Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

 Överläkare Peter Danielsson, kärlkirurg i Halmstad  Överläkare Ann Åkesson, infektionsläkare i Halmstad  Allmänläkare Anders Hernborg, Läkemedelskommittén.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: " Överläkare Peter Danielsson, kärlkirurg i Halmstad  Överläkare Ann Åkesson, infektionsläkare i Halmstad  Allmänläkare Anders Hernborg, Läkemedelskommittén."— Presentationens avskrift:

1  Överläkare Peter Danielsson, kärlkirurg i Halmstad  Överläkare Ann Åkesson, infektionsläkare i Halmstad  Allmänläkare Anders Hernborg, Läkemedelskommittén Halland

2 Benartärsjukdom Gottskär 16 april 2013 Program  Epidemiologi, riskfaktorer. Diagnostik och behandling i primärvården. Anders 30 min  Bedömning, utredning och moderna behandlingsmetoder inom kärlkirurgin vid svår claudicatio, kritisk ischemi och akut ischemi. Remissindikationer, kontakter vid akuta-halvakuta fall mm. Peter 60 min  Kaffepaus 15 min  Arteriella bensår, speciellt vid diabetes. Konservativ behandling. Antibiotikas roll. Synpunkter på multidiciplinär fotsårsmottagning. Ann ca 30 min  Något om aortaaneurysm och screeningen. Karotisstenos och TIA. Peter 20 min  Avslutande diskussion och frågor Peter, Ann och Anders

3 Fingerat pedagogiskt fall Johan Bengtsson, 74 år, pensionerad skogsarbetare Inte besökt läkarmottagningen på 12 år. Sedan 4-5 månader ont i benen, speciellt vä, krampartad värk i vaden när han gått m, mer i motlut. Går över rätt snabbt när han stannar. Tar inga mediciner. Slutade röka för 15 år sedan. •Omedelbara reflektioner •Undersökning här och nu •Åtgärd •Prognos

4 Namn och begrepp  Benartärsjukdom  PAD = Periphery artery disease (eg. generaliserad ateroscleros)  Asymtomatisk PAD (ABI < 0,9) utan symtom  Symtomatisk PAD = Claudicatio intermittens, ”fönstertittarsjuka”. Ca 1/3 av asymtomatisk PAD, högre aktivitetsnivå > mer symtom  Kronisk kritisk ischemi = vilovärk > 2 veckor eller ischemisk ulceration/gangrän. Ankeltryck oftast <50 mm Hg eller hos diabetiker tåtryck < 30 mm Hg  ABI = ankle-brachial index (ankelblodtryck/högsta överarmsblodtryck)  LL-PAD Lower Limb Peripheral Artery Disease Om inte annat anges talar vi om arteriosklerotisk ischemi. Andra ovanliga osaker kan vara arterit, mb Buerger, mb Raynaud, Takayasus sjd m fl

5 Fingerat pedagogiskt fall • Grundlig anamnes (rökning?, diabetes?, her.) • Kroppsundersökning • Palpation pulsar (ljumskar, knäveck, fötter), blodtryck (armar, anklar, ABI), kärlauskultation?, kapillärfyllnad? • Hjärta • Inspektion fötter, neurologi i benen, ev. höglägesprov • EKG (tyst infarkt?, flimmer?) • Åtgärd: Trombocythämmare, statin, bltrkontroll, diabeteskontroll • Lab: Hb, blsr, lipider, krea, K, ev HbA1c

6 Manifestationer vid arterioskleros Cerebrovaskulär sjukdom Koronarkärlssjukdom Nefroskleros Benartärsjukdom

7 Epidemiologi PAD: prevalens o incidens  Ca (10)-20 % av svenskar över 70 år har PAD. Män:kvinnor = ca. 2:1 (?)  Incidenssiffror för (kronisk) kritisk extremitetsischemi varierar mellan 30 och 50/ personer/år. En studie i södra Skåne 38 fall/  Skulle motsvara ca. 120 fall/år i Halland. Knappt ett fall per allmänläkare/år.

8 Prognos PAD •Risken för amputation, ovan ankeln, vid PAD är relativt låg, 1-3 % på 5 år •Risken för andra ischemiska komplikationer (hjärtinfarkt, TIA, stroke) ca 40% på 5 år •Under 5 år bara ca 10% som får en snabb progress eller kritisk ischemi, resten relativt stationära symtom. •TÄNK MER PÅ RISKEN FÖR HJÄRTINFARKT OCH STROKE ÄN PÅ RISKEN ATT FÖRLORA FOTEN! SEKUNDÄRPROFYLAX! Undersökningar visar att färre med claudicatio än med angina pectoris får full sekundärprofylax.

