My First Template Hbtqi i skolan Strömstad 18-19/11.

En presentation över ämnet: "My First Template Hbtqi i skolan Strömstad 18-19/11."— Presentationens avskrift:

1 My First Template Hbtqi i skolan Strömstad 18-19/11

2 Idag Normer Kön och sexualitet Normers konsekvenser Bemötande
Externt bemötande Arbetsmiljö

3 Forum för utbildning - inte tyckande
Fråga gärna Alla finns i rummet

4 Diskrimineringsgrunder
• etnisk tillhörighet • funktionsnedsättning • kön • könsidentitet och könsuttryck • religion eller annan trosuppfattning • sexuell läggning • ålder

5 ”Skolan är en stor del av allt, det är där man är större delen av sin tid. Utan stöd, kunskap och acceptans har man svårt att acceptera sig själv, vilket är en av de svåraste sakerna med att sticka ut från mängden. Min första skola saknade kunskap helt och hållet, när jag ett år senare började i gymnasiet märkte jag en enorm skillnad, det förenklade allt när kunskapen redan fanns på plats och inte gick att undvika”. (Bisexuell cistjej, 16‒17 år) MUCF, Stödjande och stärkande, 2016 Ur en elevs perspektiv. Tanken är att ni är på väg att bli den skolan som denna elev beskriver; där det finns kunskap som genomsyrar allt.

6 Normer

7 En norm 7 Oskriven regel Kan skapa ordning och trygghet
Varierar utifrån tid och plats Bygger på föreställningar kring ”normalitet” Vad som är förväntat och önskvärt Drar gränser - ”vi” och ”dom” Synligt när någon bryter normen Konsekvenser och begränsningar Hänger ihop med makt 7

8 Diskutera Vad finns det för fördelar med att passa in i normer?
Vad finns det för nackdelar med att inte passa in i normer? 8

9 Behöver inte ”komma ut”
My First Template Trygghet Samhället anpassat efter dig Oproblematiskt Rättigheter Lagligt ”Normalt” Självklart NORM ”Naturligt” Synlig på egna villkor Individer Gemenskap Behöver inte ”komma ut” Tolkningsföreträde Instruktioner: Använda denna bild för att sammanfatta. Du kan knyta det ni kommit fram till i gruppen till det som presenteras ovan, är det ungefär samma saker? Något som ni missade? Något som ni kom på som inte står i bilden?” Manus: Om vi tänker på normer som gränser som dras upp för hur vi förväntas vara och hur vi förväntas leva så kan vi tänka oss ett staket som vi kan befinna oss innanför eller utanför. Om jag befinner mig innanför staketet – i ”normrutan” så ger det mig en mängd fördelar. På samma sätt är det förenat med nackdelar, negativa konsekvenser, att hamna utanför staketet.

10 NORM Diskriminering Våld Behöver ofta ”komma ut” Otrygghet
My First Template Diskriminering Våld Behöver ofta ”komma ut” Otrygghet Kriminaliseras Trygghet Samhället anpassat efter dig Sedd som grupp Oproblematiskt Ifrågasatt Självklart Lagligt ”Normalt” NORM ”Naturligt” Synlig på egna villkor Negativ bild Stereo- typer Individer Behöver inte ”komma ut” Osynligt eller extremt synligt Gemenskap Tolknings- företräde Självklart Får normen ha åsikter om Rättigheter Ses som en sjukdom ”Onaturligt” Instruktioner: Använda denna bild för att sammanfatta. Du kan knyta det ni kommit fram till i gruppen till det som presenteras ovan, är det ungefär samma saker? Något som ni missade? Något som ni kom på som inte står i bilden?” Manus: Om vi tänker på normer som gränser som dras upp för hur vi förväntas vara och hur vi förväntas leva så kan vi tänka oss ett staket som vi kan befinna oss innanför eller utanför. Om jag befinner mig innanför staketet – i ”normrutan” så ger det mig en mängd fördelar. På samma sätt är det förenat med nackdelar, negativa konsekvenser, att hamna utanför staketet. Skällsord Problematiskt

11 Normsamverkan

12 Ålder Kön Hudfärg (Cis/trans) Sexualitet Religion Funktionalitet
Etnicitet Klass Ett jämställdhetsperspektiv kan syfta till att analysera hur kön (man/kvinna) kan påverka individers möjlighet till makt (och skapa jämställdhet mellan ”könen”) Mönster på samhällsnivå – kvinnor kan riskera att underordnas på olika sätt i ett patriarkalt samhälle, tex i lönesättning, obetalt arbete i hemmet, ej likvärdig tillgång till maktpositioner, utsatthet för sexuellt våld, utsatthet för våld i nära relationer, sexualisering etc etc. Tex hör en ganska ofta – ”på den här arbetsplatsen jobbar vi för att kvinnor ska ha lika villkor som män.” (det kan ju vara positivt! Goda intentioner…bygger på en maktanalys) Ett intersektionellt perspektiv skulle här kanske ställa frågan, vilka kvinnor syftar vi på? Om vi pratar om cis eller transkvinnor (eller för den delen icke-binära personer) – kan vi se att en sådan maktordning påverkar den här individens livsvillkor på olika sätt? Om en kvinna följer cisnormen, kan det innebära att den här personen kan ha privilegier som en transkvinna inte har? Vilka? Vilka konsekvenser riskerar en kvinna som inte följer cisnormen? I vilka situationer? På vilket sätt påverkar ett bärande / icke bärande av religiös huvudbonad en kvinna? På gatan, på en arbetsintervju, i fikarummet på jobbet, när det kommer till representation? Funktionalitet, hudfärg, ålder, etnicitet, klassbakgrund/tillhörighet och sexualitet är andra exempel på maktordningar (ni kan säkert komma på fler) som OCKSÅ påverkar en individs livsvillkor och tillgång till makt, vare sig om du följer eller bryter mot en viss norm. Tittar vi på en arbetsplats som har jobbat för en ”jämn könsfördelning”, kan vi ställa frågor som ”Vilka kvinnor och män är närvarande? Vilka är inte närvarande? Varför?” På samma sätt om män – män kan ges massa privilegier i ett patriarkalt samhälle, högre lön, maktpositioner, representation etc etc… Men om vi ställer frågan vilka män menar vi? Hudfärg, funktionalitet, sexualitet, cis/trans etc kommer att påverka individens möjligheter till privilgegier/makt. Ett intersektionellt perspektiv komplicerar antagandet att alla män alltid är överordnade alla kvinnor, tar hänsyn till hur andra maktordningar påverkar specifika situationer.

13 Perspektiv på arbete med MR-frågor
jämställdhet värdegrund tillgänglighet nationella minoriteter äldre hbtq likabehandling barnperspektiv mångfald hållbar utveckling ungdomsfrågor Denna bild visar olika synsätt på MR-arbetet. Kraven på inkludering ökar. En del kan tänka att det blir alltför många perspektiv att jobba med. Problemet med detta synsätt är att det utgår från tanken att olika perspektiv är isolerade från varandra och att de inte har koppling sinsemellan – som om de vore isolerade öar. Ett annat synsätt är detta (klicka fram till nästa bild).

14 Perspektiv på arbete med MR-frågor
jämställdhet värdegrund tillgänglighet nationella minoriteter äldre hbtq lika- behandling barn- perspektiv mångfald hållbar utveckling ungdoms- frågor Olika perspektiv överlappar varandra och utgör grunden för vårt arbete. För om vi ta bort pusselbitar så kommer vi att sakna något. Ponera att vi väljer bort några perspektiv (exempelvis äldre, tillgänglighet och hbtq). Vad för vi då för verksamhet? Och för vilka? Kom ihåg att Mänskliga rättigheter är vad som inte får göras mot någon människa och vad som måste göras för varje människa.  

15 Normkritiskt förhållningssätt
Synliggöra och förändra normer som kan leda till ojämlikhet, diskriminering, trakasserier och våld. Presentera normkritik kort. Tryck framförallt på att det är det förhållningssätt vi har i den här utbildningen och våra övningar. Att vi tittar på normerna, undersöker dem. Särskilt normer som rör sexualitet och kön. Välj hur många slides du vill visa och om du vill prata mycket om detta nu eller välja att återkomma till detta i slutet av föreläsningen Normkritisk pedagogik är ett eget kunskapsfält. Syfte: att utjämna maktskillnader och värna alla människors rätt att ha makt över sig själva och sina liv – utifrån alla människors lika värde. ” Att tänka kritiskt” - Gäller normer som begränsar/förtrycker Orsak till diskriminering - Normer och maktstrukturer på individ, språklig, institution och samhällsnivå Reflektera kring normer och sin egen del Behöver också ha med oss ett intersektionellt perspektiv (presentera gärna normsamverkan kort). --- 15

16 Normkritiska utgångspunkter
Synliggöra Påtala och avslöja normen Granska Ställer undersökande frågor. Granska maktförhållanden och din egen position Agera Uppmanar oss till att medverka aktivt i förändringsprocesser och skapa delaktighet Synliggöra och undersöka Ex. på frågor: Varför gör vi så? Vad tar vi för givet? Måste det vara såhär? Vad finns det för norm? Granska Ex. på frågor: Vad får normen för konsekvenser? Vilka maktordningar kan den kopplas till? Vilka får fördelar av den? Vilka blir exkluderade? Vad gör normen med vår verksamhet? Vad behöver förändras? Vem är jag i förhållande till normen? Har jag ett ansvar? Agera Ex. på frågor: Vad krävs av mig i min professionella roll? Hur bör arbete planeras för att inkludera alla? Hur tillsätter vi resurser för arbetet? Vilka borde få utrymme att påverka processen? 16

17 Normkritik – möjliga tillämpningsområden
Kommunikation och informationsmaterial Organisationens interna processer (rekrytering, mötesformen, kompetensutbildningar, upphandling, personaltillställningar mm.) Språkbruk Fysisk miljö Policies, handlingsplaner, dokument Pedagogik och lektioner 17

18 Kön och sexualitet Värdegrund – genomsyra alla ämnen
My First Template Kön och sexualitet Värdegrund – genomsyra alla ämnen Sexualundervisning – samma sak Stötta lärare i det Frågor Perspektiv

19 Hbtqi - vad är det? Homosexuell Bisexuell Sexualitet Transperson Kön
Queer Intersex Hbtqi - vad är det? Hbtqia(p) Hbtq+ Sexualitet Kön Sexualitet + kön Under utbildningen kommer jag blanda hbtqi med hbtq eftersom inte alla ex rapporter eller annat material lyfter intersexperspektivet.

