Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar."— Presentationens avskrift:

1

2 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner. Exemplet Göta Älv Översvämning i Arvika år Foto: Åke Johansson, SGI

3 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Syftet med dagens informations- och diskussionsmöte •Skapa kontaktyta/mötesplats forskare – praktiker i regionen •Sprida kännedom om projektet i regionen •Få kunskap om regionala erfarenheter: ­ Vad sker i regionen? ­ Vilka frågor är angelägna för regionen? ­ Vad är användbar kunskap? •Första steget på en ömsesidig lärandeprocess forskare – praktiker

4 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning DAGORDNING 09.00Välkomna! Presentation av projektet: syfte, bakgrund och arbetssätt Kaffe Gruppdiskussioner Uppsamling av diskussioner samt hur går vi vidare? 12.30På återhörande!

5 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Projektets syfte Analysera och bedöma framtida översvämningsrisker, där socioekonomiska scenarier beaktas tillsammans med andra kritiska faktorer som är viktiga vid utvecklande och implementering av anpassningsstrategier •Ta fram underlag till ett verktyg för integrerade sårbarhetsbedömningar •Identifiera kritiska faktorer för anpassning •Diskutera kriterier för robust hantering av klimatfrågan

6 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Anpassning! Verktyg! Geoteknik och miljöanalys! Sårbarhet! Deltagande- och beslutsprocesser! Anpassning/sårbarhet!

7 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Göta älvdalen ett känsligt område för klimatförändringar? Carina Hultén och Yvonne Andersson-Sköld Statens geotekniska institut Foto: SMHI

8 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv SMHI:s klimatdata

9 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Påverkas stabiliteten av klimatförändringar? Försämring av stabilitet mellan % Störst förändring kombination höjda grundvattentryck och erosion Områden som precis uppfyller dagens krav på säkerhetsfaktorer kommer få minskad säkerhetsmarginal

10 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Hur kommer förändringarna att påverka? Ökad nederbörd och ytavrinning, högre vattenföring och vattenstånd kan leda till ökad erosion och ökat grundvattentryck => Försämrad stabilitet Slänter som är på gränsen till att vara stabilia kan påverkas redan vid små förändringar Krävs ökad omfattning av förstärkningsåtgärder om samma rekommenderade säkerhetsfaktorer som idag gäller. Områden med kvicklera kan komma att påverkas vid ökad erosion som kan initiera ett primärskred.

11 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Vikt: ×1 Figur 4.1Sammanvägning, erosionsområden. Förändrad benägenhet för erosion på grund av förändring av hundraårsflöden respektive intensiva regn beroende på klimatförändringen fram till perioden Resultatkarta: Förändring av benägenheten för erosion p.g.a. klimatförändringen fram till perioden Förändring i intensiva regn (Echam A2) p.g.a. klimatförändringen fram till perioden Förändring i hundraårsflöde (Echam A2) Underlagskarta – Områden med erosionskänslig jord Vikt: ×1 Förändrad benägenhet för erosion på grund av förändring av hundraårsflöden respektive intensiva regn

12 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Underlagskarta – Områden med risk för skred och ras i områden med jordlager med lera och silt Resultatkarta: Förändring av benägenheten för skred och ras p.g.a. klimatförändringen fram till perioden Förändring av benägenheten för erosion p.g.a. klimatförändringen. (Resultatkartan från föregående bild.) Förändring i avrinning (Echam A2) p.g.a. klimatförändringen fram till perioden Vikt: ×1 Förändrad benägenhet för skred och ras på grund av ökad erosion och avrinning som leder till ökat portryck.

13 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Större skred Göta älvdalen 1: Jordfallsskredet 1150, 65 har 3: Intagan , 27har 6: Ballabo mars 1733, 3 har 9: Utby , 4,5 har 10: Västerlanda ca 1830, >5 har 12: Surte , 24 har 14: Göta , 32 har 15: Agnesberg , 0,25har 16: Ballabo , 0,7 har

14 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Göta älv Skredsäkerhet i dag och i morgon En del åtgärdat, mycket återstår Många skred i historisk tid Känslig för förändringar av nederbörd och vattenföring Kunskapsuppbyggnad pågår men ökade resurser och forskning krävs Konsekvenser av skred i såväl bostadsområden, nya och gamla industriområden samt obebyggd mark

15 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv ”Geotekniska förutsättningar för ökad tappning från Vänern till Göta älv”

16 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Genomsnittlig tillrinning till Vänern Dagens klimat EA2 EB2c HA2 HB2

17 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv

18 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Slutsatser Delar av Göta älv har ej godtagbar stabilitet idag, denna försämras ytterligare vid förändrade flöden Skillnaden mellan åtgärder för ökade flöden är i vilken omfattning åtgärder krävs. Kostnaderna bedöms till mellan ca 1 – 6 miljarder Bättre utredningsunderlag nödvändigt Heltäckande utredningar rörande stabilitetspåverkande faktorer nödvändiga (erosion, vattenstånd, topografi m m) Studerade scenarier kan accepteras förutsatt att dagens lägsta lågvattennivå behålls och att föreslagna åtgärder vidtas.

