Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 98 000 km statlig väg Kommunernas engagemang i enskilda vägar – frivilligt men betydelsefullt 36 000 km kommunal väg 283 000 km enskild väg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 98 000 km statlig väg Kommunernas engagemang i enskilda vägar – frivilligt men betydelsefullt 36 000 km kommunal väg 283 000 km enskild väg."— Presentationens avskrift:

1 km statlig väg Kommunernas engagemang i enskilda vägar – frivilligt men betydelsefullt km kommunal väg km enskild väg

2 2 En titt i backspegeln Lagstiftning sedan Ändrad 1939, 1973 och senast Kommunsammanslagningarna på 60- och 70 talen

3 3 Bidragssystemet Bidrag sedan början av 1900-talet. Dagens system infördes 1985, med syfte att främja följande mål: •Boende i glesbygd ska underlättas. •Vägtransporter ska underlättas i områden där kostnaderna för dessa transporter hämmar utvecklingen av näringslivet. •Allmänheten ska ha tillgång till områden för rekreations- och fritidsaktiviteter. •Det vägkapital som är nedlagt i det enskilda statsbidragsvägnätet ska säkras. •Trafiksäkerhet och miljöintressen ska beaktas och tas tillvara. •För att vara berättigad till statligt bidrag ska vägen: inte vara av obetydlig längd osv.

4 4 Bidragssystemet

5 5 Sverige som helhet Ej svar Ger bidrag eller sköter vägar Ger ingen form av bidrag

6 6 •Inget bidrag – 13 procent •Komplettering till statligt bidrag – 68 procent •Bidrag till väg utan statligt bidrag – 55 procent •Skötsel av enskild väg – 29 procent •Sköter vinterväghållning – 4 procent Enkät kommuner

7 7 21 kommuner har valt att inte alls engagera sig i enskilda vägar Exempel: •Österåker - åtar sig ingen skötsel •Botkyrka - avvecklade bidraget men noterar bibehållen standard •Älvsbyn - avvecklade bidraget fick tyst acceptans •Knivsta - avvecklade bidraget liksom alla andra icke lagstadgade kommunala utgifter Kommuner som inte ger bidrag

8 8 Kommunalt engagemang en rättvisefråga för de flesta kommuner. Fyra huvudkriterier: •Längre enskilda vägar med permanentboende som får statsbidrag. •Vägar med permanentboende på landsbygden som är kortare än m. •Enskilda vägar som ligger inom tätorter och oftast har reglerats av byggnadsplan med enskilt huvudmannaskap. •Enskilda vägar som är viktiga för det rörliga friluftslivet. Kommuner som ger bidrag

9 9 106 kommuner ger bidrag till statsbidragsberättigade vägar. Väglängd: km Kommunalt bidrag:0, ,30 kr/meter väg Kommunal kostnad: ca 4,5 miljoner kr. Medelbidrag: 3 kr/meter väg 86 kommuner ger bidrag till icke statsbidragsberättigade vägar. Väglängd: km Kommunalt bidrag:0,20 – 25,20 kr/meter väg Kommunal kostnad: ca 3.4 miljoner kr Medelbidrag:4,20 kr/meter väg Kommuner som ger bidrag

10 10  Arvika - särskilt bidrag till skogsbilvägar  Borlänge - permanentboendes årsavgift  Kristianstad - skickar påminnelse  Ludvika - faktiskt nedlagda kostnader  Orsa - ett särskilt skogsbolag  Tyresö - direkt till permanentboende  Växjö - samordnande vägförsamling Kommuner som ger bidrag

11 11 + Service. Äldre kan bo kvar. + Likvärdig standard för alla. + Enklare administration mot Vägverket. + Kommunen har kompetensen. + Upphandlingar görs i konkurrens - Höga kostnader. - Mindre självbestämmande. - Mindre engagemang från invånarna. - Ställer samma krav som på allmänna vägar. Kommuner som sköter enskilda vägar

12 12 46 kommuner sköter enskilda vägar. Väglängd: km, Kostnad:1, kr/meter väg Kommunernas kostnader: miljoner kr/år. Medelkostnad:12,10 kr/meter väg. Exempel: •Borlänge - sköter vägar med och utan statsbidrag •Gotland - sköter nästan samtliga enskilda vägar •Tingsryd - har politiska vägråd Kommuner som sköter enskilda vägar

