ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun.

En presentation över ämnet: "ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun."— Presentationens avskrift:

1 ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun

2 DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING – bakgrund och begrepp VAD SKA BEDÖMAS? HUR SKA VI BEDÖMA? GENOMGÅNG AV UPPGIFT

3 UPPFÖLJNING AV UPPGIFT
Reflektion över dokumenterade händelser utifrån följande frågor: Vad lär jag mig om mig själv? Vad lär jag mig om barnen? Vad lär jag mig om vår verksamhet? Vad lär vi oss om oss själva? Vad lär vi oss om barnen? Vad lär vi oss om vår verksamhet?

4 BAKGRUND Förekomsten av individuella utvecklingsplaner ökade under en femårsperiod från 10 till 48 procent totalt i Sveriges kommuner En tredjedel av kommunerna har utvecklat gemensamma mallar för vad de individuella utvecklingsplanerna ska innehålla. De aspekter av barns utveckling som är vanligast förekommande i dessa mallar är barns sociala utveckling, språkutveckling, motoriska utveckling och känslomässiga utveckling. 83 % av barnen 1-5 år deltar i förskolans verksamhet. Därför måste vi fråga oss hur den ökande bedömningen och dokumentationen i nuvarande format påverkar barndomen. Skolverket (2008, 2010c)

5 ”Värderande utlåtande av något.”
BEDÖMNING ”Värderande utlåtande av något.” Nationalencyklopedin (2012) ”Begreppet bedömning är inget entydigt begrepp. Det kan innebära att värdera eller granska något, att uppskatta och göra en avvägning, att avge ett omdöme eller betygsätta någon eller något.” Vallberg Roth & Månsson (2010) ”Ett begrepp som kan innebära att man utvärderar system, grupper och individer.” Skolverket (2010b)

6 ”…Från psykologisk bedömning till pedagogisk bedömning…”
VAD SKA BEDÖMAS? ”…Från psykologisk bedömning till pedagogisk bedömning…”

7 SKOLLAGEN 3§ UNDERVISNING UTBILDNING
”Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.” ”Den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.” Utbildningsdepartementet (2010a)

8 MÅLOMRÅDE I LÄROPLANEN
NORMER OCH VÄRDEN BARNS INFLYTANDE UTVECKLING OCH LÄRANDE

9 NORMER OCH VÄRDEN ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Sid 1(1) NORMER OCH VÄRDEN ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.” Ur Lpfö 98/10

10 BARNS INFLYTANDE ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar…
Sid 1(1) BARNS INFLYTANDE ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar… sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation, sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.” Ur Lpfö 98/10

11 UTVECKLING OCH LÄRANDE ”Förskolan ska sträva efter att varje barn…
Sid 1(4) UTVECKLING OCH LÄRANDE ”Förskolan ska sträva efter att varje barn… utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål, fortsättning följer… Ur Lpfö 98/10

12 UTVECKLING OCH LÄRANDE - Språk och kommunikation
Sid 2(4) UTVECKLING OCH LÄRANDE - Språk och kommunikation utvecklar sin förmåga att lyssna och reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera, och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, Ur Lpfö 98/10

13 UTVECKLING OCH LÄRANDE - Matematik
Sid 3(4) UTVECKLING OCH LÄRANDE - Matematik utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begreppen, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Ur Lpfö 98/10

14 UTVECKLING OCH LÄRANDE - Naturvetenskap och teknik
Sid 4 (4) UTVECKLING OCH LÄRANDE - Naturvetenskap och teknik utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.” Ur Lpfö 98/10

15 Tre typer av förskolemiljöer:
Lärandeorienterad miljö ”Göra-miljö” Omsorg, lek och lärande integreras så att en progression i barns lärande inom läroplanens målområden blir möjlig. Fokus riktas mot vad det innebär att kunna något; vilka kompetenser och insikter barnen behöver utveckla för att förstå fenomen och orsaker, se samband och mönster. Samtidigt skapas möjlighet för barnen att utveckla förmågan att kommunicera och samarbeta med andra. Verksamheten är mål- och lärandeorienterad. Lärarna har valt tydliga lärandeobjekt för vad de vill att barnen ska ha möjlighet att utveckla ett kunnande om. Detta är i sin tur styrande för val och innehåll och aktiviteter i relation till barnens intressen och tidigare erfarenheter. Otydliga mål och verksamheten bärs mer eller mindre upp av regler och rutiner. Barnens kunnande tycks hamna i bakgrunden. Aktiviteterna i fokus – frånvaro av medvetna lärandetillfällen och utmaningar för barn utifrån läroplanens intentioner. Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson (2010)

16 VAD SKA BEDÖMAS? I vilken utsträckning har läroplansmålen varit vägledande för det vi gör? Vad har vi gjort (”verksamheten”) för att sträva mot de läroplansmål som varit vägledande? Hur delaktiga har barnen varit? Vilket inflytande har föräldrarna haft?