19 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv

20 Totalt 376 pågående A och B klassade verksamheter (EMIR) (V. Götaland 53) 932 av Länsstyrelserna redovisade förorenade områden.(V. Götaland 68) Känsliga verksamheter - förorenad mark och pågående verksamheter där olyckor kan inträffa EMIR och MIFO verksamheter i Västra Götaland:

21 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Höjd grundvattennivå och ökade flöden Samtliga föroreningar som beaktats föreligger starkt bundna inom det förorenade området även vid förhöjda grundvattennivåer och ökade grundvattenflöden. Översvämning Spridning till omgivande mark kan bli betydelsefull. Inverkan på dricksvattenhalterna bör beaktas. Brunnsvattenkvalitén beror av den totala föroreningsbelastningen i området.

22 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Skred av förorenade massor ~ samma storlek som inträffade i Ballabo 1996 Skred av förorenade massor till vattendrag (Göta älv, Säveån) leder till att riktvärdet för dricksvatten t överskrids. Vattentäkter behöver stängas någon timma till följd av förhöjda halter i vattendraget (längre vid större skred)

23 Sårbarhet, risk och anpassning – Göta älv Övergripande bedömning av ökad tillrinning till Göta älv Ökad nederbörd 30 % ger en ökad föroreningsbelastning med 23 %. Samma ansatts kan göras för de delar av Sverige där den årliga nederbördsmängden ökar med upp till cirka 30 %. Dvs årsbelastningen av föroreningar i dessa vattendrag kan öka med omkring 20 – 25 %. För de vattendrag som redan idag är hårt belastade kan det innebära stora konsekvenser och effekterna kommer betydligt tidigare än vad de skulle göra under dagens klimatförhållanden.

24 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Vad menar vi med sårbarhet?

25 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning •Sårbarhetsbedömningar analyserar: –Orsaker och drivkrafter till förväntade negativa konsekvenser av hot eller risker –Svar på hur dessa potentiella negativa konsekvenser kan undanröjas, minskas eller förebyggas •Svarar på frågor som rör: –Vem eller vad är sårbart? –Vad är de sårbara inför? –Varför är de sårbara? –Vad kan göras för att minska sårbarheten?

26 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Konsekvens vs Sårbarhetsbedömning Konsekvensbedömning •Hur allvarliga är riskerna? •Försöker “förutspå” konsekvenser •Uppmärksammar ingående framtida exponering •Fokusera på en “stressfaktor” •Nutida erfarenhet är inte alltid direkt relevant •Diskussion om anpassning sker ad hoc Sårbarhetsbedömning •Hur kan riskerna minskas? •Undersöker orsaker till sårbarhet •Uppmärksammar ingående sociala orsaker till sårbarhet, och kapacitet att adressera denna •Flera stressfaktorer beaktas •Nutida erfarenheter av risker och hot används som utgångspunkt •Diskussion och bedömning av anpassning och anppassningsförmåga är central

27 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Varför diskuteras sårbarhet och klimat? •Naturkatastrofer och extrema vädertillfällen •Långsamma förändringsprocesser och ökad påfrestning

28 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Utsläpp av växthusgaser Koncentrationer Klimat- förändringar Klimat- variationer Exponering Konsekvenser av klimatförändringar Icke-klimatrelaterade faktorer Känslighet Anpassnings- kapacitet Mitigation Anpassning Sårbarhet inför klimatförändringar Sårbarhetsbedömning inför klimatförändringar

29 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Konsekvenserna av klimatförändringarna är inte uniforma •Skiljer sig åt för olika –Människor –Platser –Tider •Respons på risker skiljer sig också åt

30 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Vad är “kritisk sårbarhet”? Faktorer för att identifiera kritiska sårbarhetsprocesser och situationer: • Konsekvensernas magnitud • Förväntad tid för inträffande av konsekvenser • Varaktighet och återställande av konsekvenser • Sannolikhet för konsekvenser och sårbarhet • Anpassningsmöjligheter • Fördelning av konsekvenser och sårbarhet • Betydelsen hos det/de system som hotas

31 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning

32 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning •Viktigt att beakta –Hur sårbarhet beskrivs och mäts –Hur informationen kan användas praktiskt –Uppdateringar •Hur kan sårbarhetsbedömningar användas och hur bör de utformas för praktisk långsiktig planering..?

