Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr."— Presentationens avskrift:

1 Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr.

2 Fokus för föreläsningen • Ungdomsåren & kriminalitet • Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer • Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

3 Ungdomsåren • Omvälvande period • Barn  vuxen? • Förändrade krav (”maturity gap”) • Biologiska förändringar (t.ex. hormoner) • Omställning av sociala förebilder familj  jämnåriga • Spänningssökande beteende • Många ungdomar är antisociala under tonåren - bara 10 % är inte antisociala Piquero et al. 2005

4 Kriminalitet över livsförloppet • Kraftig ökning i tidiga tonåren • ”Topp” i sena tonåren • Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren Moffitt 1993

5 Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Tonårskriminalitet” Moffitt 1993, 2007 • Börjar tidiga tonåren/mitten av tonåren • Samtidig process som puberteten • Avtar i tidiga vuxenåren • Spänningssökande beteende • Icke-aggressivt antisocialt beteende tillsammans med jämnåriga • Relativt vanligt

6 Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Tonårskriminalitet” Moffitt & Caspi 2007 • Medel till god social bakgrund • Vinster med beteendet: - acceptans/”respekt” av jämnåriga - distansiera sig från föräldrar - påskyndad ”social mognad” • Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd, missbruk, psykiska problem etc.)

7 Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Livslång kriminalitet” Moffitt 1993 • Ovanligt • Mest pojkar/män • Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl, skadegörelse, skolk) • Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist på prosociala, vuxna förebilder) • Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk, ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner, psykiska problem)

8 Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Livslång kriminalitet” • Står för de mest allvarliga våldsbrotten Loeber et al 1998 • Svårt att finna prosociala alternativ till kriminell livsstil Livslång kriminalitet • Unga våldsbrottslingar (16-17 år) som förmodligen har påbörjat en livslång kriminalitet: - Män: % - Kvinnor: 69 % Stattin & Magnusson 1996

9 Riskfaktorer för upprepat våldsbeteende Wallinius 2012 • Tidigare våld • Narkotikabrott • Ung ålder vid första våldsbrott • Psykopati? • Psykiska störningar - uppförandestörning - drog- och/eller alkoholmissbruk - antisocial personlighetsstörning • Psykosocial bakgrund - man - problem i skolan - dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren

10 Vad vet vi om upprepat våldsbeteende? Wallinius 2012 • En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrott i samhället • Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar finns ofta samtidigt hos personer • Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende = viktigaste riskfaktorn • Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen från skuldkänslor

11 Vändpunkter i kriminalitet • Det som kan få en person att ändra livsstil, t.ex. - livssituationer - partnerförhållande - religion - arbete - ändrade sociala nätverk Minskad kriminalitet (över tid) • Kan ofta ses först i efterhand- insiktsrelaterat

12 Unga vuxna i Kriminalvården Billstedt & Hofvander 2013 • DAABS-studien (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study) • åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott (”hands-on”) • Kriminalvården Region Väst (9 anstalter) • 270 deltagare •Syfte - undersöka psykisk hälsa - undersöka stöd- och behandlingsbehov •Särskilt fokus Tidigt debuterande beteendestörningar Tidigt-debuterande.pdf

13 Psykosocial bakgrund • Medianålder 22 år • Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43% respektive 44%) • Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%) • 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem • 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna • Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under uppväxten • 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder • Nästan 9 av 10 är tidigare dömda

14 Psykosocial bakgrund • 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet • 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat • Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv • 2 av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård • 15% AD/HD-diagnos sedan innan • 1 av 4 är själv förälder • 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar • Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över livstiden

15 Intelligens Generell intelligens IK = 94

16 Tidigt debuterande beteendestörningar

17 Psykiska störningar

18 Sammanfattning av unga vuxna inom Kriminalvården •Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp - social bakgrund - tidigare kriminalitet - psykisk hälsa •Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens •Tidig debut av problem •Vanligt med psykisk problematik, särskilt: - Missbruk & beroende - Antisocial personlighetsstörning - AD/HD - Förstämningssyndrom - Ångestsyndrom

19 Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

20 Tidiga insatser • Tidig identifikation av riskindivider - Mödra- och barnhälsovård - Förskola och skola • Skolan som möjligt ”sållningsinstrument” - lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för aggressivitet och kriminalitet Sourander et al. 2006, Zara & Farrington allvarligt skolk som möjlig identifikator? • Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende! - Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet? • Hur få med de som mest behöver insatserna?

21 Samverkan • Många myndighetskontakter- lite samverkan - minskad samverkan har lett till ökad kriminalitet bland barn & ungdomar med psykiska problem? Engqvist & Rydelius, 2007 • Sekretesslagen • Tydliga och samstämmiga mål och tillvägagångssätt • Multidisciplinärt - tillsammans är vi starkare- och smartare! • Tydlig ansvarsfördelning • Vilka samarbetspartners behövs?

22 Individanpassat • Arbeta med ungdomen med hänsyn till den miljö där den befinner sig - umgänge - familjeförhållanden • Individuella egenskaper - styrkor - svagheter • Arbeta aktivt med ”vändpunkter” - vad kan motivera personen att byta livsstil? • Hantera psykisk ohälsa?

23 Att gå vidare… • Använd kunskap som redan finns! • Bidra till kunskapen - vetenskapliga utvärderingar Har ni frågor/funderingar?


Ladda ner ppt "Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr."

Liknande presentationer


Google-annonser