Utredning över möjliga förändringar i ansvars- och finansieringsfrågor mellan vägföreningar och Höganäs kommun.

En presentation över ämnet: "Utredning över möjliga förändringar i ansvars- och finansieringsfrågor mellan vägföreningar och Höganäs kommun."— Presentationens avskrift:

1

2 Utredning över möjliga förändringar i ansvars- och finansieringsfrågor mellan vägföreningar och Höganäs kommun.

3 Uppdraget: Tekniska utskottet beslöt ”att uppdra åt tf tekniska chefen att närmare utreda och se över möjliga och lämpliga förändringar i ansvarsfrågor/finansieringsfrågor mellan Samfälligheter och kommunen främst rörande gatumark/allmän platsmark och redovisa förslag till tekniska utskottet”.

4 Avgränsning: Redovisningen begränsas i första hand till ansvars- och finansieringsfrågor för vägföreningarna inom kommunen.

5 Inom Höganäs kommun finns för närvarande 10 vägföreningar som ansvarar för 360 000 kvm gatumark, ca 150 000 kvm parkmark och 860 000 kvm naturmark. För 2009 erhöll vägföreningarna kkr. i driftsbidrag i enlighet med gällande regler från 2003.

6 Tre principiella alternativ för övertagande av vägföreningarnas ansvar beskrivs i utredningen.
Förändring till kommunalt huvudmannaskap. Bibehållande av enskilt huvudmannaskap, driftsavtal. Bibehållande av enskilt huvudmannaskap, bidrag(nuvarande princip).

7 Kommunalt huvudmannaskap
(Intresse från berörd förening är en förutsättning) Fördelar: Argument för dubbelbeskattning upphör  Ett klart enklare och tydligare regelsystem erhålles i fastighetsrättsliga frågor Nackdelar: Kan innebära högre kostnader pga. högre krav och ambitionsnivåer på utbyggnadsstandard och underhåll.  Engångskostnad för detaljplanering, lantmäteriförrättning, vägföreningens upphörande, upprustning samt markinlösen kan vara betydande.  Närdemokrati och ökat inflytande på närmiljön försvinner  Eventuella statsbidrag upphör

8 Enskilt huvudmannaskap, driftsavtal
Kommunen är beredd att överta eller bibehålla den frivilliga väghållningen, vilket bör regleras i ett avtal. Fördelar Kan i vissa fall vara en lösning om föreningen har förvaltningsproblem Nackdelar Kan vara svårt för kommunen att erhålla en behörig representant att teckna avtal med. Man uppnår inte fördelarna med kommunalt huvudmannaskap.

9 Enskilt huvudmannaskap, bidrag(nuvarande princip)
Fördelar Lättare att totalt erhålla en lägre kostnadsnivå på väghållningen. Strävan mot närdemokrati och ökat inflytande på närmiljön bibehålles. Genom kommunalt bidrag kan kostnadsneutralitet erhållas. Om brist på medel uppstår finns direkt en fungerande huvudman. Nackdelar Ett huvudmannaskap bibehålles som ifrågasätts med jämna mellanrum.  Argumentet med dubbel beskattning kvarstår. Kräver merarbete och högre kompetens vid planläggning, exploatering, förrättning m.m

10 Ekonomi Vid övergång till kommunalt huvudmannaskap avseende tio vägföreningar har kostnaderna bedömts till ca 2 Mkr. Därtill kan komma kostnader för upprustning av vissa gator/vägar till kommunal standard. Vid bibehållande av vägföreningarna föreslår utredningen en höjning av driftbidragen till en ökad kostnad för kommunen med kr/år. Bidragen föreslås i fortsättningen följa kommunens uppräkningsindex.

11 Sammanfattningsvis: Om enskilt huvudmannaskap bibehålls föreslås årlig indexuppräkning av bidragen. Vid kommunalt övertagande förutsätts vägföreningarna till fullo finansiera åtgärder för övertagande samt ansvara för att gator/vägar och allmänna platser uppfyller de standardkrav kommunen ställer.

