Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Studiestödet och EU-rätten Marianne Gjevert Petersen Eva Rummel Jenny Wäsström.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Studiestödet och EU-rätten Marianne Gjevert Petersen Eva Rummel Jenny Wäsström."— Presentationens avskrift:

1 Studiestödet och EU-rätten Marianne Gjevert Petersen Eva Rummel Jenny Wäsström

2 ASIN och EU En EU-intensiv period där utbildningsfrågorna har haft en hög prioritet. Sammanfattas i: • ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom studiestöds- och utbildningsområdet • ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom EU-rätten

3 Mycket har hänt på EU-rättens område Exempelvis: • Krav på utbildningens längd för att få studiestöd vid studier utomlands (dom C-275/12, Elrick), DK • Vidgat familjebegrepp (enligt direktiv 2004/38), SV • Stöd till studier vid norska skolor men inte vid utländska (ESA - domstolen för EFTA- staterna), NO • Arbetstagare eller studerande - huvudsyftet med inresan och rätten till studiestöd (dom C-46/12 L.N), DK m.fl. • Bosättningsvillkor

4 Varför ett bosättningsvillkor? För att få studiestöd vid utlandsstudier har det ansetts rimligt att ställa ett krav på anknytning. Bland annat för att: o motverka risken för en orimlig ekonomisk börda o identifiera personer som är integrerade i samhället o säkerställa att studiemedel beviljas studerande som sannolikt kommer att återvända efter studierna och bidra till samhället. Ej tillåtet att ställa krav på medborgarskap – hinder mot den fria rörligheten. En viss tids bosättning har ansetts ge en stark knytning till landet.

5 Vad tycker EU-domstolen om bosättningsvillkor? Fri rörlighet och rätt till sociala förmåner för Migrerande arbetstagare (art. 45 FEUF och förordning 492/2011)  Mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna  migrerande arbetstagare  Mål C-20/12 Giersch  gränsarbetare Fri rörlighet för det egna landets medborgare (art. 20 och 21 FEUF)  Mål C-585/11 och C-523/11, Seeberger och Prinz  unionsmedborgare

6 Domstolen fastslår  EU-länderna har rätt att kräva att en person har tillräcklig samhällsanknytning till landet innan man ger studiestöd för studier i annat EU-land.  Bosättningskravet är dock inte förenligt med artikel 20, 21 och 45 i FEUF:  Ett enda villkor gällande bosättning är inte tillåtet.  Utesluter annan form av anknytning.  Anknytning kan även styrkas på andra sätt - exempelvis via medborgarskap, anställning, skolgång, familjeband, språkkunskaper samt andra sociala eller ekonomiska band.

7 Danmark Konsekvenser af EU-domme om bopælskrav

8 SU til uddannelse i udlandet (før)  Ret til SU til uddannelse i Danmark  Dansk statsborger  Ret til SU efter EU-retten  EU-borger og arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark  Ægtefælle, barn eller Forældre til EU-borger, der er arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark.  5 års ophold i Danmark og  2 års sammenhængende ophold i Danmark inden for de seneste 10 år forud for ansøgningstidspunktet (2-års-reglen).

9 Hvordan handlede Danmark som følge af EU-dommene om bopælskrav?  Uddannelses- og Forskningsministeriet vurderede konsekvenserne af dommene sammen med Justitsministeriet  Ansøgninger, der efter gældende ret ville føre til et afslag på grund af 2-års-reglen, sat i bero (indtil nu ca. 100 ansøgninger).  Politiske forhandlinger i SU-forligskredsen.  Lovforslag til ændring af SU-loven fremsat i april 2014 (lovforslag nr. L 139). Ny bemyndigelsesbestemmelse. Ikrafttræden den 1. juli  Ændring af SU-bekendtgørelsen. Ikrafttræden den 1. juli 2014.

10 SU til uddannelse i udlandet (efter)  Ret til SU til uddannelse i Danmark, og  2-års ophold  Ansøger har haft 2 års sammenhængende ophold inden for de seneste 10 forud for ansøgningstidspunktet, eller  Særlig tilknytning  Ansøger har gået i skole i giverlandet i en betydelig periode, eller  Ansøger har tilknytning til giverlandet i form af familie, eller beskæftigelse, eller sprogkundskaber, eller andre sociale eller økonomiske bånd.  Særligt om familiemedlemmer til grænsegængere:  Grænsegænger skal have haft 5 års arbejde i Danmark.