20 Vad är sexualitet? Känslor Praktik Identitet Vem jag blir kär i
My First Template Vad är sexualitet? Vem jag blir kär i Vem jag blir attraherad av Vem jag har sex med Vem jag har relationer med Vad jag identifierar mig som Känslor Praktik Identitet Manus: Sexualiteten innefattar allt ifrån vad jag känner, vad jag gör, hur jag vill leva och hur jag identifierar mig. Enligt normen förväntas känslor, praktik och identitet hänga samman och följa på varandra. Om jag t.ex. är en tjej som blir kär i tjejer så förväntas jag känna sexuell attraktion till tjejer, vilja vara tillsammans med tjejer och definiera mig som lesbisk eller kanske bisexuell. Så behöver det inte vara för alla! Vi vet att identitet och sexuell praktik inte alltid hänger samman enligt normen. En del män som definierar sig som heterosexuella har ibland sex med andra män t.ex. Det är viktigt att vi förstår att sexualitet byggs upp av flera olika delar och att vi inte blandar samman dessa. Bara för att vi fått veta att någon har en partner av ett visst kön så betyder det inte att vi automatiskt vet något om denna persona sexuella identitet eller praktik. Vi vet bara precis det som vi har fått veta, i det här fallet vem personen lever med just nu. Men normerna gör att vi ofta drar en massa förhastade slutsatser baserat på mycket lite information. Ibland är det extra viktigt att skilja på sexuell praktik och identitet. T.ex. inom sjukvården. Om en person t.ex. vill testa sig för sexuellt överförbara infektioner så är det enbart intressant vilken sexuell praktik har, inte hur personen identifierar sig eller vilka hen blir kär i. Risken kan annars vara att vi t.ex. får veta att en tjej är lesbisk och därför bedömer riskerna att hon har fått en infektion som små men i själva verket så har hon sex med både män och kvinnor oavsett sin identitet. Behöver inte gå i linje med varandra!

21 Vad är kön? Könsidentitet Kropp Juridiskt kön Könsuttryck
Tilldelat kön - registreras vid födseln Vad är kön? Könsidentitet Kropp Juridiskt kön Könsuttryck Bl.a. yttre och inre könsorgan, kromosomer, hormonnivåer. Folkbokföring, ID-handlingar, personnummer. Två i Sverige. Hår, smink, kläder, röst etc. Hur en uttrycker sitt kön. Det kön som en själv känner sig som. Vad pratar vi om egentligen? Tilldelat kön baseras på hur våra kroppar tolkas

22 Cisperson En person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet och som följer samhällets normer för hur en person med ett visst juridiskt kön förväntas vara. Följer könsnormer kopplade till: Kropp Juridik Identitet (Uttryck)

23 Transperson När könsidentitet och eller könsuttryck inte följer normen
Tjej/kvinna (transtjej, tjej med transbakgrund, före detta transsexuell m.m.) Kille/man (transkille, kille med transbakgrund, före detta transsexuell m.m.) Ickebinär Transvestit/crossdresser Osäker Instruktioner: Detta med begrepp kan väcka frågor och funderingar och ibland upplever en del att det blir komplicerat med flera begrepp eller att t.ex. efterfråga flera kön i blanketter. Här är det viktigt att du som kursledare problematiserar varför det skulle vara okej att förenkla världen så att vissa personer kontinuerligt osynliggörs och exkluderas. Att ha flera begrepp och alternativ i språket och det material vi använder är inte för att krångla till saker utan för att spegla världen och människorna som de faktiskt ser ut. Manus: Är jag transperson så passar jag inte in i cisnormen. Ordet trans kommer från transition som betyder förflyttning. Vi kan förstå trans som att en eller flera delar som bygger upp kön har förflyttat sig över eller bort från den skiljelinje som dras mellan kategorierna man och kvinna. Jag kan vara trans på många olika sätt. Jag kan t.ex. vara tjej/kvinna en ha fått ett tilldelat kön som kille pga att jag föddes med en snopp. Eller tvärtom jag föddes med en snippa och fick ett tilldelat kön som tjej men jag är man. Min könsidentitet stämmer inte med mitt tilldelade kön helt enkelt. Jag har då möjlighet att få hjälp från vården att förändra min kropp så att den ska stämma med min könsidentitet och jag kan också byta juridiskt kön så att det stämmer. Men alla människor känner sig inte som män eller kvinnor. Om jag har en könsidentitet som inte är varken kvinna/man så kallas det att jag är ickebinär. Könsidentiteten är inte densamma hos alla ickebinära. En har en identitet som både kvinnna och man eller som någonstans mittemellan medan andra känner att dessa kategorier överhuvudtaget inte överensstämmer med deras identitet och vill inte kategorisera sig utifrån dem. Jag kan också bryta mot normer om könsuttryck och definiera mig som trans. Ett exempel på det är att vara transvestit. Det innebär att jag ibland, mer eller mindre ofta, ikläder mig ett könsuttryck enligt tvåkönsnormens förväntningar tillhör ”motsatt” kön från det jag är. Om jag t.ex. är juridisk man och jag min könsidentitet är också som man men jag vill ibland använda ett könsuttryck som samhälelt ser som tillhörande kvinnor. T.ex. klänning, högklackat, smink, långt hår etc. Självklart kan jag också vara kvinna och transvestit men det uppmärksammas sällan på samma sätt, möjligheterna för vilket könsuttryck jag kan använda utan att andra kommer att reagera är större som kvinna än som man Viktigt att komma ihåg är att det är individen själv som har rätt att definiera sig som exempelvis transvestit. För självklart finns det personer som bryter mot normer kring könsuttryck utan att för den skull se sig som transvestiter eller transpersoner. Det gäller alla begrepp som vi har gått igenom idag. Vi lär oss dem inte för att vi ska skulle sätta etiketter på andra utan för att vi ska kunne förstå och ha kunskap om vad det innebär om någon kommer till oss och säger att de är t.ex. trans eller pansexuell. Det är också viktigt att vara medveten om att alla inte är säkra i sin könsidentiet eller sitt könsuttryck. Särskilt vanligt bland barn och unga. Därför är det viktigt att ha med det som ett alternativ när en efterfrågar kön i t.ex. blanketter och liknande på samma sätt som det behöver finnas ett alternativ för de som är ickebinära och inte definierar sig som varken man eller kvinna.

24 Queer Är en kritik av cisnormen & heteronormen.
Det finns olika sätt att använda begreppet queer, till exempel: Aktivism Identitet - kön och sexualitet Perspektiv Som paraplybegrepp för hbtq- personer Obs. Queer utmanar vårt sätt att tänka i kategorier! Ett begrepp som kan betyda flera olika saker som innehåller kritik av normer kopplade till kön och sexualitet. Queer kan till exempel vara ett teoretiskt perspektiv, en form av aktivism, eller en identitet. Att identifiera sig som queer kan innebära en önskan att inte behöva definiera sitt kön och/eller sin sexuella läggning. Olika sätt Olika praktiker och erfarenheter Olika identifikationer Aktivism –kiss ins / offentliga giftemål / Identitet - Upplevelse och erfarenhet varierar, kopplat till kön och/eller sexualitet Perspektiv - teori, kultur mm

25 Queer Ur Lätta sexboken av Inti Chavez Perez
”Queer är att vilja vara fri från samhällets idéer om kön och sexualitet Queer är ett sätt att tänka Men queer kan också vara ett sätt att leva De som är queer tycker att det finns så många sätt att vara sexuell att orden hetero-, homo- och bisexuell inte räcker Att det finns så många kön att orden tjej och kille inte räcker” Ur Lätta sexboken av Inti Chavez Perez

26 (differences of sex development)
Intersexualism/DSD (differences of sex development) Variationer av kroppen inre könsorgan yttre könsorgan könshormoner könskromosomer Bryter mot samhällets normer om hur kroppar ska se ut kopplat till kön Behöver inte ha med könsidentitet att göra

27 Mer info om hbtqi-begrepp

28 My First Template Reflektion Jag har tagit upp frågor som rör könsidentitet och könsuttryck, samt sexualitet/relationsformer med barnen Om ja – Vad var svårt? Vad var bra? Om nej – Vad beror det på? Bikupor Plocka upp. Vad känns svårt/vad oroar ni er för? Vad upplevs som svårt Vad upplevs som lätt hur gjorde du och hur har det gått Tipsa varandra – hur går det att göra.