17 BEDÖMNING – EN VIKTIG DEL AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET
”Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet handlar ytterst om att identifiera de förutsättningar och aspekter i förskolan som är nödvändiga för att varje barn ska ha möjlighet att utvecklas och lära enligt målens intentioner. Det handlar om att utveckla bra arbetsprocesser, effektivt kunna bedöma kvaliteten och komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att upprätthålla och förbättra kvaliteten.” Utbildningsdepartementet (2010b)

18 LÄRANDEORIENTERAD KULTUR
”GÖRAKULTUR” Vilket/vilka läroplansmål ska vara vägledande? Vad kan barnen om/hur gör barnen det här idag? Nuläges- dokumentation Vad behöver vi göra för att ge barnen förutsättningar att få erfarenheter och förändra sitt kunnande? Genomförande Har deras kunnande förändrats? Varför/varför inte? Vad kan barnen om/hur gör barnen det här idag? Koppla till målen Göra Koppla till målen Göra

19 Vad kan barnen om/hur gör barnen det här idag? Nuläges- dokumentation
Vilket/vilka läroplansmål ska vara vägledande? Vad kan barnen om/hur gör barnen det här idag? Nuläges- dokumentation Vad behöver vi göra för att ge barnen förutsättningar att få erfarenheter och förändra sitt kunnande? Genomförande Har deras kunnande förändrats? Varför/varför inte? Vad kan barnen om det här idag?

20 Vad kan barnen om/hur gör barnen det här idag? Nuläges- dokumentation
Vilket/vilka läroplansmål ska vara vägledande? Vad kan barnen om/hur gör barnen det här idag? Nuläges- dokumentation Vad behöver vi göra för att ge barnen förutsättningar att få erfarenheter och förändra sitt kunnande? Genomförande Har deras kunnande förändrats? Varför/varför inte? Vad kan barnen om det här idag?

21 FÖRHÅLLNINGSSÄTT ORGANISATION FYSISK MILJÖ INNE OCH UTE
VUXNAS SAMSPEL MED BARNEN - Sättet att möta. - Sättet att kommunicera. BARNENS SAMSPEL MED VARANDRA - Möjligheter att kommunicera. - Möjligheter att samarbeta. ORGANISATION DAGENS STRUKTUR OCH RUTINER DAGENS INNEHÅLL OCH AKTIVITETER - LEKEN: Hur den följs upp, analyseras och utvecklas för att ge barnen nya erfarenheter. - TEMAT: Hur läroplansmålen integreras i temat, vilka innehållsområden och lärandeobjekt som sätts i fokus, aktivitetens betydelse för barnens förståelse och hur detta studeras och analyseras. BARNENS GRUPPINDELNING OCH SYFTET MED DENNA FYSISK MILJÖ INNE OCH UTE HUR MILJÖN ÄR ORGANISERAD MILJÖNS TILLGÄNGLIGHET FÖR BARNEN OM DET FINNS MATERIAL SOM STÖDJER OCH UTMANAR BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING Utbildningsdepartementet (2010b)

22 HUR SKA VI BEDÖMA? Genom ”att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier…” och samtidigt ”…observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.” Utbildningsdepartementet (2010b)

23 PEDAGOGISK DOKUMENTATION SOM BEDÖMNINGSUNDERLAG
”Skillnaden mellan pedagogisk dokumentation och IUP är enligt forskarna att den är utgångspunkt för gemensam reflektion medan IUP inriktar sig på individen” och ”Enligt Skolverket är syftet med pedagogisk dokumentation dels att synliggöra barnen och verksamheten dels att vara grunden för utvärdering av miljöns betydelse för barnens lek, lärande och samarbete.” Skolverket (2010b)

24 Vad kan barnen om/hur gör barnen det här idag? Nuläges- dokumentation
Vilket/vilka läroplansmål ska vara vägledande? Vad kan barnen om/hur gör barnen det här idag? Nuläges- dokumentation Vad behöver vi göra för att ge barnen förutsättningar att få erfarenheter och förändra sitt kunnande? Genomförande Har deras kunnande förändrats? Varför/varför inte? Vad kan barnen om/hur gör barnen det här idag?

25 REFERENSER: Colliander. M. (2010): Om värden och omvärlden: pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Stockholms universitetsförlag. Nationalencyklopedin. (Hämtad ) Pramling Samuelsson, I. & Pramling, N. (2010). ”Vad betyder barns perspektiv för utvädering och utveckling?” I Eklund, S. (red.): Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket. (2008). Tio år efter förskolereformen. Stockholm: Fritzes Skolverket. (2010a). Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes Skolverket. (2010b). Stödja och styra. Stockholm: Fritzes Skolverket. (2010c) (Hämtad ) Sheridan, S. & Pramling Johansson, I. (2009). Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2010). Förskolan – arena för barns lärande. Stockholm: Liber Utbildningsdepartementet. (2010a). Skollagen 2010:800 Utbildningsdepartementet. (2010b). Förskola i utveckling U Vallberg Roth, A-C. & Månsson, A. (2010). ”Dokumentation och bedömning i förskolan” Riddersporre, B. & Persson, S. (red): Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur Wehner-Godée. C. (2011): Lyssnandets och seendets villkor. Stockholms universitetsförlag.

26 KONTAKT: martina.lundstrom@ltu.se martina.lundstrom@pitea.se

27 UPPGIFT 3 – Inventering och analys
Inventera och analysera hur kvalitetsarbetet organiseras och planeras på din förskola: Reflektera över vilka styrkor och svagheter som finns i ert sätt att organisera och planera kvalitetsarbetet i ditt arbetslag och på din förskola. Vad uppmärksammas i kvalitetsarbetet? När eller hur ofta arbetar ni med kvalitetsarbetet? Vem eller vilka deltar i kvalitetsarbetet?

28 LÄSANVISNING INFÖR TRÄFF 4
Skolverket. (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Fritzes Sid ”Att stödja och styra barns tidiga lärande – tidig bedömning och dokumentation” av Vallberg Roth