Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Specialistutbildning i Sverige Jeanette Martinell Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Ordförande i Barnläkarföreningens utbildningskommitté.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Specialistutbildning i Sverige Jeanette Martinell Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Ordförande i Barnläkarföreningens utbildningskommitté."— Presentationens avskrift:

1 Specialistutbildning i Sverige Jeanette Martinell Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Ordförande i Barnläkarföreningens utbildningskommitté

2 Historik offentligrättslig reglering av läkarnas specialistutbildning –Utbildningens art och längd bestämdes –29 specialiteter, samtliga basspecialiteter med tidsangivna huvud- och sidoutbildningar

3 Historik inrättande av särskilda läkartjänster (visstidsförordnande) för läkare under vidareutbildning –Obligatoriska teoretiska moment –44 specialiteter uppbyggda dels basspecialiteter, dels basspecailiteter med grenspecialiteter knutna till invärtes sjukdomar, kirurgiska sjukdomar, radiologi, lab, ÖNH, psyk. Tidsbesämda huvud- och sidoutbildningar behölls.

4 Historik tillsvidareanställning av läkare under specialistutbildning (ej universitetssjukhus) –Obligatoriska moment togs bort –60 specialiteter,samtliga basspecialiteter med målstyrd utbildning om minst 5 år

5 Styrning av specialistutbildning Av de specialiteter som är författnings- mässigt godkända Av landstingets tillgång på anställning vars omfattning skall motsvara framtida behov Av läkares personliga intresse

6 Styrning av specialistutbildning Patientperspektivet med samspelet mellan; –Specialistindelning –Hälso- och sjukvårdens uppdrag och organisation –Vetenskaplig och teknologisk utveckling –Demografisk utveckling och sjuklighet –personalförsörjning

7 Ansvarsfördelning Staten- sätter ramar för specialistutbildning och utfärdar specialistbevis samt finansierar SK-kurser Landstinget- finansierar ST-anställningar, inrättar studierektorsbefattning. Tillser att tjänstgöringen sker under handledning och ansvarar för kvalitetskontroll

8 Ansvarsfördelning På frivillig bas åtar sig Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet att kvalitetssäkra utbildningen genom; –Inspektioner (SPUR) –Framtagande av utbildningsböcker –Bildande av nätverk för studierektorer

9 Specialistutbildning-juli2006 Minst 5 års tjänstgöring som läkare Tjänstgöring under handledning Deltagande i kompletterande utbildning För pediatrik obligatorisk sidoutbildning 3-6 månader inom barn- och ungdomspsykiatri

10 Barnmedicinska specialiteter Barn och ungdomsmedicin som gemensam grund med vidareutbildning till självständiga subspecialiteter inom –Neonatologi –Barn-och ungdomsallergologi – ” neurologi med habilitering – ” kardiologi

11 Organisationsförändringar Primärvården skall vara basen- resurstilldelning Närsjukhus med begränsad akutsjukvård (invärtesmedicin+ geriatrik) Länssjukhus med bättre samarbete över specialitetsgränser samt med regionsjukhus Regionsjukhus/universitetskliniker med centrumbildningar för tvärprofessionell kunskapsutveckling

12 Specialitet Vad menar vi med det? –Område som är kunskapsmässigt sammanhållen –I viss mån avgränsbar från andra specialiteter –Gemensam kunskapsbas och ett specifikt kunskapsområde –Rimlig storlek –Avspegla patientens och hälso- och sjukvårdens behov

13 Specialisering Fördelar: –Kunskapsutveckling såväl vetenskaplig som teknologisk –Gynnar patienten som kan behandlas mycket kvalificerat om den hamnat rätt –Har gett en ökad resurstilldelning till området –Mer möjlighet till fördjupning av kunskap

14 Specialisering Nackdelar: –Patienter hamnar inte rätt –Patienter flyttas runt inom sjukvården –Ansvaret för patienten oklart –Patientens behov av helhetssyn åsidosatt

15 Specialisering Problem är att –För långt driven och för tidig specialisering leder till problem vid jourbemanning och svårighet vid rotation av läkare –Risk för fragmentering inom sjukvården –Studier har visat att specialisering som format organisatoriska enheter skapar tröghet vid införande av nya metoder och avvecklande av gamla

16 Förändring av specialitetsindelning Socialstyrelsen har via enkätstudier med samtliga parter inom hälso- och sjukvården funnit att –Samtliga är nöjda med målstyrd specialistutbildning –Samtliga är nöjda med tillsvidareanställning vilket införts på de flesta universitetssjukhusen –Instämmer i borttagande av obligatoriska moment

17 Förändring av specialitetsindelning Flertalet sektioner är för en utökad specialisering medan landstingen är emot ökad specialisering p.g.a. Risk för fragmentering av hälso-och sjukvården samt svårighet vid jourbemanning. Samtliga missnöjda med att klinikchef är ansvarig för utbildning, krav på extern bedömning

18 Förändring av specialitetsindelning Viktigt med samordning inom EU/EES för att kunna följa läkardirektivet –Några länder har enbart basspecialiteter, andra har bas- och grenspecialiteter –52 specialiteter där 17 finns i samtliga länder Fortsätta med att harmonisera specialitetsindelning utbildningssystem inom området

19 Norden Finland –Universitetsutbildning/medicinska fakulteten 49 specialiteter där man har common trunk som kan delas av flera specialiteter Totalt 5-6 års utbildning där 6-9 månaders skall fullgöras inom primärvård. Obligatorisk specialistexamen

20 Norden Danmark –37 specialiteter där 9 ingår i internmedicin och 5 inom kirurgi –I specialistutbildningen ingår 22 veckors teoretisk utbildning; 12 veckor forskningsträning 4 veckor kommunikation, ledarskap, administration, pedagogik, samarbete 6 ämnesspecifika kurser

21 Norden Sverige efter juli 2006 –31 basspecialiteter, 22 grenspecialiteter, 2 tilläggsspecialiteter och möjlighet till profilområde –Basspecialitet: 5 års specialistutbildning –Grenspecialitet: kompetenskrav utöver basspecialiteten enligt målbeskrivning som ger dubbelspecialisering bas+ gren –Tilläggsspecialitet kan adderas en annan bas; ex smärtlindring och klinisk nutrition –Profilområde; ex colorektalkirurgi (ej myndighetskrav)

22 Barn och ungdomsmedicin Fortsättningsvis basspecialitet med följande grenspecialiteter; –Neonatologi –Barn-och ungdomsallergologi –Barn- och ungdomsneurologi med habilitering –Barnkardiologi –Barnonkologi

23 Barn och ungdomsmedicin Profilområden; –Endokrinologi och diabetes –Metaboliska sjukdomar –Cystisk fibros –Epidemiologi –Gastroenterologi/nutrition –Infektion –Reumatologi –Öppenvård –Ungdomsmedicin


Ladda ner ppt "Specialistutbildning i Sverige Jeanette Martinell Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Ordförande i Barnläkarföreningens utbildningskommitté."

Liknande presentationer


Google-annonser