29 Normer om kön och sexualitet

30 “alla är heterosexuella”
My First Template Normer Cisnorm – ”alla är cispersoner” Heteronorm – “alla är heterosexuella” Vi pratar ju framförallt utifrån dessa normer – normer kopplade till kön & sexulitet - men det kan ju finnas andra saker en inte är öppen med, som till exempel psykisk ohälsa, hiv status, familjesituation (om en tx ska separera), vilja / förmåga att få barn, Det hänger ju också ihop med normer kring funktionalitet, familj Och de olika normerna hänger ju också ihop Ida kommer gå in djupare på hur heteronormen och cisnornen är uppbyggd och fungerar och hänger ihop med andra normer.

31 Heteronorm My First Template http://www.prestonspics.com Manus:
Vi börjar med heteronormen. Heteronormen är egentligen ett nätverk av starka normer som finns i vårt samhälle som handlar om hur vi ser på kön och sexualitet. Det kan låta lite abstrakt så därför kan vi låta den här bilden exemplifiera. Vad ser vi på bilden? Instruktioner: låt deltagarna ge förslag och/eller kom med egna: kvinna, man, barn, tvåsamhet etc.

32 Heteronorm kvinna man femininitet maskulinitet Tvåsamhet Monogami Barn
My First Template Heteronorm kvinna man femininitet maskulinitet Tvåsamhet Monogami Barn Manus: Heteronormen delar in oss människor i två kön, män och kvinnor. Den gör att vi förväntar oss att män och kvinnor ska vara olika, män ska vara ”maskulina” och kvinnor ska vara ”feminina”. Vi pratar om dessa kön som motsatta där det som uppfattas som maskulint har högre status än det som uppfattas som feminint. Heteronormen gör att vi förväntar oss att en person antingen är tjej eller kille och att det ”normala”, ”naturliga” och ”önskvärda” är att kvinnor/tjejer blir kära, attraherade av, vill ha sex med män/killar och vice versa. Det räcker dock inte att vara en tillräckligt feminin kvinna eller maskulin man som är heterosexuell, du ska enligt normen hitta en person, leva monogamt och tvåsamt och gärna få gemensamma barn. Att leva enligt normen ger sociala, politiska och ekonomiska fördelar. Du kommer sällan att behöva förklara eller försvara din relationsform, ditt sätt att leva är det förväntade och du behöver inte komma ut för att bli sedd som och bemött utifrån den du är. Samhället är anpassat efter dig och ditt sätt att leva, juridiken utgår ifrån din relationsform och det finns även tillfällen då du kan få ekonomiska fördelar pga. hur du lever (försäkringar kan utgå ifrån heteronoma antaganden, familjerabatter utgår ifrån en normativ föreställning om hur en familj ser ut etc.)

33 Exempel på heteroprivilegier
Inte behöva komma ut med min relationsform Min relationsform finns ofta representerad i litteratur, filmer, låtar, studiematerial, tidningar och annan kommunikation i min omgivning Uppleva att informationsmaterial vänder sig till mig Jag kan hålla min partner i handen eller pussa hen, utan att någon reagerar Lägga upp bilder på mig och min partner på sociala medier Inte behöva oroa mig för att min sexuella läggning ska bli ett hinder för att komma dit jag vill i livet Har aldrig valt resmål utifrån lagstiftning kring sexuell läggning. Ingen har frågat hur vi skaffade barn Det här beskriver några heteroprivilegier – i bemötandesituationer (obs – gäller inte alla hetero – vad mer kan påverka?) Manifestation av heterosexuella relationer Om det här är självklart för dig – vad är det andra omkring dig för att de ska kunna vara det?  Fokus sexuell läggning, Jag blir sedd som en individ och inte som representant för en grupp

34 Cisnormen En stark idé om: att det bara finns två kön
My First Template Cisnormen En stark idé om: att det bara finns två kön att vi antingen är det ena eller det andra att vi identifierar oss och beter oss som det ena eller det andra att det inte kan förändras att kropp och kön är detsamma att alla kroppar kan delas in i “kvinna” eller “man” För att förstå trans måste vi börja med cis Latin för på samma sida (av vad?) Specifik norm som rör just könsidentitet/uttryck. Kortfattat cis-normen. Som med alla normer är inte detta något vi kanske vanligtvis reflekterar över eller funderar kring utan normer fungerar just så; De är som en omedveten autopilot som gör att vi sorterar in människor och företeelser.

35 Exempel på cisprivilegier
Andra använder rätt namn och pronomen om mig Fylla i formulärsfråga om kön? Inga problem! Får inte irrelevanta frågor om min kropp Behöver inte fundera över var jag ska gå - könade omklädningsrum och toaletter Behöver inte utbilda andra Använder min legitimation utan att oroa mig Omgivningen har bekräftat min könsidentitet hela mitt liv Inte oroa mig för att bli utstött från kompisgäng eller familj pga min könsidentitet/könsuttryck Inte behöva oroa mig för att bli utsatt för våld eller kränkningar med koppling till min könsidentitet eller könsuttryck Alla cispersoner har inte dessa privilegier

36 Hetero- och cisnormens effekter

37 Bemötandets betydelse
My First Template Bemötandets betydelse Hetero- och cisnormativitet Diskriminering Minoritetsstress Manus: Det finns betydande skillnader i hälsa mellan heterosexuella och homo och bisexuella, mellan transpersoner och övrig befolkning. Hbtq-personer har nedsatt hälsa generellt men särskilt det psykiska välbefinnandet är nedsatt. Självklart bli jag inte sjuk av att vara homo eller bisexuell eller för att jag är trans. Det finns inget i min sexualitet eller i min könsidentitet eller könsuttryck som gör att jag blir sjuk. Utan det är omgivningens reaktioner på vem jag är eller hur jag väljer att leva som påverkar min hälsa negativt. Förenklat kan man förklara de bakomliggande faktorerna för en sämre hälsa bland hbtq-personer som beroende på tre faktorer som samverkar och överlappar varandra: heteronormativitet, diskriminering och minoritetsstress. ohälsa

38 Hetero- och cisnormativitet
My First Template Handlingar baserade på normer Antaganden att alla är heterosexuella och cispersoner ”tills motsatsen är bevisad” Tvingar människor att komma ut, säga till, rätta Osynliggör och exkluderar Hetero- och cisnormativitet Hetero och cisnormativitet är manifestationer av hetero och cisnormen i handlingar, språkbruk, rutiner, bemötande etc. Se till att deltagarna kommer ihåg heteronormen och cisnormen när du går igenom detta. Antingen genom att ni gått igenom det precis innan i repetitionen eller att du repeterar det nu.

39 Exempel på heteronormativt bemötande
My First Template Exempel på heteronormativt bemötande ”Hon frågade mig också om jag hade pojkvän, hon satt bara och var trevlig, men jag kom på mig själv med att jag säger bara nej och utvecklar inte. Jag vet inte, men det är nog lite ett allmäntillstånd att det inte alltid känns helt trevligt att outa sig själv. Det är väl det här att man alltid behöver outa sig, det går inte att bara vara utan att i varje nytt möte så ska man alltid komma ut. Man vet aldrig hur folk reagerar på det.” Lesbisk kvinna 24 år Jag ska inte behöva outa mig själv varje gång jag har ett samtal Västra Götalandsregionen, 2013 Manus: Citatet kommer från en rapport som Västra Götaland släppte 2013, en enkätundersökning med tillhörande djupintervjuer som frågade hbtq-personer om deras upplevelser av bemötande från personal i offentliga verksamheter. Gemensamt för så gott som samtliga informanter var att de använde sig av strategier kring öppenhet i möte med till exempel vårdpersonal och medvetenheten om att negativt bemötande av hbtq-personer förekommer var hög, även bland dem som också hade erfarenheter av positivt bemötande. Strategierna förändrades efter varje upplevelse av negativt bemötande och ju fler gånger en person blivit kränkt desto mindre förtroende fanns för respektive verksamhet. Därmed stärktes känslan av att öppenhet innebar ett risktagande. För att hantera potentiella kränkningar valdes ibland ett bra och trevligt bemötande från personalen genom att undvika öppenhet istället för att riskera att bli kränkt. Antingen undveks då frågor helt och hållet som rörde ens sexuella orientering eller könsidentitet eller valdes en mer undvikande strategi som besvarade vissa frågor utan avslöjande av identitet.

40 Exempel på cisnormativt bemötande
”Dock finns det vissa som hävdar att de inte kan lära sig det nya namnet eller att för mig är du ändå alltid (det namn en inte längre vill heta). Det är vår tur nu - Att vara trans i en tvåkönsvärld, RFSL Stockholm, 2011 En transperson som har bytt förnamn berättar vilka kommentarer hen har fått (RFSL Stockholm, Det är vår tur nu - Att vara trans i en tvåkönsvärld) Vi behöver komma ihåg att hur jag bli bemött som normbrytare innefattar en ständigt pågående kedja av händelser, möten, i vården, i skolan, på arbetet, vänners vänner, nya bekantskaper, försäkringskassan osv. osv. Det betyder att även om varje händelse som sker i ett möte mellan två personer kan tyckas liten så får den större konsekvenser om vi ser den i en helhet. Som t.ex. transperson skulle det förmodligen inte göra något om någon felkönade mig eller använde fel namn en eller till och med tio gånger. Men när det händer med varje ny person, i varje nytt möte och sedan om och om igen då blir det en del av omgivningens ifrågasättande av hela min identitet. Därför måste vi i varje möte sträva efter att i varje möte undvika att utgå ifrån normativa antaganden om kön och sexualitet. *Om det finns tid, låt gruppen diskutera i bikupor i ca fem minuter hur de tänker att de kan göra i mötet med andra för att undvika att felköna eller använda fel namn eller pronomen om den de möter. Samla upp i helgrupp och gå om behov finns igenom tipsen nedan* Tips: fråga om vilket tilltalsnamn och pronomen personen vill tilltalas med använda dessa namn i samtalet med personen och vid dokumentationen av kontakten fråga om vilka termer personen använder för att benämna kroppsdelar och använda dessa i samtalet

41 Diskriminering Vi kan se i flera undersökningar och rapporter att hbtq-personer är mer utsatta för diskriminering än befolkningen i övrigt.