11 Hvad gælder for hvem?

12 Hvad gør vi nu?  Genoptager behandling af ansøgninger, der er sat i bero og træffer afgørelse efter de nye regler  Behandler eventuelle ansøgninger om erstatning. Styrelsen for Videregående Uddannelser er erstatningsansvarlig efter de almindeliget erstatningsansvarsregler (krav kan dog være forældede)  Træffer afgørelse i nye sager efter ny regler  Fastlægger egen praksis og vejleder herom  Ankenævnet for Statens Uddannelses- søtteordninger efterprøver praksis

13 Sverige Konsekvenser av EU-domarna om bosättning

14 Studiemedel för utlandsstudier (före domarna) • Rätt till studiemedel för utlandsstudier – Svensk medborgare – Utländsk medborgare som jämställs med svensk enligt EU-rätten: • EU/EES- eller schweizisk medborgare och migrerande arbets- eller egenföretagare i Sverige. • Familjemedlem till en EU/EES- eller schweizisk medborgare som är migrerande arbets- eller egenföretagare i Sverige. • Turkiskt barn till turkisk arbetstagare i Sverige. • Har permanent uppehållsrätt, PUR, i Sverige. – Utländsk medborgare med rätt till studiemedel i Sverige och • som bedriver utbytesstudier eller deltar i ett utbildningssamarbete utomlands, i högst ett år och • Uppfyller övriga villkor för att få rätt till studiemedel (t.ex. tillräckliga studieresultat, godkänd utbildning m.m.) och • 2 års sammanhängande bosättning i Sverige under de senaste fem åren (bosättningskravet) – Undantag (studerande som tidigare uppfyllt kravet, statsanställda, biståndsarbetare m.fl.)

15 Vad har Sverige gjort till följd av EU- domarna om bosättningskrav? • CSN har ändrat sin tillämpning genom två olika beslut:  Beslut om tillämpning av bosättningsvillkoret den 29 juni 2012 (efter domen i mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna)  Rättsligt ställningstagande om tillämpning av bosättningsvillkoret den 2 december 2013 (efter domarna i målen C-523/11 och C-585/11 Prinz och Seeberger och C-20/12 Giersch) • Praxis från Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) • Utbildningsdepartementet arbetar med ett förslag till ändring i studiestödslagen eller - förordningen (ikraftträdande tidigast från och med den 1 januari 2015) • Eventuellt behövs förordnings- och föreskriftsändringar till följd av lag- eller förordningsändringen

16 Bosättningskravet (efter domarna) CSN:s praxis enligt rättsligt ställningstagande i december 2013 Kan få studiemedel för studier inom EU/EES och Schweiz om personen har tillräcklig samhällsanknytning till Sverige Studerande som inte uppfyller bosättningskrav och som är A.Migrerande arbetstagare B.Familj till A C.Barn till turkiska arbetstagare D.Personen med PUR E.Personer med PUR Svenska medborgare (som inte ingår i A-B) Kan få studiemedel för studier inom EU om personen 1.kan anses hindras i sin fria rörlighet och 2.har tillräcklig samhällsanknytning till Sverige 16

17 Tillräcklig samhällsanknytning Sammantagen bedömning av följande faktorer:  Svenskt medborgarskap  Tid och skolgång i Sverige  Familjeband eller andra sociala band till Sverige  Anknytning till arbetsmarknaden och andra ekonomiska band till Sverige  Kunskaper i svenska språket

18 Vad händer nu? • Vi inväntar nya bestämmelser i lag eller förordning • Vi bevakar EU-domstolens och ÖKS:s praxis och korrigerar vår tillämpning vid behov • När det införs nya bestämmelser behövs troligen nya föreskrifter och ändringar i handböcker, rutiner, hjälp- och informationstexter m.m.


Ladda ner ppt "Studiestödet och EU-rätten Marianne Gjevert Petersen Eva Rummel Jenny Wäsström."

Liknande presentationer


Google-annonser