13 13 •Beslut sedan kommunsammanslagningarna •Lättaste sättet att få ett enhetligt system. •Statsbidraget täckte kostnaderna för skötseln •Idag täcker inte bidraget de egentliga kostnaderna. •Efter 30 år tar invånarna den kommunala skötseln för självklar. •Särskilt familjer som flyttar ut på landet tar för givet att kommunen sköter vägarna. Kommuner som sköter enskilda vägar

14 14 7 kommuner sköter enbart vinterväghållningen. Väglängd: km Kostnad:0,40 – 5,60 kr/meter väg Kommunernas Kostnader: miljoner kr/år. Medelkostnad:2,80 kr/meter väg. Kommuner som sköter vinterväghållningen

15 15 Bidrag ges till •Belysning. •Beläggning. •Skötsel av grönområden. •Lån till upprustning av vägar. •Lekplatser. •Finplanerad/grovplanerad platsmark. •Administration. •Redskap. •Grusning. •Hög turistbelastning. •Enskild färja. •Vägar som har buss i linjetrafik. •Förrättning. Andra kommunala bidragsformer

16 16 •Vissa kommuner håller på att se över bidragssystemet, oftast med motiv att minska bidragen eller att upphöra med dem helt. •Vissa kommuner vill minska sin skötsel av de enskilda vägarna, eller överföra all skötsel till de egentliga väghållarna. •Vissa kommuner vill ta över huvudmannaskapet för de enskilda vägarna, medan andra hellre vill försöka väcka sovande föreningar till liv. Utveckling åt olika håll

17 17 •Helsingborg - ändrar planerna till kommunalt huvudmannaskap •Lerum - 40 års arbete för att kunna ta över •Munkedal - vill föra över huvudmannaskapet till vägföreningar •Ängelholm - särskilda kriterier för övertagande •Örnsköldsvik - utreder återlämnande av skötseln •Sundsvall - vill återinföra enskild skötsel Vem ska vara huvudman?

18 18 •Justera andelstal genom lantmäteriförrättning (1998) •Innan 2004 års utgång. •Andelstal fortfarande oförändrade 2006, speciellt de sovande. Om föreningen är sovande har kommunen tre alternativ: •att fortsätta med frivilliga driftåtaganden •att ta över hela ansvaret för vägen •att väcka föreningen till liv. Väcka eller låta sova?

19 19 •Skellefteå - inte råd att väcka 406 sovande föreningar •Knivsta - väckte genom att sluta ploga •Arvika - väcker vid större ombyggnader •Borlänge - låter föreningarna fortsätta sova •Umeå - tydligt politiskt mandat och samtida upprustning underlättar väckning •Degerfors - låter förening fortsätta sova •Falun - såväl väckt som avvecklat föreningar •Tingsryd - allt färre kontaktpersoner i sina föreningar Väcka eller låta sova?

20 20 Viktigaste framtida stötestenen i ett framtida system: •Sköts av personer med egen verksamhet och varit en naturlig del av det ordinarie jobbet. •Yngre har inte samma förutsättningar eller vilja att sköta vägarna. •För tillfället tycks tillgången på entreprenörer i allmänhet vara god. •Bristen på personer som vill engagera sig i styrelser mm är däremot påtaglig. Hur hantera brist på funktionärer?

21 21 •Botkyrka - beslutat om kommunalt huvudmannaskap vid nyexploatering •Knivsta - numera enskilt huvudmannaskap i de flesta planerna •Skellefteå - trycker på vikten av tydlighet vid överlämnande •Sundsvall - antagit plan där hela området är kvartersmark •Vellinge - enskilt huvudmannaskap är tradition •Degerfors - enskilt huvudmannaskap vid fritidsboende •Österåker - stor andel planer med enskilt huvudmannaskap Så hanteras väghållningen vid nyexploatering

22 22 Ett fåtal vill stänga vägen för allmän trafik. •I något fall har kommunen tagit över driften eller ökat bidragets storlek. •I flera fall har frågan fallit, då bidraget dras in om vägen stängs. Ansökan om parkeringsförbud längs vägar. •Tendensen tycks bli allt vanligare – föreningarna försöker muta in sina egna områden allt mer. Väghållaren bestämmer själv om motorfordonstrafik ska tillåtas. •Gäller inte för mark som är redovisad som allmän plats i detaljplan. Ett större andelstal kan övervägas vid trafikintensiva anläggningar. Låta föreningen försvåra för allmän trafik?


Ladda ner ppt "1 98 000 km statlig väg Kommunernas engagemang i enskilda vägar – frivilligt men betydelsefullt 36 000 km kommunal väg 283 000 km enskild väg."

Liknande presentationer


Google-annonser