42 Upplevt kränkande bemötande senaste 3 månaderna
Transpersoner % Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland transpersoner. Folkhälsomyndigheten, 2015 Bisexuella kvinnor % Homosexuella kvinnor 38 % Heterosexuella kvinnor 24 % Bisexuella män % Homosexuella män % Heterosexuella män 16 % Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer. Folkhälsomyndigheten, 2014 Manus: Resultat från folkhälsomyndigheten visar att betydligt vanligare för homo- och bisexuella personer att ha upplevt kränkande bemötande, hot om våld och fysiskt våld än för heterosexuella. Vidare rapporteras att transpersoner är en särskilt utsatt grupp. Enkätfrågan som presenteras ovan handlade om upplevd kränkning de senaste tre månaderna. Vi vet inte vet om detta skulle klassas som diskriminering eller trakasserier i juridisk bemärkelse. Men vi kan se att utsatthet och upplevelse av kränkningar är större bland homo, bisexuella och transpersoner. När det gäller utsatthet för våld som var en annan fråga i enkäterna så ser man att homo, bi och transpersoner har varit utsatta för både verbalt och fysiskt våld i betydligt större utsträckning än övrig befolkning. Instruktioner: Du kan läsa rapporterna här:

43 My First Template Den extra belastning som individer från minoritetsgrupper utsätts för Osynliggörande, ifrågasättande, diskriminering, våld Riskmedvetenhet och konsekvenstänkande Internalisering Meyer, 2003; Mays & Cochran, 2001 Minoritetsstress Manus: Hetero och cisnormer får effekter och begreppet minoritietsstress kan användas för att förstå den extra psykosociala stressfaktor det kan innebära att tillhöra en minoritetsgrupp. Det är den amerikanska forskaren Ilan H. Meyer som vidareutvecklat begreppet minoritetsstress. Begreppet förklarar den extra belastning som individer från stigmatiserade grupper utsätts för på grund av att de tillhör en minoritet. Minoritetsstress är en komplex företeelse som ofta präglas av upplevelsen av att vara utsatt för fördomar, nedsättande tilltal, diskriminering, trakasserier och rädsla för våld. Det är en konsekvens både av att själv ha upplevt negativt bemötande och kanske även trakasserier och våld. Men det handlar också om en påtaglig medvetenhet om det utsatthet som finns i den grupp som en själv tillhör. Även om jag själv inte har blivit utsatt så känner jag andra som har det, jag läser i tidningen, ser på tv, ser det porträtteras i film och i böcker. Jag matas med historier som berättar för mig att det inte är tryggt att tillhöra den grupp jag tillhör. Att veta att andra som tillhör samma grupp som en själv blir utsatta för diskriminering, hat och våld och kanske till och med blir mördade, skapar en känsla av otrygghet och rädsla. Det leder i sin tur till en riskmedvetenhet och ett konsekvenstänk som präglar vardagen. Innan jag tar den jag älskar i handen sker en riskbedömning ”Är det här en trygg gata?” Vilka människor har vi runt om kring oss?” ”Hur verkar stämningen vara” Är det här en trygg plats för oss?”. Att hela tiden behöva förhålla sig till den här utsattheten skapar en stress och blir en belastning för individen. Även internaliserad homo- och transfobi (att integrera samhällets negativa attityder i den egna självbilden), i form av självförakt och dålig självkänsla, inbegrips i begreppet minoritetsstress. För den enskilde individen är det viktigt att utveckla en positiv identitet som hbtq-person och att utveckla en förmåga att visa den (vara öppen) för andra förtrogna. Självacceptans, stöd från närstående och från den strukturella närmiljön underlättar denna process. *Läs mer om minoritetsstress: Ilan Myer Prejudice, Social Stress, and Mental Health in Lesbian, Gay, and Bisexual Populations: Conceptual Issues and Research Evidence Det är oftast sexuell läggning det forskats på men dessa resultat kan mycket väl appliceras även på transpersoner och queera. Och minoritetsstress kan man prata om kopplat till vilka minoriteter det än rör.*

44 Minoritetsstress Kommer de respektera mig?
My First Template Kommer de respektera mig? Vet de något om sådana som mig? Vad kommer hända om de får veta..? Kommer de behandla mig dåligt? Är det tryggt för mig att vara här? Minoritetsstress Måste jag förklara mig? Kommer jag bli utsatt för våld? Tycker de att jag är äcklig? Tycker de att jag är konstig? Manus: Detta är en illustration av hur en person som upplever/utsätts för minoritetsstress kan behöva hantera oro och frågor kring t.ex. vad den som hbtq person kan förvänta sig för bemötande av omgivningen. På ett sätt som en inte behöver göra om en lever upp till cis och heteronormer. (men personer som lever upp till hetero & cisnomer kan så klart uppleva minoritetsstress i relation till andra normer där den tillhör en minoritetsgrupp, tex. utifrån funktionalitet, eller religion.

45 Stötta elever genom att...
My First Template Stötta elever genom att... Ge kunskap om ex rättigheter Synliggöra normer & stärka individer Länka vidare till stöd; skolledning/socialtjänst/elevhälsa Länka vidare till hbtq-sammanhang Hjälpa till att göra en riskbedömning Anmäla trakasserier och våld till rektor, huvudman, polis Följ upp - hur har det gått? Egentligen samma sätt som när andra unga drabbas av hot och våld – hur gör ni? Obs. det är inte alltid möjligt eller önskvärt att eleven ska ”komma ut”. Barnet/elevens vilja ska alltid stå i centrum & ingen ska tvingas/pressas att komma ut Tips bla. från Maria Ahlsdotter och Kojan Kunskap Svara på det som personen faktiskt undrar Visa att en har kompetens (eller skaffa den) Visa att en har kunskap om hbtq personers livsvillkor Fakta Information Ett språk Synliggöra begränsande normer Gör inte ungdomarnas identitet till ett problem Hjälpa att se vad som begränsar Lyfta skuld – om ungdomen upplever friktion är det samhället det är fel på, inte ungdomen. Se upp så att ungdomarna inte ges ansvar för omgivningens reaktioner! Se upp så att ungdomarna inte behöver utbilda er! Hjälpa till att göra en riskbedömning hbtq ungdomar kan löpa risk att bli utsatta för våld & trakasserier i hemmet, i skola, idrott, offentlig miljö Våld Trakasserier & kränkningar Även höga tal av psykisk ohälsa och sucicidrisk Ta eventuell oro för att komma ut på allvar – men överdriv inte riskerna. Hjälp till att göra en rimlig riskbedömning Länka vidare till HBTQ-sammanhang Länka gärna vidare till queera sammanhang Lokala föreningar, grupper på skolan/ i kommunen, hemsidor/communitys mm Hbtq kojans tips Finns trygga personer som kan stötta? Vad ska göras i en akut situation? hedersnormer? Anmäla trakasserier och våld, till huvudman, polis mm - Följa ordinarier rutiner - Motivera eleven att själv anmäla (utan att skuldbelägga ) Annat? Man behöver inte förstå allt för att bemöta respektfullt! Att vara stöttande är viktigare än att ha superkoll Att någon lyssnar och tar på allvar räcker långt. Personens egen definition är det som gäller! Ta hjälp av varandra på arbetsplatsen!

46 My First Template ”Från skolan har jag fått jättebra respons. De har verkligen funnits där, de har lyssnat, de har hjälpt mig. De har försökt liksom. Om de inte kan svara på någonting så liksom skickar de vidare mig till någon som verkligen, verkligen förstår och kan det här. Det är inte den här »ja men typ testa RFSL«. Utan »ja men den här personen vet jag kan de här frågorna«. Soraya HBT och heder, RFSL Ungdom & Alma Europa, 2011 Ni måste inte kunna allt! Skicka vidare Samverka & samarbeta Vänd er till dit kompetens finns

47 My First Template Aktiva åtgärder: Riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier Varje skola: riktlinjer som markerar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Verksamheten ska också ha rutiner som klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat. Rutinerna ska ange vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds. Utbildningsanordnaren ska även följa upp och utvärdera riktlinjerna och rutinerna. Egentligen samma sätt som när andra unga drabbas av hot och våld – hur gör ni? Obs. det är inte alltid möjligt eller önskvärt att eleven ska ”komma ut”. Barnet/elevens vilja ska alltid stå i centrum & ingen ska tvingas/pressas att komma ut Tips bla. från Maria Ahlsdotter och Kojan Kunskap Svara på det som personen faktiskt undrar Visa att en har kompetens (eller skaffa den) Visa att en har kunskap om hbtq personers livsvillkor Fakta Information Ett språk Synliggöra begränsande normer Gör inte ungdomarnas identitet till ett problem Hjälpa att se vad som begränsar Lyfta skuld – om ungdomen upplever friktion är det samhället det är fel på, inte ungdomen. Se upp så att ungdomarna inte ges ansvar för omgivningens reaktioner! Se upp så att ungdomarna inte behöver utbilda er! Hjälpa till att göra en riskbedömning hbtq ungdomar kan löpa risk att bli utsatta för våld & trakasserier i hemmet, i skola, idrott, offentlig miljö Våld Trakasserier & kränkningar Även höga tal av psykisk ohälsa och sucicidrisk Ta eventuell oro för att komma ut på allvar – men överdriv inte riskerna. Hjälp till att göra en rimlig riskbedömning Länka vidare till HBTQ-sammanhang Länka gärna vidare till queera sammanhang Lokala föreningar, grupper på skolan/ i kommunen, hemsidor/communitys mm Hbtq kojans tips Finns trygga personer som kan stötta? Vad ska göras i en akut situation? hedersnormer? Anmäla trakasserier och våld, till huvudman, polis mm - Följa ordinarier rutiner - Motivera eleven att själv anmäla (utan att skuldbelägga ) Annat? Man behöver inte förstå allt för att bemöta respektfullt! Att vara stöttande är viktigare än att ha superkoll Att någon lyssnar och tar på allvar räcker långt. Personens egen definition är det som gäller! Ta hjälp av varandra på arbetsplatsen!

