Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Frida Franzén M.Sc. Environmental Science. Samhällsekonomiska konsekvenser av minskade kustbestånd av torsk i Skagerrak - Kostnader och nyttor förenade.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Frida Franzén M.Sc. Environmental Science. Samhällsekonomiska konsekvenser av minskade kustbestånd av torsk i Skagerrak - Kostnader och nyttor förenade."— Presentationens avskrift:

1 Frida Franzén M.Sc. Environmental Science

2 Samhällsekonomiska konsekvenser av minskade kustbestånd av torsk i Skagerrak - Kostnader och nyttor förenade med en återhämtning av torskbestånden i Skagerrak

3 Varför detta ämne? •Forum Skagerrak •EU-finansierat INTERREG II C + län/amt/fylken •Fyra problemområden för Skagerraks miljö: –Oljeutsläpp –Marin nedskräpning –Eutrofiering –Minskat kustfiske

4 Varför torsk? •En av de viktigaste målarter för yrkesfiske och fritidsfiske i Skagerrakregionen •Mycket data finns såsom beståndsutveckling och ekonomiska värderingsstudier •Torsken kan illustrera många andra bottenlevande fiskarters nedgång

5 Bakgrund •Kraftigt minskande torskbestånd i hela världen, ex nordkanadensiska torskkollapsen 1992 •Storskaliga flottor, oftast genom subventioner i syftet att bygga upp konkurrenskraftigt fiske •Överkapacitet •Många fiskbestånd i Skagerrak under biologiskt säkra gränser

6 Problembild •Minskande fiskbestånd •Minskande lönsamhet för fiskare och samhälle •”Grundproblemet”: Tragedy of the commons –Otydligt ägande –Inga incitament för långsiktigt sparande av resursen

7 Hotade sociala, kulturella och ekonomiska värden •Förlust för yrkesfisket •Förlust för fritidsfisket •Förluster för fiskerelaterad turism •Kulturella och sociala förluster (trad. bosättn.) •Förluster för beredningsindustrin och andra relaterade industrier = förlust för samhället

8 Möjliga åtgärder •TAC – Total Allowable Catch –Grundproblemet kvarstår ”först till kvarn” •ITQ – Individual Transferable Quotas •Trålgränser •Förbud mot vissa typer av fisken •Fiskestopp •Marina reservat •Utveckling av fiskeredskap

9 Teori och metod •Kostnads-nyttoanalys för ett visst project/policy –Är projektet samhällsekonomiskt lönsamt? •Hur skatta nyttan av miljöförbättringar? •Värderingsmetoder t ex CV (Contingent Valuation) •WTP – Willingness To Pay •Vad är projektet i detta fall?

10 Exemplet Sveriges Västkust •Genom ”Torskprojektet” har vi fått mycket kunskap om torskbeståndens utveckling •Spillror kvar av de svenska kustbestånden, fåtal procent vuxen torsk jämfört med 1970-talet •Rekrytering av ungtorsk är god varför miljöfaktorer inte ensamt kan förklara nedgången (Nordsjötorskrekryter) •Det har funnits lokala bestånd längs Västkusten •Tillgången på vuxen torsk i Öresund är god

11 Karta Skagerrak 1. Skagerrak 2. Kattegatt 3. Öresund 4. Nordsjön A. Västra Götalands län B. Hallands län

12 Öresund som referensområde •Trålningsförbud sedan 1930-talet •God tillgång på torsk i samtliga åldrar •Yrkesfisket i Öresund landar ca 2300 ton torsk varje år, dubbelt så mycket som hela kvoten för Kattegatt, även fritidsfisket är stort •De vitala torskbestånden i Öresund indikerar på att det genom teknisk reglering i ett begränsat område går att arbeta för ett bestånd

13 Åtgärder för att öka torskbestånden •Hårt fisketryck största orsaken, därför rimligt att lätta på fisketrycket •Detta kan göras på många olika sätt men det kommer här illustreras genom kostnaderna för: Torskstopp i Skagerrak och Kattegatt - Kattegatt inkluderat på grund av eventuellt utbyte av rekryter

14 •Biologiska effekter och ekonomiska konsekvenser av ett unilateralt torskstopp för år 2003 (FiV 2002) •Kostnader som inkomstbortfall •MSEK mellan 530 – 700 (FiV 2002) •MSEK 300 – 395 (Nord 2003) •10 % av Sveriges torsk fiskas i Kattegatt och Skagerrak, därför kostnaden ca MSEK Kostnader

15 Nyttor •Värderingsstudier –Eggert & Olsson 2004, Olsson 2004, Nord 2003 –WTP (betalningsvilja) för projekt som syftar till att återfå torsken till 1970-talets nivå •Resultat: medel WTP från SEK/pers •Aggregerat värde från MSEK

16 Kostnader och nyttor Låg skattningHög skattning Nyttan (WTP för de två länen som engångsbel.) MSEK 254MSEK 1430 Kostnad (1-årigt torskstopp) MSEK 30MSEK 70

17 Hur långt torskstopp innan kostnaderna övergår nyttan? MSEK 254 / MSEK 30 = 8,5 år MSEK 1430 / MSEK 30 = 47,6 år MSEK 254 / MSEK 70 = 3,6 år MSEK 1430 / MSEK 70 = 20,4 år NYTTOR LÅG HÖG K O S LÅG T N A D E HÖG R

18 Sammanfattning •Studien visar att torsken har ett stort samhällsekonomiskt värde •Svårt att se Skagerrak som ett isolerat område •Om kostnaderna i den ekonomiska analysen skulle bestå av vinstförluster skulle nyttan räcka i 33 – 600 år!

19 Norges kusttorsk - diskussion •I norska Skagerrak finns lokala bestånd •Minskning har noterats i både den norska kusttorskens rekrytering och vuxna individer •Med utvecklingen längs den svenska Skagerrakkusten som påminnelse: Hotade värden om norska kusttorsken skulle kollapsa?

20 •Titta gärna in på: •www.enveco.sewww.enveco.se •www.forumskagerrak.comwww.forumskagerrak.com •Bild på slide 2 : Thomas Carlén – torskfiske från klippor på Västkusten •Karta på slide 11 : Gateway to the European Union bearbetad av Frida Franzén


Ladda ner ppt "Frida Franzén M.Sc. Environmental Science. Samhällsekonomiska konsekvenser av minskade kustbestånd av torsk i Skagerrak - Kostnader och nyttor förenade."

Liknande presentationer


Google-annonser