12

13

14 ARILDS VÄGFÖRENING Att vara eller inte vara

15 Det är med stor oro som vi noterar i kallelsen till Extra Stämma den 8 januari 2011, att en enig styrelse är av uppfattningen att skötseln av Arilds vägar bör återgå till kommunen. Det är visserligen förståeligt eftersom man kan konstatera att många fastighetsägare i Arild i bästa fall belönat styrelsen med otack för deras ideella insatser.

16 En del fastighetsägare förefaller inte heller vara särskilt angelägna om att värna om vår by. Debattinlägg har nästan uteslutande handlat om den egna fastigheten medan förslag till åtgärder för byns bästa och erbjudande av egna arbetsinsatser lyst med sin frånvaro. Ur denna synvinkel är det föga märkligt att styrelsen enats om denna uppfattning.

17 Hur ser då alternativet ut
Hur ser då alternativet ut? Ja att Höganäs Kommun kommit fram till att de är beredda att överta Arilds Vägförenings uppdrag är inte förvånande. De får på detta sätt till skänks ett vägnät som enligt kommunens standard inte behöver något underhåll alls under den närmaste 10 års perioden. Kan man sedan dessutom få fastighetsägarna i Arild att betala för hela lantmäteriförrättningen bortåt :- så har man allt att vinna. Detta kan innebära bl.a. att: 

18 Om nuvarande styrelse avgår och ingen ny står att finna tillsätts en interimistisk professionell styrelse som arvoderas fullt ut och notan skickas till Arilds Fastighetsägare tills Höganäs Kommun känner sig redo att ta över rodret.

19 Höganäs Kommun kommer sedan sannolikt att prioritera Arilds Vägnät på samma sätt som man hittills prioriterat Arilds Hamn dvs. inte alls. Kommunens grundinställning vad det gäller hamnen är att ”om något rasar så reparerar vi det”. Våra vägar och grönområden kommer att gå samma öde till mötes.

20 Vägverkets vanskötsel av Stora Vägen blir normbildande och kommunen kommer i bästa fall att hålla det övriga vägnätet och grönområdena i samma standard.

21 Nödtorftig snöröjning kommer man dock kanske att tvingas till men då efter en standard som är i linje med annan kommunal skötsel dvs. avgjort mycket sämre än den exemplariska skötsel vi har idag.

22 Arildsborna tappar all kontroll över vägnätets och grönområdenas underhåll och möjligheten att påverka kommunen i en för Arild förmånlig riktning blir försumbar. Redan gjorda försök att kommunicera med de ansvariga tjänstemännen på Tekniska Förvaltningen visar tydligt hur stort detta svarta hål är. Ett inte bara svart utan även ett kallt hål där Arilds fastighetsägare med säkerhet kommer att drunkna.

23 Höganäs Kommun ser i Arild ingen ort som på något sätt behöver prioriteras eftersom den enligt deras uppfattning huvudsakligen bebos under några sommarmånader av fastighetsägare som inte bidrar med några röster eller någonting annat till kommunen och dess kassa.

24 De :- i bidrag som Höganäs Kommun hittills tvingats betala till Arilds Vägförening står dem nu fritt att disponera på högprioriterade orter i kommunen som Viken, Lerberget, Jonstorp och Höganäs centralort. De nästan :- som Arilds Fastighetsägare bidrar med försvinner helt och därmed också det underhåll som motsvarar detta värde.

25 Slutsats. Skulle Arilds Fastighetsägare besluta sig för att lägga ned Arilds Vägförening blir sannolikheten stor för att scenariot beskrivet i ovanstående punkter blir verklighet. Låt oss därför inte sätta punkt för en mer än 50 årig epok under vilken Arilds invånare skött sina vägar och grönområden på ett föredömligt sätt. Vi kan inte heller låta den kanske mest kompetenta styrelse som Vägföreningen haft gå upp i rök.

26 Ett sådant beslut kan närmast endast liknas vid att skjuta sig själv i foten. Låt oss istället behålla vår Vägförening och därigenom vårt självbestämmande över våra vägar och våra grönområden. Arilds Vägförening är vår bästa garanti för att vi skall kunna fortsätta att hålla vår by levande, välskött och vacker.

27

28