48 Normer och bemötande

49 Normfördel/privilegium
My First Template Normfördel/privilegium “Ett privilegium är när du tror att något inte är ett problem, för att det inte är ett problem för just dig.” David Gaider När vi pratar om normer och bemötande kan det vara bra att även nämna privilegier; de fördelar som vi får genom att tillhöra normer.

50 Jämlikhet som utgångspunkt/ jämlikhet som utfall

51 Respektfullt bemötande innebär att vi har koll på normer och makt!

52 DU JAG I mötet med andra NORMER NORMER NORMER NORMER NORMER NORMER
Manus: Mötet påverkas av de medvetna och omedvetna värderingar, attityder, förväntningar och normer vi bär med oss och det kommer att påverka vilket bemötande vi ger. Vi behöver bli medvetna om vilka normer som styr oss för att kunna motverka ojämlikt bemötande av andra människor. Alla påverkas av och handlar utifrån begränsande normer ibland Osäkerhet och okunskap kan leda till att man följer normer och genom detta begränsar andra Att granska sig själv kan kännas jobbigt – men det är en viktig del i förändringsarbete Ibland kan det väcka skam eller skuld att få syn på eller berätta att en har haft ett bemötande som kan ha fått negativa konsekvenser för någon annan. Men poängen med att bli normmedveten är att det inte är enskilda personer som är ”onda” eller dåliga, utan att ibland kan normer få oss att agera på sätt som får negativa konsekvenser för andra, trots att vi kanske hade väldigt goda avsikter. Om vi kan få syn på att vi har handlat normativt kan vi också ta ansvar för det och bidra till att normerna förändras och till att vår verksamhet blir mer inkluderande. Att hantera känslor av skam eller skuld kan vara en del i ett förändringsarbete. Om vi vågar tänka kring hur vi själva påverkas av normer och hur det påverkar vårt bemötande av andra kan vi också ta ansvar för det.

53 Mikroaggressioner film
My First Template Mikroaggressioner film

54 Att alltid behöva komma ut/svara på vissa frågor...
“Men det är väl inte så jobbigt/något att bli sur över.” Skillnad på någon gång och kanske vid varje nytt möte Bara för att en är nyfiken behöver en inte fråga! Gör Google-testet! Fundera först: Ställer jag frågan för att stilla min nyfikenhet (alltså för min skull) eller för att underlätta detta möte (alltså även för den andres skull) Tolkningsföreträde

55 Att tillhöra normen, att ha ”medvind”, innebär ibland att vi blir avskärmade från kunskap om de människor i samhället som har ”motvind”. Vi förstår helt enkelt inte vilken ”vind” de pratar om då vi inte är medvetna om de fördelar och privilegier som vi får genom att tillhöra normen. Medvind känns inte lika tydligt som motvind.

56 My First Template Kom ihåg! Alla påverkas av och handlar utifrån begränsande normer ibland Osäkerhet kan leda till att en följer normer och genom detta begränsar andra Att granska sig själv kan kännas jobbigt – men det är en viktig del i förändringsarbete Erkänn misstag! Ta hjälp av varandra och var snäll mot dig själv i processen Alla påverkas och handlar utifrån begränsande normer ibland – det gör en inte till en dålig person. Ofta kan osäkerhet leda till att man följer normer och agerar kontrollerande. Och normbrott kan väcka just osäkerhet. Ibland kan det väcka skam eller skuld att få syn på eller berätta att en har haft ett bemötande som kan ha fått negativa konsekvenser för någon annan. Hela poängen med normkritik är dock att det inte är enskilda personer som är ”onda” eller dåliga, utan att ibland kan normer få oss att agera på sätt som får negativa konsekvenser för andra, trots att vi kanske hade väldigt goda avsikter. Om vi kan få syn på att vi har handlat normativt kan vi också ta ansvar för det och bidra till att normerna förändras och till att vår verksamhet blir mer inkluderande! (Att hantera känslor av skam eller skuld kan vara en del i ett förändringsarbete. Om vi vågar tänka kring hur vi själva påverkas av normer och hur det påverkar vårt bemötande av andra kan vi också ta ansvar för det!)

57 Vanliga fallgropar Att förutsätta kön, pronomen, sexualitet, identitet, relationsform eller familjeform Att ställa irrelevanta frågor om kropp, identitet eller sexualitet Att använda eleven/kollegan/besökaren som kunskapskälla Att utgå från stereotypa föreställningar och låta dem styra bemötande/undervisning Att ifrågasätta, göra till ett problem, tolerera eller objektifiera Exempel kopplat till rubrikerna: Att förutsätta kön, sexualitet, identitet, relationsform, familjekonstellation, etc. ”Har du flickvän?” /”Har du pojkvän?” ”Du som kvinna…” ”Du som man” ”Du som är lesbisk” ”Ta med den här lappen hem till mamma och pappa” ”Tjena tjejer!”/”Tjena killar!” Använda namn och pronomen utifrån register eller din tolkning av personen Inte respektera när personen ber dig använda annat namn eller pronomen Att ställa irrelevanta frågor om könsidentitet eller sexualitet: ”Hur har ni sex?” ”Hur länge har du vetat att du är gay?” ”Hur var det att komma ut?” ”Hur går det till om du skulle vilja ha barn?” ”Vilka operationer har du genomgått som en del av din transition?” ”Kan du berätta lite för mig om könsbekräftande behandling?” Att använda eleven/klienten/besökaren som kunskapskälla En uppmärksammar inte de signaler den unga hbtq-personen sänder ut En använder patienten som enda kunskapskälla- inte säkert att denna kunskap stämmer för alla Tron att den sexuella läggningen alltid är problemet Missar viktiga aspekter Stereotypa föreställningar om en viss grupp styr vilken omvårdnad och ibland även vilken behandling eller vilka insatser vi ger individer från en viss grupp får. Ex föreställningar om att äldre har låg compliance kan styra huruvida vi ordinerar ett visst läkemedel eller ej. Ha koll på dina egna föreställningar och omedvetna normer! Ifrågasätta, göra till ett problem, tolerera, exotifiera: ”Är du kille eller tjej?” ”Blir det inte bara förvirrande med alla dessa fack?” ”Jag tror inte en kan veta om en är homosexuell redan i din ålder” ”Det är helt okej för mig att du är bi” ”Jag tänker bara på att det kommer bli så svårt för dig i livet” ”Du ser inte alls ut som du är trans!” ”För mig kommer du alltid vara… (tidigare namn)” ”Jag har alltid tyckt att bögar är så himla roliga” ”Två tjejer tillsammans är bara så hett!”

58 Små förändringar i bemötande kan få stor betydelse!
My First Template Små förändringar i bemötande kan få stor betydelse! Många hbtq-personer vittnar om hur förtroendet växt och känslan av trygghet stärkts då deras sätta att beskriva sig själva har respekterats och plockats upp av behandlare.

59 My First Template ”Jag har också haft mycket bra lärare som ställt upp för mig. En av dem tog in hbtq precis lika naturligt som hetero-historier, utan att uppmärksamma att hon just tagit in hbtq. Hon blev förvånad över att vi reagerade. Den dagen hon gjorde det för första gången log jag i en hel vecka” - Elev Ungdomsstyrelsen 2012b, s 33. Men det är också viktigt att komma ihåg att reaktionerna kan vara positiva Även om det kanske inte alltid de som syns eller hörs mest Men det spelar roll! Här ett citat från en elev i rapport från före detta Ungdomsstyrelsen ”Jag har också haft mycket bra lärare som ställt upp för mig. En av dem tog in hbtq precis lika naturligt som hetero-historier, utan att uppmärksamma att hon just tagit in hbtq. Hon blev förvånad över att vi reagerade. Den dagen hon gjorde det för första gången log jag i en hel vecka” Elev Vad ni gör spelar roll Ert jobb är viktigt!

