Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Innebär hanteringen av eurokrisen den slutliga dödsstöten för den ekonomiska demokratin?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Innebär hanteringen av eurokrisen den slutliga dödsstöten för den ekonomiska demokratin?"— Presentationens avskrift:

1 Innebär hanteringen av eurokrisen den slutliga dödsstöten för den ekonomiska demokratin?

2  Ekonomisk demokrati kan definieras på många olika sätt: på företagsnivå kan det t.ex. innebära medbestämmande för de anställda.  Ett minimikrav på ekonomisk demokrati är parlamentariskt inflytande över den ekonomiska politiken. FBF

3  Enligt den traditionella definitionen består den ekonomiska politiken av finanspolitiken som berör beskattningen och de offentliga utgifterna, och penningpolitiken som berör räntenivån. Ibland betraktas även valutapolitiken som en separat del av den ekonomiska politiken.  I dag berör den ekonomiska politiken i praktiken betydligt fler områden än så, framför allt socialpolitiken. FBF

4  EU och EMU har i sig inskränkt den ekonomiska demokratin i medlemsländerna, och hanteringen av eurokrisen riskerar att göra slut på de sista resterna av parlamentarisk kontroll över den ekonomiska politiken.  Helt oberoende av EU / EMU har den ekonomiska demokratin dessutom begränsats av avregleringen av internationella kapitalrörelser. FBF

5  Från slutet av andra världskriget fram till början av 1970-talet strikt reglering av internationella kapitalrörelser.  Under och 1980-talet avreglerade de rika industriländerna sina internationella kapitalrörelser, och på 1990-talet spreds avregleringen till utvecklingsländer och tillväxtekonomier. FBF

6  Bakom avregleringen av internationella kapitalrörelser låg den i sig vackra tanken att kapitalet borde kunna röra sig fritt från länder med kapitalöverskott till länder med underskott.  Den fria kapitalrörligheten har onekligen hjälpt många tillväxtekonomier i deras industrialisering – men samtidigt har den stärkt ”marknadskrafternas” inflytande på demokratins bekostnad. FBF

7  Den fria kapitalrörligheten har inskränkt den ekonomiska demokratin framför allt inom skattepolitiken i och med att såväl företag som förmögna privatpersoner kan flytta sitt kapital (eller överföra sina vinster) till länder med låg beskattning.  I kraftigt skuldsatta länder styrs finans- politiken som helhet i hög grad av behovet att ”vinna marknadens förtroende”. FBF

8  På våren 2012 drabbades Grekland av en akut skuldkris och tvingades söka hjälp av de övriga euroländerna.  På hösten samma år hamnade Irland i samma situation, och på våren 2011 stod Portugal i tur.  För närvarande balanserar Spanien och Italien på randen till en fullskalig skuldkris. FBF

9  Som ett villkor för det ekonomiska stöd de erhållit har Grekland, Irland och Portugal i praktiken ställts under den så kallade trojkans (= Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden) förmynderskap.  Den politik trojkan har påtvingat krisländerna har inneburit ohyggligt smärtsamma åtgärder för att balansera statsfinanserna och förbättra konkurrenskraften. FBF

10  Trots att de befinner sig i en djup och långvarig recession har krisländerna tvingats höja skatterna, skära ned de offentliga utgifterna och sänka både löner och pensioner.  Som man kunde vänta sig har de här åtgärderna fördjupat och förlängt recessionen ytterligare, med bl. a. rekordhög arbetslöshet som följd. FBF

11  Nedskärningar + lönesänkningar + skattehöjningar = krisländernas BNP krymper = statsskuld / BNP stiger = nya nedskärningar, lönesänkningar och skattehöjningar = BNP kyrmper ännu mer...  T.ex. i Grekland närmar sig statsskulden nu 200 % av BNP – jämfört med ca 160 % i början av krisen! FBF

12  Med krishanteringen som förevändning har den ekonomiska demokratin försatts ur spel i euroområdets krisländer.  Men inte nog med att krisländernas ekonomiska politik har ”avdemokratiserats”: den på odemokratisk väg påtvingade ekonomiska politiken har dessutom fört krisländerna allt närmare en total ekonomisk kollaps! FBF

13  Avdemokratiseringen av den ekonomiska politiken är inte endast krisländernas problem; vid EU-toppmötet i december 2011 godkände medlemsländerna nya, striktare budgetregler som ytterligare begränsar det demokratiska inflytandet över finanspolitiken.  Den mest dramatiska förändringen var att kommissionen gavs möjlighet att påverka statsbudgeten i medlemsländer med alltför stora budgetunderskott. FBF

14  I de nya budgetreglerna är kommissionens befogenheter att ingripa i medlemsländernas budgetberedning visserligen vagt formulerade; kommissionen har ändå rätt att framföra ”synpunkter” på medlemsländernas budgetförslag – och medlemsländerna förutsätts i sin tur ”beakta” dessa synpunkter.  I sina ”synpunkter” fäster kommissionen särskild vikt vid hur åtgärderna för att balansera budgeten påverkar sysselsättningen och konkurrenskraften. FBF

15  Med beaktande av Tysklands starka inflytande på hanteringen av eurokrisen är det sannolikt att kommissionens ”synpunkter” på sysselsättning och konkurrenskraft kommer att återspegla de tyska s.k. Hartzreformerna: ◦ Sänkta reallöner ◦ Försämring av arbetslöshetsunderstödet ◦ Hårdare tag för att ”aktivera” arbetslösa FBF

16  Kommissionens nya befogenheter gäller endast sådana medlemsländer vars budgetunderskott är större än EMU-reglerna tillåter (strukturellt underskott max. 0,5 % av BNP).  MEN enligt ett tyskt förslag – som ECB understöder – skulle EU:s budget- kommissionär ges medbestämmanderätt över samtliga euroländers budgeter... FBF

17  Euroländerna har redan avstått från sin penningpolitik och från möjligheten att föra en aktiv valutapolitik.  Nu hotar eurokrisen dessutom att överföra en betydande del av finanspolitiken från folkvalda beslutsfattare på nationell nivå till tjänstemän på EU-nivå.  Indirekt får dessa tjänstemän även möjlighet att påverka medlemsländernas social- och arbetsmarknadspolitik. FBF

18  Vår nuvarande regering har (liksom den föregående) gång på gång bedyrat att Finland kommer att göra allt som krävs för att rädda euron.  Samma regering(ar) har också försäkrat att Finland absolut inte kommer att ge avkall på sin finanspolitiska suveränitet.  MEN som situationen nu ser ut kan regeringen endast hålla det ena av dessa två löften – frågan är bara vilket... FBF


Ladda ner ppt "Innebär hanteringen av eurokrisen den slutliga dödsstöten för den ekonomiska demokratin?"

Liknande presentationer


Google-annonser