverk- samhet HandelSamfärdselFinans. & försäkring Tjänster ,938,340,238,739,336,636, ,839,240,937,440,237,036,0 Arbetsdagens genomsnittliga längd näringsgrensvis ArbetareFunktionärerFöretagare ,336,947, ,336,746,3 Arbetsdagens genomsnittliga enligt yrkesställning Hulkko, L Työajan muutokset. Työmarkkinat 2003:8. Helsinki: Tilastokeskus.

36 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa 2003 ARBETE OCH ARBETSLIV I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET Litteratur: Beck, U The brave new world of work. Cambridge: Polity Press. Himanen, P Välittävä, kannustava ja luova Suomi. Katsaus tietoyhteis- kuntamme syviin haasteisiin. Helsinki: Eduskunnan kanslian julkaisu 4/2004. (www.eduskunta.fi/fakta/julkaisut/ ekj4_2004.pdf) Ohlsson, J Den överhettade arbetsmänniskan. I D. Tedenljung (red.) Pedagogik med arbetslivsinriktning. Lund: Studentlitteratur. Räty, O Työ ja koulutus. Sennett, R Työn uusi järjestys eli miten uusi kapitalismi kuluttaa ihmisen luonnetta. Tampere: Vastapaino Sennett, R. Kunnioitus eriarvoisuuden maailmassa. Tampere: Vastapaino. Vähämäki, J Kuhnurien kerho. Helsinki: Tutkijaliitto. Tidskriften Framtider nr 2/2003. Tema: Arbetsliv i förändring (www.framtidsstudier.se/index4.htm)


Ladda ner ppt "ARBETE OCH ARBETSLIVET I BÖRJAN DET TREDJE ÅRTUSENDET HUR KOMMER YRKESSKIKCLIGHETEN TILL UTTRYCK?"

Liknande presentationer


Google-annonser