60 Grund för bra bemötande
My First Template Grund för bra bemötande Ställa öppna, förutsättningslösa frågor Ställa relevanta frågor Vara lyhörd och spegla Ta ansvar för egna kunskapsluckor Reflektera över egna normer och normer på arbetsplatsen Manus: Det finns ingen handbok ingen manual för hur vi ska bemöta olika människor, vad vi ska säga och göra i olika situationer. Alla människor och situationer är unika. För att ge ett bra bemötande måste vi kontinuerligt reflektera över hur vi handlar och hur vi formulerar oss. Vilka förväntningar utgår vi ifrån? Vad tar vi för givet? Vilka normer ser vi i vår verksamhet och vad kan de ge för konsekvenser? Vad behöver vi göra för att motverka negativa konsekvenser? Några viktiga hållpunkter i det arbetet: Ställa öppna, förutsättningslösa frågor - utgå inte från att någon har en viss sexuell läggning, relationsform, könsidentitet etc. Fråga efter partner istället för man/fru t.ex. Ställa relevanta frågor – fundera över varför du ställer vissa frågor, vad är det du behöver veta i just den situation du är i? När du vet vilken information du är ute efter är chansen större att du ställer rätt frågor. Var uppmärksam så att du inte låter din egna nyfikenhet styra hur mycket och vilka frågor du ställer. En vanlig konsekvens av att inte passa in i normen är att i en mängd olika situationer få privata och nyfikna frågor om ens person eller sätt att leva. Frågor som ofta skulle ses som alltför privata att ställa i vanliga fall. En annan konsekvens är att den som inte passar in i normen ofta får agera uppslagsbok för andra, även i situationer där den andra personen borde vara den som har kunskap (t.ex. i vårdsammanhang.) Vara lyhörd och spegla – lyssna på hur den andra beskriver sig själv och sitt liv, vilka ord använder hen? Spegla och bekräfta! Ofta behöver vi inte ställa så mycket frågor om vi bara lyssnar in den andra. Ta ansvar för egna kunskapsluckor – lägg inte över ansvaret på den som inte passar in i dina förväntningar att utbilda dig om vad det innebär. I din yrkesroll ska du kunna möta alla människor på ett likvärdigt sätt. När du märker att du saknar kunskap i ett område –se till att du tillgodogör dig den kunskap du behöver. Reflektera över egna normer och normer på arbetsplatsen – ett ständigt pågående arbete där vi måste vara modiga, ödmjuka och prestigelösa. Modiga nog att se när vi själva handlar på ett sätt som kan begränsa andra, ödmjuka inför att vi alla kan ”göra fel” och prestigelösa så att vi kan ta emot hjälp från andra när de kanske ser saker vi ännu inte fått syn på.

61 Hbtqi-kompetent bemötande - praktik
My First Template Hbtqi-kompetent bemötande - praktik Ha kunskap om hbtqi-begrepp, hetero- och cisnormer, hbtqi-personers livsvillkor och kunna omsätta kunskapen i handling Medvetenhet om att livsvillkor kan se olika ut beroende på om jag passar in i normer eller ej och kunna anpassa mitt bemötande utifrån det Använda ett språk som inkluderar hbtqi-personer Skapa miljöer som är inkluderande för hbtqi-personer Positivt bekräfta normbrytande könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning Reflektera kring normer kopplade till kön och sexualitet Instruktioner: Nedan beskrivs exempel på vad hbtq-kompetens bemötande kan betyda i handling. Du kan välja att lyfta de exempel som du tycker passar bäst in i er verksamhet. Manus: Vad kan då ett hbtq-kompetent bemötande innebära i praktiken? Ha kunskap om hbtq-begrepp, hetero- och cisnormer, hbtq-personers livsvillkor samt kunna omsätta kunskapen i handling Känna till grundläggande ord och begrepp som hbtq-personer använder om sig själva. Förstå skillnaden mellan sexualitet och könsidentitet samt att de kan förändras och inte alltid vara synligt. Förstå att hbtq-personer utgör en blandad grupp med många olika erfarenheter. Ha en förståelse för hetero och cisnormer och deras påverkan på människors livsvillkor. Kunna identifiera och beskriva vad ett hetero- och cisnormativt bemötande kan vara i den verksamhet en själv arbetar i. Förstå vikten av att kontinuerligt uppdatera kunskap och avsätta tid för reflektion, individuellt och med kollegor. När hen saknar relevant kunskap själv ta ansvaret för att inskaffa den och inte lägga det ansvaret på hbtq-personer. Utgå från att besökare och kollegor har varierande erfarenheter av könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning I bemötandesituationer aktivt motverka handlingar och antaganden som utgår från normer kring sexualitet och kön. Istället alltid utgå från att alla människor har skiftande erfarenheter av sexualitet, könsidentitet och uttryck. Visa lyhördhet för normbrytande identiteter och erfarenheter, även i mötet med de som saknar ord för, eller inte har definierat, sin identitet. Använda ett språk som inkluderar hbtq personer. Använda ord och begrepp som inte exkluderar. Ställa öppna frågor kring kön och sexualitet. Inte anta en persons könstillhörighet (köna). Inte förutsätta en persons sexualitet. Använda de ord som personer använder om sig själva Skapa miljöer som är inkluderande för hbtq personer. Förstå att ett hbtq-kompetent bemötande utöver enskilda möten också omfattar fysiska miljöer, bilder, texter och psykosociala sammanhang. Kunna skapa miljöer och rum som är tillgängliga, trygga, bekräftande och synliggörande för hbtq-personer. Positivt bekräfta normbrytande könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning. Visa respekt för personers självdefinition, namn, pronomen, integritet och relationer. Kunna positivt bekräfta normbrytande identiteter och erfarenheter. Kunna hjälpa till att medvetandegöra om de konsekvenser som normbrytande kan ge. Att själv genom ett normkritiskt förhållningssätt kunna skapa nya förhållningssätt och strategier i sin arbetsroll Reflektera kring normer kopplade till kön och sexualitet samt dess konsekvenser, själv och tillsammans med andra. Förstå sambandet mellan individuella situationer och strukturella sammanhang. Kunna reflektera kring sina egna normer och antaganden om kön och sexualitet. Förstå hur egna handlingar och formuleringar kan påverka människor på skilda sätt beroende på deras position i förhållande till olika normer. Kunna tydligt ta ställning för hbtq-personers rättigheter.

62 Indirekt bemötande Handlar om den fysiska och den sociala miljön:
My First Template Indirekt bemötande Handlar om den fysiska och den sociala miljön: Språkbruk som används av personalen även om det inte är riktat till besökarna. Symboler som visas (flaggor, bilder på väggarna, dekoration, mm) Information som finns tillgängligt (broschyrer, tidningar, anslagstavlor, mm) Tillgänglighet i rummet Från Västra Götaland rapporten 2013 Mänskilga rättigheter i Västra Götaland – jag ska inte behöva outa mig varje gång jag har ett samtal

63 Varför hbtqi i skolans undervisning?
My First Template Varför hbtqi i skolans undervisning? Kunskap Demokrati & värdegrund En likvärdig utbildning Hälsofrämjande -- Kunskap Normer & värden Livsvillkor för människor (dåtid, nutid, i Sverige & i världen) Sexualundervisning (som ju är ämnesövergripande) Begrepp Historia Kropp, biologi, pubertet Religion mm Demokrati & värdegrund Skolans uppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Solidaritet En likvärdig utbildning - Icke diskriminering - Skolan är för alla (och grundskola har skolplikt) Hbtq & andra har rätt till en likvärdig utbildning (diskrimineringslag – får ej missgynna eller kränka med koppling till diskrimineringsgrunderna) Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjlig- heter. eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Representation – rätt till en verklighet som de kan känna igen sig i och som handlar om personer som de kan identifiera sig med. Hälsofrämjande Förebygga ohälsa / hälsofrämjande arbete Lärande förutsätter trygghet Elevernas identitet & integritet ska respekteras Motverka minoritetsstress (som lever till ohälsa)

64 Hur går det att ta upp hbtqi i undervisningen?

65 I undervisningen Utbildning om den andre
Information och kunskap om marginaliserade grupper Utbildning för den andre Utbilda utifrån specifika behov I undervisningen Utbildning som ifrågasätter ”Vi” och ”Dom” Medvetenhet om normer och maktrelationer Utbildning som förändrar elever & samhället Reflektion, kritiska perspektiv och förändring Nu kommer jag presentera olika sätt att ta upp hbtq i undervisningen För att ge en bakgrund & inspiration till hur det går att förstå, planera & genomföra utbildning kopplad till hbtq. Fyra ”strategier” som ni kan tänka på & använda er av när ni planerar hur ni kan ta er an hbtq frågor/teman/kunskap i undervisningen, Nämn att längre fram i passet kommer ni att få konkreta uppgiftsförslag! --- Kevin Kumashiro, amerikansk forskare och en av grundarna till Center for Anti-Oppressive Education. Han har skrivit ett flertal böcker, däribland Against Common Sense: Teaching and Learning Toward Social Justice och Teaching Toward Democracy: Educators as Agents of Change. På så sätt har han bidragit till nya perspektiv på arbetet för social rättvisa i skolan.  Jag nämner fyra av Kumashiros fyra identifierade strategier idag då det framförallt är dem han nämner i termer av vad han tycker sig ha sett i sina studier, vad som redan finns implementerat och arbetas utifrån. Den fjärde strategin är hans tankar om förändring som grundar sig i tankar om hur vi använder språket till vardags och i skolan. Vår tolkning av Kumashiro – i praktiken kan det innebära OM: vi undervisar om gruppen för en föreställd normgrupp. Utbildning om hbtq-personer t ex och framförallt med ambitionen att skapa tolerans för gruppen i fråga Skulle tex kunna vara: Ambassadörer Kompletterande undervisningsmoment, t.ex: Hbtq i sexualundervisning Kvinnohistoria Skolinformation om hbtq Utbildning om funktionsförmåga FÖR: skapa trygga rum, rum där människor kan stärka varandra (kvinnliga nätverk, hbtq-häng, hbtq-fritisgård) Separatistiska initiativ: Hbtq-fritidsgård Nätverk & mentorskap för kvinnor Tjejgrupper VI OCH DEM: Kunskap om förtryck, hur förtryck och diskriminering gestaltar sig och varför: Här har arbetet med att lära sig se hur olika normer kan leda till diskriminering viktigt. Normmedvetenhet Undervisning om makt, normer och diskriminering SOM FÖRÄNDRAR – STUDENTEN & SAMHÄLLET: Kritiska perspektiv på egna undervisningsmoment Reflektion kopplad till sig själv och förståelsen av ”de andra” Undersöka språket Inget är så enkelt som att de här fyraanvänds var för sig vilket Kumashiro är noga med att poängtera. Det går att ha ambitioner att öka kunskaper om en viss grupp, vi kan ta hbtq som exempel då det är det vi gör här idag framförallt, i kombination med att undervisa om orsaker till diskriminering. Att exempelvis utbilda om hbtq-personers hälsa och livsvillkor kan bli normkritiskt, dvs i linje med den tredje strategin, i den bemärkelsen att utbildningen är noga med att poängtera att det är heteronormen som ger olika konsekvenser för hbtq-personers hälsa, som vi pratade om under Steg 1 och 3 bl a. Det mesta förändringsarbetet sker någonstans i brytpunkten mellan dessa och bär på de olika aspekterna. Det vi vill med att belysa med dessa är att sätta igång en reflektion kring olika konsekvenser och resultat som olika initiativ för förändring kan tänkas få och framförallt för att det då kan användas som ett verktyg – både i det skedet när initiativ faktiskt planeras, men också i ett skede av utvärdering – hur gjorde vi, vad funkade bra, vad kan det ha fått för konsekvenser, hur kan vi göra annorlunda osv? Troubling Education. Queer Activism and Anti-Oppressive Pedagogy, Kumashiro, Kevin (2002)

