Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tre utmaningar 1)Insatser specialiseras/fragmenteras - fler aktörer, uppdragen renodlas, ökad professionalisering 2)Insatser för att förebygga och begränsa.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tre utmaningar 1)Insatser specialiseras/fragmenteras - fler aktörer, uppdragen renodlas, ökad professionalisering 2)Insatser för att förebygga och begränsa."— Presentationens avskrift:

1 Tre utmaningar 1)Insatser specialiseras/fragmenteras - fler aktörer, uppdragen renodlas, ökad professionalisering 2)Insatser för att förebygga och begränsa sjukdom ges för låg prioritet – fokus på diagnos och behandling 3)Fler äldre patienter/brukare och fler med långvariga/livslånga och sammansatta sjukdomstillstånd och funktionshinder

2 Specialiseringens avigsidor  Organisatoriska stuprör  Ekonomisk kortsiktighet  Professionella revirstrider - förstärker ”Svarte-Petter-tendensen” och försvårar för brukare med komplexa behov att hitta rätt och få stöd - HELHETSSYN och SAMVERKAN behövs för balans

3 Stuprör och hängränna

4 Emma 7 år. Hon har cerebral pares och går med stöd. Hon har också nedsatt hörsel. Emma går i första klass. En natt i veckan bor hon på ett korttidshem. Hon vill också börja på ridning. Distriktsläkare F-KASSA vårdbidrag,VAB elevassistent Logoped Arbetsterapeut specialpedagog Tandläkare och specialisttandläkare Sjukgymnast LSS-handläggare lärare och rektor skolresor Hjälpmedelscentral leverantör Specialistläkare

5 För vilka kan samverkan ha störst nytta?  Personer med behov av omfattande och långvariga insatser från sjukvård och socialtjänst  Barn och ungdomar med utvecklingsstörning, stora koncentrationsproblem och/eller socialt och medicinskt utsatta  Vuxna personer (”mitt i livet”) med fysiska och/eller psykiska funktionshinder, svåra kroniska sjukdomar, missbruksproblem  Äldre personer med multisjukdom, hjärtsvikt, stroke, demenssjukdom

6 När är behovet av samverkan i re- /habilitering störst? När personer byter ”livsfas” och helhetssyn och ansvar behöver definieras i en (ny) re/habiliteringsprocess ...patienter skrivs ut från sjukhus till kommunal omvårdnad/hemsjukvård (”utskrivningsklara”) ...ett barn föds med utvecklingsstörning ...döva barn i habilitering börjar skolan eller när vuxenhabiliteringen ska ta över ansvaret ... när en person med missbruksproblem lämnar behandlingshem för eget boende ...äldre personers hälsa snabbt/oförutsett försämras (vid t ex stroke) och vårdbehovet ökar omedelbart och dramatiskt

7 Samverkan i re- /habilitering – en vägledning  Ett biopsykosocialt re/habiliteringsbegrepp  Brukarens livskvalitet som övergripande mål  Ett re/habiliterande förhållningssätt  Process i stället för kedja  Gemensamt ansvar för gränsproblem  Samverkan är god ekonomi  Möjligheter och hinder för samverkan  Samverkan bör bli eget kunskaps- och forskningsområde  Tankar om att införa SOSFS 2008:20

8 Ett vidgat re/habiliteringsbegrepp EN SAMLAD och MÅLINRIKTAD RE/HABILITERING

9 Fokus på livskvalitet Bostad Skola Utbildning Arbete Fritid Vård o omsorg Hälsa Aktiviteter Självbild Självrespekt Relationer Livsområden Viktiga kriterier på livskvalitet

10 Re-/habiliterande synsätt  Brukaren är subjekt i sin egen re-/habilitering  Ett pedagogiskt motivationsuppdrag för vårdpersonalen  Utgå från en helhetssyn (holism)  Fokus på det friska (salutogenes),  Fokus på konkreta problem  Sök verkliga orsaker bakom symtomen  Framtiden gäller