9 Relation totalmortalitet – baseline ABI

10 Mortalitet hos patienter med svår benartärsjukdom Relativ 5-års mortalitet 1. Criqui MH. Vasc Med 2001; 6 (suppl 1): 3–7. 2. McKenna M et al. Atherosclerosis 1991; 87: 119– Ries LAG et al. (eds). SEER Cancer Statistics Review, 1973–1997. US: National Cancer Institute; Patienter (%) Colo/rektal- cancer 1 Bröstcancer 1 Svår PAD 2 Non-Hodgkin’s lymphoma PAD

11 Riskfaktorer PAD o Hög ålder o Manligt kön o Annan känd arteriosklerossjd (IHD, TIA/stroke) o Rökning o Diabetes o Högt blodtryck o Höga blodfetter o Stillasittande levnadsvanor o Övervikt o Njurinsuff. o reumatoid artrit Röda = påverkbara faktorer

12

13 •Artros (höft/knä) •Ischias •Spinal stenos •Venös insufficiens •Perifer neuropati •mm Claudicatio diffdiagnoser

14 5 P:n P ain P allor P ulselessness P aresthesia P aralysis Akut kritisk ischemi

15 Använd det högsta ankel- resp. armtrycket Ungefärligt: •Normalt 1,0-1,4 •Borderline 0,91-0,99 •PAD ≤ 0,9 •Claudicatio < 0,5 •Vilovärk (kritisk ischemi) ca 0,3 •Gangrän/ischemiskt sår < 0,2 •Mkt stela kärl >1,4 Systoliskt ankeltryck Systoliskt armtryck ABI = Ankel-brakialindex ABI

16 Medicinsk behandling PAD Behandlingsmål  En informerad patient som vet hur han kan påverka sin prognos  Minimera smärta och funktionsnedsättning  Förhindra/senarelägga insjuknande i kärlkatastrofer som hjärtinfarkt, stroke, kritisk ischemi, amputation

17 Medicinsk behandling PAD ”stop smoking and keep walking” [Housley 1988]  Förändring av levnadsvanor om relevant och rimligt. RÖKSTOPP, fysisk aktivitet (gångträning remiss sjukgymnast), kost(?)  Statin som vid kranskärlssjukdom  ASA (el. klopidogrel)  Blodtrycksreglering (gärna ACE-hämmare)

18 Syfte: Se om ramipril kunde för- bättra gångförmågan, pats egen bedömning av gången och pats livskvalitet. Randomiserad, placebokontrolle- rad, dubbelblind. 212 pat m PAD, medelålder 65,5 år, gjord på 3 st sjukhus i Australien Interventionen var 10 mg ramipril/d eller matchande placebo i 24 veckor. Utfallsmått: Maximal och smärtfri gångtid på standardiserat gångband. Två olika frågeformulär för att skatta egna gångförmågan och livskvalitet (SF-36). Resultat: Efter 6 mån hade ramiprilgruppen i snitt en 75 (60-89) sek längre smärtfri gångtid (+60%) och en ökad maximal gångtid som var 255 ( ) sek längre än placebogruppen (mer än för- dubblades). p<0,001 i bägge utfallen. Livskvalitetformuläret SF-36 Physical Component Sum- mary score ökade med 8,2 (3,6-11,4) i ramiprilgrp jmf m placebogrp. P=0,02. Ramipril påverkade inte formulärets Mental Component Summary score. Deltagarna skulle vid inklusion ha bltr <160 mm Hg syst (behandlat el obehandlat)

19 Randomized trial of the effects of cholesterol-lowering with simvastatin on peripheral vascular and other major vascular outcomes in 20,536 people with peripheral arterial disease and other high-risk conditions Heart Protection Study Collaborative Group Journal of Vascular Surgery Volume 45, Issue 4, Pages e1Volume 45, Issue 4, Pages e1 (April 2007) DOI: /j.jvs Copyright © 2007 The Society for Vascular Surgery Terms and ConditionsTerms and Conditions HPS-studien, ca högriskpatienter av olika slag. Hälften randomiserades till 40 mg simvastatin, hälften placebo ca 5 år

20

21

22 Effects of simvastatin allocation on first peripheral vascular event subdivided by presenting features. “Peripheral vascular event” was defined as the first occurrence of a non-coronary revascularization, aneurysm repair, major amputation or PAD death.

23

24

25 Bukaortaaneurysm vanligare med ökande bukomfång men inte med ökande BMI

26


Ladda ner ppt " Överläkare Peter Danielsson, kärlkirurg i Halmstad  Överläkare Ann Åkesson, infektionsläkare i Halmstad  Allmänläkare Anders Hernborg, Läkemedelskommittén."

Liknande presentationer


Google-annonser