66 Utbildning om den andre
My First Template Utbildning om den andre Inkludera ”ny” kunskap, fakta & perspektiv, t.ex: Sexualitet, kropp, könsidentitet och uttryck Ord Sexuella & reproduktiva rättigheter Hbtq-historia Intersex/DSD Uppmärksamma aktuella hbtq-frågor Teman/fokusområden I praktiken kan strategin Utbildning om den andre översättas till att Inkludera ”ny” kunskap, fakta & perspektiv, t.ex: om Sexualitet, kropp, könsidentitet och uttryck Ord (hbtq, hetero och cis mm) SRHR i världen Hbtq historia Intersex/DSD – ex sexualundervisning, göra könsorgan i lera (snopp, snippa & intersexkön) Uppmärksamma pridefestival (i undervisning och i skolan) Ta upp dagsaktuella hbtq-frågor Teman/fokusområden

67 Utbildning för den andre
My First Template Utbildning för den andre ”Alla finns i rummet” Trygghet i verksamheten Hbtq-representation i kurslitteratur, exempel, bilder, information, litteratur, filmer, böcker mm Kompletterande undervisningsmoment, t ex om lagstiftning och rättigheter i skolan och samhället Information och stöd till utsatta Utbildning för den andre Arbeta för trygghet i klassrummet / på skolan Representation i litteratur, filmer mm Kompletterande undervisningsmoment, t.ex rättigheter i skolan och i samhället (diskrimineringslag, trakasserier och sexuella trakasserier, hatbrottslagstiftning) Information och stöd till utsatta

68 Utbildning som ifrågasätter ”Vi” och ”Dom”
My First Template Utbildning som ifrågasätter ”Vi” och ”Dom” Kunskap om cis- och heteronormer bifobi, homofobi, transfobi makt och diskriminering Icke-normativa uppdelningar i verksamhetens aktiviteter Våld och trakasseriers effekter för hälsan Normspaning i material/läromedel/kursplaner Räkneuppgifter kopplade till statistisk om rättigheter, ohälsa mm Uppgifter som synliggör cis/heteronormer Utbildning som ifrågasätter ”Vi” och ”Dem” Kunskap om sexism, homofobi, transfobi, cis- och heteronormer, makt och diskriminering Icke-normativa uppdelningar i verksamhetens aktiviteter, ex vid dans eller sport Våld och trakasseriers effekter för hälsan Normspaning i material/läromedel/kursplaner Räkneuppgifter kopplade till statistisk om rättigheter, ohälsa mm Uppgifter som synliggör cis/heteronormer, ex design, konst, foto-uppgifter

69 Utbildning som förändrar
My First Template Utbildning som förändrar Reflektion kring normer Kritiska perspektiv på egna undervisningsmoment Gemensam reflektion om språk Synliggöra & ”störa” normer i verksamheten, materialurval mm Lärande genom kris & motstånd Obs. Process – inte produkt Utbildning som förändrar Reflektion kring egna normer, normer i undervisningen & i samhället invanda föreställningar den egna rollen Benämna normer (t.ex. ett heterosexuellt par) Kritiska perspektiv på egna undervisningsmoment – Frågor om vilka röster som inte hörs/tystas Observation / ”jobbskuggning” & reflektion kring interaktion/normer/antidiskriminering Vad upprepas / vad utmanas? Vad inkluderas inte? Gemensam reflektion, t.ex om språk Språkdebatter t.ex hen, du reformen Honor och hanar i teknik-undervisning Pronomenanvändning i olika språk (semantiskt kön ) Synliggöra & ”störa” normer i undervisning & materialurval Utmana upprepning / citering Inkludera t.ex andra system och logiker för matematik (olika samhällen och kulturella grupper utvecklar olika metoder för att arbeta med siffror och tänka numeriskt) Utmana vedertagna normer för t.ex skrivande/uppsatser mm, t.ex. genom att läsa ”motberättelser” (Ge röst åt marginaliserade gruppers erfarenheter och historia / Läsa parallellt med huvudberättelse / föremål för analysen) Lärande genom kris & motstånd Det handlar inte bara om att lära nytt (tillföra kunskap) utan om att ompröva gammal kunskap / den världsbild en redan har Reflektera kring sig själv och ens egna delaktighet i normer / maktstrukturer En process som kan upplevas som plågsam (krisartad) eller väcka motstånd (i gruppen och/eller inuti en själv) Motstånd kan vara ifrågasättande, men även ovilja och obehagliga känslor Kris, skuld & skam (jag har ju alltid sagt så..), rädsla för att göra fel & upplevd handlingsförlamning (vad jag än säger är det normativt), --- Vad som kanske är viktigast, lärarkandidater kan lära sig att i sin bedömning av en lektion inte bara ställa frågan: ”Vad var det som ’fungerade’?” Man måste också ställa frågor som: ”Vad möjliggjorde eller omöjliggjorde denna lektion? På vilket sätt skapade den förutsättningar för upprepning, kris, förändring och så vidare?” ”Förändring (av eleven och samhället) kan inte ske under förutsägbara och kontrollerbara lektioner. Eleverna är aldrig exakt de som vi tror att de är, kommer aldrig exakt därifrån som vi tror att de kommer och reagerar aldrig exakt som de förväntas göra. Antidiskriminerande undervisning är ingen enkel, rationell och direkt process; att låtsas något annat kan faktiskt bidra till att skapa ytterligare förtryck. I en antidiskriminerande undervisning, där man räknar med kris för både elever och lärare, kan man därför behöva skapa ett utrymme i läroplanen där eleverna kan gå in i och arbeta sig genom kriser på sätt som är omöjliga för läraren att förutse. ” Kevin Kumashiro I insikt om denna ovetbarhet måste läraren låta bli att strängt följa den traditionella modellen för undervisning, där hon tänker på vad hon vill uppnå (det vill säga målet), vad hon kommer att göra för att uppnå sitt mål (det vill säga verksamheten) och vad som kommer att visa hur väl hon har uppnått sitt mål (det vill säga bedömningen). Det betyder inte att ett sådant format ska överges, men det måste i lektionsplaneringen finnas utrymme för de oförutsägbara och okontrollerbara saker som alltid gör det svårt att lära känna eleverna och nå de uppställda målen. En antidiskriminerande undervisning som har som mål att förändra elever och samhälle måste ta hänsyn till att elever och samhället motsätter sig förändring. Som jag diskuterade i förra avsnittet vill människor sällan lära sig något om sin egen delaktighet i förtrycket, och när de verkligen lär sig sådana saker blir processen inte särskilt enkel. Att skaffa sig kunskap om förtryck och att göra sig av med det som vi tidigare har fått lära oss är normalt och normativt kan vara omskakande.Och framför allt att få veta att själva de sätt på vilka vi tänker och gör saker inte bara är partiska utan också diskriminerande kan vara en högst obehaglig process, en form av ”kris”, och är därför inget vi gärna önskar oss. Men utbildning handlar inte om att upprepa det man redan vet. Utbildning handlar snarare om att lära sig något an- norlunda, lära sig något nytt, lära sig något som rubbar ens invanda föreställningar om världen. Den kris som följer av att lära om på nytt är alltså en nödvändig och önskvärd del av antidiskriminerande utbildning. Att lära sig övervinna sitt begär efter tröstande upprepning av normativa kunskaper, identiteter och erfarenheter innebär följaktligen att man lär sig att begära krisens obehagliga process. Att vilja ha förändring är detsamma som att vilja lära sig genom kris. Lärande genom kris är kanske lättast att föreställa sig i undervisning i samhälls- orienterande ämnen, där en kritisk dis- kussion av sociala skillnader och socialt förtryck blir en viktig del av läroplanen. I undervisning om till exempel stereotypa föreställningars skadlighet och det institu- tionaliserade förtryckets osynliga historia kan man tvingas konfrontera sina egna fördomar och erkänna skadligheten i sina egna praktiker (som när vi oavsiktligt för

70 Normkritiska arbetssätt
My First Template Normkritiska arbetssätt Synliggöra och förändra (negativa) normer Synliggöra normens fördelar Använda maktperspektiv Utmana ”vi & dem”-skapande Visa på föränderlighet Reflektera kring egen position & egna normer 1. synliggöra normer 2. Ifrågasätta normer 3. Granska konsekvenserna av normerna Vem vinner / förlorar för att det ser ut som det gör? 4. rannsaka sig själv Vem är jag i förhållande till normen?