33 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Att ta fram ett användbart verktyg för integrerad sårbarhetsbedömning • Dubbelexponering • Klimatsårbarhetsindex • Nedskalade socio- ekonomiska scenarier

34 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Dubbelexponering

35 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Klimatsårbarhets index

36 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Nerskalade socioekonomiska scenarier IPCC SRES fyra scenarioutgångspunkter (Carter et al 2004) GlobalRegional Miljöaspekter Ekonomi A1 A2 B1B2 Drivkrafter FolkmängdEkonomiTeknikEnergiJordbrukMarkanvändning

37 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Varför forskning genom deltagande? •Utbyte kunskap/erfarenheter •Forskningsinput i planering/beslutsfattande •Resultat kan valideras och testas kontinuerligt •Tydligare användbarhet/relevans av forskning

38 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Deltagarprocessen – steg mot ömsesidigt lärande D A BC Kunskapsbehov & beslutssituationer Sårbarhetsbedömningar, innehåll Sårbarhetsbedömning, resultat & beslutskontext Tillämpning SlutsatserregionenSlutsatsernationellt Erfarenhets-utbyte A BDC Möte 1 Möte 3Möte 2 Processmöten

39 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Vad vi ska göra tillsammans: •Diskutera och besluta vilka situationer som verktyget ska användas till. •Besluta vilka faktorer som behövs för att kunna analysera/bedöma situationen. •Bestämma huruvida faktorerna är väsentliga, dvs. välja indikatorer. •Avväga mot datatillgång? •Fundera på hur man presenterar resultat för att underlätta diskussion om tolkning och beslutsfattande.

40 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Projektets tidsplan Processdesign och projekt- planering Presentation av slutsatser, publikationer 1 A 3 2 CD Val av kommun och case Syntesanalys av projektets frågeställningar Genomförande av integrerade sårbarhets- bedömningar B

41 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Återsamling kl

42 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Introduktion till gruppdiskussion •Ett steg på vägen mot ömsesidigt lärande är att få kunskap om regionala erfarenheter! •Diskussionsgrupper med utsedd ordförande och sekreterare samt en av projektets forskare. •Uppsamling Diskussionsfrågor : 1.Hur är din verksamhet/kommun sårbar inför klimatförändringar och klimatrelaterade risker? 2.Hur för din verksamhet/kommun in sårbarhetsaspekter i den långsiktiga planeringen och hur beaktas detta i planeringsprocessen? 3.Hur kan din verksamhet/kommun anpassa sig till klimatförändringar?

43 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Grupper •Grupp 1 (Stora salen) •Grupp 3 (Grupprummet) •Grupp 2 (Stora salen) •Grupp 4 (Caféet) •Grupp 5 (Caféet) •Grupp 6 (Caféet) Erik Cedergårdh Åke Johansson Tommy Andersson Lennart Olofsson Leif Isberg Leif Jendeby Johan Mannheimer Anders Hallingberg Göran L Andersson Bo Carlsson Lars Magnusson Magnus Svensson Pär Norgren Leif Löf Ulrica Postgård Mehdi Vaziri Anne-Marie Carlsson Ann-Marie Ramnerö Karin Bergdahl Birgit Willner Ingvar Andersson Tina Ekmark Anja Boström Yvonne Rogbeck Lennart Holmgren Anneli Hulthén Lennart Bernram Marie Johnsson Svante Carlsson Anna-Lena Levin Carita Sandros Lennart Nilsson TorBjörn Nilsson Jan Ekström Ulf Moback Gunilla Lingenhult Daniel Ekström AnnLouise Elliot Karin Blechingberg André Berggren Lars Heineson Jennie Werner Inger Svensson Carin Gustafsson Agneta Sander Peter Sevestedt Cecilia Dahlman Eek Lars Nygren Torbjörn Andersson Max Ekberg Anna Nordlander Jens Rasmussen

44 Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Au revoir! På återhörande! •Två kommuner – mer intensivt samarbete •Löpande information om projektets resultat, publikationer via •Myndighetsgruppen för klimatanpassning: portal •CSPR fortbildningsdagar


Ladda ner ppt "Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar."

Liknande presentationer


Google-annonser