11 Rätt bild för re- /habiliteringsprocessen?

12 Re-/habiliteringskedjan i verkligheten?

13

14

15 Samverka för att …  hjälpa brukare/patient  kombinera insatser och kompetens  få bättre resultat  effektivare åtgärder

16 Varför är det så svårt att samverka?  Skillnader i värderingar och synsätt  Revir och konkurrens  Ser inte behovet och helheten  Svårt att mäta effekter som ofta kommer sent  Tänker inte ”investering”  Ettåriga stuprörsbudgetar  En får kostnaden, en annan vinsten  Bristande kunskap om andras kompetens  Oklart ansvar  För lite styrning och uppföljning  Tar tid  Strukturella hinder (regelverk)

17 VÄRDEGRUND människosyn, värderingar, etik SAMVERKAN SAMARBETE PERSONER RELATIONER METODER INTERAKTION SAMORDNING RESURSER ORGANISATION STYRNING LEDNING SAMSPEL

18 SOSFS 2008:20  Landstinget och kommunen ska gemensamt utarbeta rutiner för samordningen av insatser för enskilda  Rutinerna skall säkerställa att (namngiven) personal med ansvar för samordning utses och ges de förutsättningar de behöver  De som utses ska också ansvara för att en plan för samordningen upprättas

19 Normeringsbegrepp  Föreskrifter – regler baserade på lag som ska följas (bemyndigande)  Allmänna råd – rekommendationer om hur en lag bör tillämpas  Nationella riktlinjer – rekommendationer som grundas på bästa tillgängliga kunskap

20 Samordningsrutiner - syfte och utgångspunkter  Förtydliga och formalisera ansvar och rutiner för att gemensamt upprätta och genomföra individuella samordningsplaner som utgår från brukarnas behov och önskemål  Anpassa till målgrupp, verksamhet och lokala förutsättningar  Bygga på det som finns – undvik onödig administration

21 Problem och risker med samverkan  samverkan blir ”alltings lösning”  myndighetsövertaget stärks och brukarens integritet kan hotas  myndigheterna kan få mer information än nödvändigt  onödig samverkan ökar byråkratin och skapar frustration

22 Huvuduppgifter Samordningsansvariga...  tar initiativ till att samordningsplan upprättas gemensamt (och genomförs) – stöd i rätt tid och rätt ordning  är kontaktperson för brukare och anhöriga och deras länk till övrig berörd social- och sjukvårdspersonal  hjälper brukaren att identifiera och kontakta andra viktiga aktörer

23 Framgångsfaktorer  tydligt och rimligt uppdrag och mandat från berörda chefer och politiker  intresse och personlig lämplighet  förmåga att -arbeta i nätverk -skapa relation med brukare utan att ta över ansvaret -få kollegor att acceptera uppdrag och roll

24 Inriktning/omfattning Samordningsansvaret är tänkt som en  inslag i ordinarie arbetet för yrkesgrupper i brukarens re/habilitering (läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, socialarbetare, kurator, biståndsbedömare m fl)  inte som heltidsuppdrag för nya professioner typ Case Manager, Personligt ombud, Coach

25 Införandet av SOSFS 2008:20 - läget i september 2009

26 Samverkan – förutsättningar/hot +Ändrade ansvarsgränser är inte lösningen +Politiker och chefer måste aktivt medverka +Gränsöverskridande samverkan kräver tid +Det krävs långsiktiga och hållbara avtal +SKL och SoS integrerar sjukvård och socialtjänst +Nytt lagstöd (prop 2008/09:193) +Socioekonomiska bokslut +Mer kunskap och forskning om samverkan Ökade krav på kortsiktig budgetbalans och besparingar -Entreprenader och valfrihetssystem kan försvåra


Ladda ner ppt "Tre utmaningar 1)Insatser specialiseras/fragmenteras - fler aktörer, uppdragen renodlas, ökad professionalisering 2)Insatser för att förebygga och begränsa."

Liknande presentationer


Google-annonser