Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Trygg hemgång - Munkedal Trygg hemgång M.Stelling 2013- 11-01.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Trygg hemgång - Munkedal Trygg hemgång M.Stelling 2013- 11-01."— Presentationens avskrift:

1 Trygg hemgång - Munkedal Trygg hemgång M.Stelling

2 Trygg hemgång •Startade •Trygg hemgång – planeringsteam är en förstärkt hemtjänst under en begränsad period. •Teamet består av sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska, biståndshandläggare och undersköterska. •Vid samma tid slutade Munkedals kommun med fysiska vårdplaneringar på sjukhus. Vårdplaneringar sköts nu istället med konferenstelefon. Detta gäller samtliga vårdtagare i Munkedals kommun. •Trygg hemgång ingår inte i LOV Trygg hemgång M.Stelling

3 Sammanställning till •Under perioden till har 44 personer skrivits in i trygg hemgång. •Den genomsnittliga vårdtagaren har varit inskriven i trygg hemgång i 25 dagar innan avslut. •Under inskrivningsperioden har trygghemgångsdeltagaren haft i snitt två besök dagligen. •85 % av alla vårdtagare som fått trygghemgång bor kvar i sitt egna boende. •29 % av alla som ingått i trygg hemgång skrivs ut utan några fortsatta insatser från kommunen • I snitt har antalet dagliga insatser minskat med 1,8 från inskrivning till utskrivning Trygg hemgång M.Stelling

4 Bakgrund Hemrehabilitering pågick som projekt under perioden Uppdrag gavs om att arbeta fram en vidareutveckling av hemrehabiliteringen. Det övergripande målet var att ge ökad trygghet, självständighet, livskvalitet och möjlighet till kvarboende för den enskilde vårdtagaren genom att erbjuda planering, rehabilitering och anpassning i det egna hemmet efter sjukhusvistelse. Minska behov av korttidsvistelse och övriga insatser Att den enskilde ska kunna utvecklas, återvinna och behålla sin funktionsförmåga alternativt kunna fördröja försämring av sina funktioner. Trygg hemgång M.Stelling

5 Organisation Undersköterskorna i trygghemgång är knuten till korttidsavdelningen. Personalen arbetar både inne och ute. Rehab ”äger” projektet Den enskilde har ”sina” professionella under hela kedjan. Det är den områdesansvariga sjukgymnasten, arbetsterapeuten, sjuksköterskan och biståndshandläggaren som ansvarar under hela perioden. Korrigeringar av organisationen har gjorts under projektperioden. Bland annat vad gäller sjuksköterskornas roll och införandet av telefonvårdplanering. Trygg hemgång M.Stelling

6 Rutin •Kallelse inkommer från sjukhuset. •Biståndshandläggare kallar till telefonvårdplanering •Arbetsterapeut och sjukgymnast beslutar om att erbjuda Trygg hemgång •Biståndshandläggare tar beslut enligt SoL kap 4 § 1 utformat som rambeslut. •Uppstartsmöte sker i samband med hemgång, där påbörjas genomförande- och rehabplan. Hjälpmedel provas ut om det inte gjorts i förväg. •Teammöte hålls en gång i veckan •Arbetsterapeut och sjukgymnast kallar till överlämnings-/ avslutsmöte. Detta delegeras till undersköterska med samordningsansvar. •Om fortsatta insatser bedöms behövas tar biståndshandläggare ett beslut enligt SoL kap 4 § 1 med preciserade insatser som lämnas över till vald utförare. Trygg hemgång M.Stelling

7 Vid hemkomst •Vårdtagaren möts alltid upp av en undersköteska. Denna har möjlighet att stanna minst 2 timmar. •Arbetsterapeut och sjukgymnast möter oftast upp i samband med hemkomst. •Sjuksköterska och biståndshandläggare möter upp när det bedöms nödvändigt. De kommer i så fall ca 30 minuter efter hemkomst. •Undersköterska stämmer av det mest akuta praktiska (inköp, larm, nycklar o.s.v.) Hon påbörjar genomförandeplan och upprättar schema för besök för det närmsta dygnet. Undersköterskan stannar även efter det att de andra professionerna lämnat och stämmer av att vårdtagaren förstått informationen och känner sig trygg i situationen. •Arbetsterapeut och sjukgymnast stämmer av att hjälpmedel fungerar och att vårdtagaren klarar sina förflyttningar. Rehabplan påbörjas. •Sjuksköterska går igenom planerade hälso- och sjukvårdsinsatser såsom suturtagning, såromläggning, provtagning samt går igenom läkemedel. •Biståndshandläggare var i början av projekttiden alltid med vid uppstartsmöte men vi insåg sedan att det ofta inte fanns behov av detta. Vid behov är de med, t.ex. om man är osäker på om en hemmalösning kommer att fungera eller om vårdtagare fått avslag på korttidsvistelse. Trygg hemgång M.Stelling

8 Korttidsplatser och betaldagar •Munkedals kommun har inte haft betaldagar till regionen sedan •Ingen förändring i antal beviljade korttidsvistelser •Förkortning av tiden för korttidsvistelse från 37 dygn/ vistelse till 34 dygn/ vistelse •Minskning av verkställda korttidsdygn med 7,5 % Trygg hemgång M.Stelling

9 Rambeslut •Oklart rättsläge kring rambeslut •Socialstyrelsen kräver att behoven ska utredas och bedömas samt att den enskilde ska få ett biståndsbeslut. Detta uppfyller Munkedal. •Socialstyrelsen kräver att kommunen dokumenterar och följer upp att insatsen tillgodoser den enskildes behov. Detta uppfyller Munkedal. •Kommunlex menar att ett gynnade beslut måste precisera i detalj vad som ingår. Detta gör inte Munkedal •Om den enskilde ansöker om korttidsplats utreds detta och den enskilde får ett beslut. •Vid utnyttjande av ”garantiplats” hanteras detta på samma sätt som övriga akuta inläggningar till korttids. Trygg hemgång M.Stelling Trygg hemgång och lagen

10 Samverkan/ SVPL (Observera att i Munkedals kommun är Trygg Hemgång inte synonymt med vårdplanering i hemmet) •SOSFS 2005:27 Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård •Det är den behandlande läkaren som fastställer hur vårdplanering ska ske •Delegerat uppdrag genom konkludent handlande? •Munkedals kommun genomför vårdplanering innan utskrivning. Vårdplaneringen sker dock inte genom fysiskt möte utan i första hand via konferenstelefon. Undantag görs. Trygg hemgång M.Stelling

11 Sammanfattning Fördelar • Få personer runt vårdtagaren • Hög kontinuitet • Trygghet för vårdtagaren • Att undersköterska mött upp och haft möjlighet att stanna ca 2 timmar i samband med hemkomst. • Skapat kompetenshöjning hos personalen. • Möjlighet att ge det lilla extra på grund av rambeslut. • Gett vårdtagarna en god tid på sig att sätta sig in i LOV. Nackdelar • Långa resvägar • Ökat antal kontaktytor mellan medarbetare medför större krav på samordning jämfört med tidigare då vi hade vårdplaneringsteam. • Riskerar att skapa ”vi och dem” känsla hos hemtjänsten. • Riskerar att skapa för stora förväntningar på ordinarie hemtjänst från vårdtagarna. Trygg hemgång M.Stelling


Ladda ner ppt "Trygg hemgång - Munkedal Trygg hemgång M.Stelling 2013- 11-01."

Liknande presentationer


Google-annonser