71 Hur kan vi förhålla oss till att arbeta normkritiskt?
My First Template Hur kan vi förhålla oss till att arbeta normkritiskt? Misstagens pedagogik Lära med – inte inför Undersöka situationer ”Varför säga så”-pedagogik Gemensam och individuell reflektion Självkritik och omlärande Vardagligt agerande Normkritisk pedagogik - Makt, lärande och strategier för förändring, Janne Bromseth & Frida Darj (red) 2010 OBS: kräver trygghet, tillit --- Lotta Björkman, lärare Skriver om sin praktik som normkritisk lärare – Här är några av vad som inspirerar mig – som jag vill lyfta och skicka med till er Vi behöver tid, kunskap, ödmjukhet och samarbete

72 My First Template ”Här får vi lära oss om världen, men vi får också lära oss vad vi inte får lära oss” Elev Lotta Björkman i Normkritisk pedagogik - Makt, lärande och strategier för förändring, Bromseth & Dar (red) 2010j Handlar inte om att inkludera allt Vad som sägs / vad som inte sägs Arbeta med medvetet urval Syna sitt egna urval & sina egna förgivettaganden Benämna normer/perspektiv ”vitt, heterosexuellt, västerländskt” mm Synliggöra relationen mellan kunskap och makt Kritiskt tänkande! --- Paradoxen med att vara partisk ”Problemet” med skolan är alltså inte bara att enbart vissa röster inkluderas. Eftersom vi aldrig kan höra alla röster leder en sådan syn på ”problemet” med läroplanen anting- en till en falsk känsla av hopp: ”Jag kan lösa detta genom att inkludera ett representa- tivt urval av röster” (som om representanter någonsin kan tala för den mångfald som finns i varje grupp) eller till en känsla av förtvivlan: ”Jag kan aldrig göra något åt det här problemet”. Vi måste erkänna att det finns en anledning till att vissa röster tystas.54 Problemet är med andra ord också att vi ofta bara önskar höra vissa röster. Vi vill att de andra ska tystas och att normaliserade undervisnings- och lärandepraktiker ska fortsätta. -- Precis som i kursplanerna för sam- hällsorienterande ämnen, matematik och naturorienterande ämnen måste man i kursplanen för engelska se bortom det som representeras. Eftersom olika sätt att läsa får olika verkningar är det viktigt att elever får lära sig att läsa texter på en rad olika antidiskriminerande sätt. Det kan ske på två nivåer. För det första kan eleverna lära sig att läsa med fokus på tystnader och de effekter som dessa tystnader får på textens mening.73 I stället för att exempelvis ställa frågan ”Vad säger den här romanen oss om queer ungdom?” kan läraren fråga: ”Vilka frågor väcker den här romanen om queer ungdom?”; ”Vilka stereotypa föreställ- ningar om queer ungdom förstärker den här romanen, och vilka ifrågasätter den?”; ”Vad sägs inte i den här romanen om queer ungdom, och hur skapar dessa tystnader möjligheter för eller omöjliggör olika sätt att tänka om queer ungdom, om homofobi, om läsarens egen sexuella identitet och om för- ändring?” Lärarna kan i sin undervisning framhäva att det just är texternas partiskhet som gör dem användbara i antidiskrimine- rande utbildning. För det andra kan eleverna lära sig att se kritiskt på sin önskan att läsa på vissa sätt och sitt motstånd mot att läsa på andra sätt, och kan göra det i insikt om att de vill läsa på vissa sätt för att dessa är mer trös- tande (om än mer förtryckande) än andra.74 Förutom att till exempel ställa frågan ”Vad säger den här texten oss om den vita ameri- kanska arbetarklassen?” kan läraren fråga: ”På vilka olika sätt kan man läsa den här texten, vilka olika kunskaper om den vita amerikanska arbetarklassen ger varje läsning oss, och, kanske viktigast, varför lär vi oss traditionellt att läsa om den vita amerikanska arbetarklassen bara på vissa sätt?” ́Neill berättar för oss att ett sådant sätt att se på litteraturundervisning, det vill säga att undervisa om litteratur som kulturkritik, går utöver varje falsk föreställning om att det finns en mening inbäddad i texten. Lärandet begränsas inte till det som sägs i texten. Att läsa kritiskt är inte bara att läsa texter som säger kritiska saker. Att läsa kritiskt är i stället, som O’Neill påpekar, att ställa frågor som: ”Vilka olika läsningar kan man göra av denna text? Hur kan särskilda tolkningar av gestalterna i texten marginaliseras eller privilegieras? Hur skapas det kulturella frågor om ras, kön, klass eller religion genom olika läsningar av texter? Vilka möjliga slut finns det på den här historien, och hur förändrar dessa alternativa slut möjligheterna att göra olika läsningar av texten?” Ett sådant kritiskt sätt att läsa står i kontrast till traditionella läsningar där det till slut handlar om att bevara vår känsla av normalitet. Det är inte särskilt förvå- nande eftersom undervisning som kulturkritik handlar om att explicit försöka läsa mot sunda förnuftets litteraturtolkningar. Och det är just det som gör processen så svår. Som jag påstod tidigare vill vi ofta undervisa/lära oss/läsa/identifiera på traditionellt sätt, och denna önskan bildar en cykel: precis som det sätt på vilket en läsare läser i hög grad påverkas av hennes identiteter och livserfarenheter76, så påverkas det sätt på vilket en läsare identifierar världen och gör den begriplig av hur hon läser.77 Vi har, föga överraskande, investerat i läsande på ett visst sätt för att bevara vår jagkänsla. Det är denna investering som lärare kan inrikta sig på. Vi kan hjälpa läsarna att övervinna sitt begär att läsa på traditionellt sätt och vara öppna för att läsa på ett sätt som för med sig förändring.

73 Varför är alla par i matteboken
My First Template Normmedvetenhet Varför finns transpersoner ofta inte med i historieskrivningen? Varför finns intersexpersoners kroppar ofta inte med i biologiundervisningen? Varför finns homo- och bisexuella eller romer ofta inte med i berättelser om förintelsen? Varför beskrivs européernas kolonialisering av Amerika oftast som en ”upptäckt”? Varför placeras alltid Europa i centrum för värlskartan? Varför har vissa språk två semantiska kön? Varför handlar sexual- undervisningen mest om heterosexuella samlag? Varför beskrivs djur alltid som heterosexuella i undervisningen? Varför är alla par i matteboken heterosexuella? Kunskapsproduktion och förmedlande är normativ Ibland kunskapens innehåll Ibland de exempel som används för att förmedla kunskap Ibland kunskapens subjekt (vem vi talar utifrån & till) KRITISKT TÄNKANDE Att få syn på sin egen utgångspunkt Maktrelationer Vem / vilka utgår vi ifrån? (kunskapsubjekt och objekt) Uteslutning, osynliggörande - eller utpekning / objektifiering Att väcka en normkrtisisk blick på den egna praktiken Vem görs till norm? Vilka berättelser hörs / ger vi plats till? Vems perspektiv utgår vi från? Synliggöra normerna Skapa ny kunskp Obekvämt lärande / Kumashiro Skapa situationer för lärande

74 Reflektion Vad kan jag behöva tänka på när det gäller bemötande/undervisning ur ett hbtqi- perspektiv? Vad vill/behöver jag veta mer om när det gäller hbtqi-frågor?

75 Få fördjupade kunskaper?

76 My First Template Lästips Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor, SOU 2017:92 Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner (2015) Folkhälsomyndigheten Öppna skolan - om hbtq, normer och inkludering MUCF (2015) Stödjande och stärkande - Unga hbtq-personers röster om identitetsstärkande och hälsofrämjande faktorer MUCF (2016) HBT och heder RFSL Ungdom (2011) Öppna verksamheten, MUCF, 2011 BRYT- Ett metodmaterial, RFSL Ungdom, 2011 Hbtq, normer & makt – material för åk 7-9 och gymnasiet, Forum för levande historia I normens öga; metoder för en normbrytande undervisning, Friends, 2008 Näthat i skolan – för dig som arbetar med unga, Diskrimineringsbyrån Uppsala, 2014 Pralin – praktiskt likabehandlingsarbete i skolan, Diskrimineringsbyrån Uppsala, 2010 En lista med barn- och ungdomsböcker på hbtqi-tema Här är förslag på hur det går att formulera sig för att underlätta dialog i möte med patienter. Det är inte en uttömmande lista eller ett facit, utan just förslag. Använd könsneutrala ord t.ex. könsorgan, den som föder Går också att lyfta likheter, t.ex. svällkroppsvävnad Fråga Fråga om nödvändigt – och förklara varför du frågar Vid fråga om kön - Fundera först på om/på vilket sätt frågan är relevant. Vilket pronomen föredrar du? alt. Vill du att vi ska använda hon, han, hen eller den om dig? I mina papper står att du juridiskt är kvinna/man, stämmer det med hur du identifierar dig? Du kan även fråga om begreppsanvändning, t.ex.: "vilka ord föredrar du om ditt kön? Spegla & bekräfta Försök att lyssna in och spegla de ord personen använder om sig själv. Viktigast är synliggörande. Bekräftelse via ord - fråga hur personer benämner sin kropp, spegla (t.ex. i undersökningssammanhang). Blödningar istället för mens. Det är alltid personens definition av sig själv som gäller – respektera namn och pronomen (gäller omnämning & jorunalföring) Använd anatomiska begrepp Försök samtidigt vara tydlig. Om en transman försöker bli gravid måste en gynekolog kanske prata om ägglossning för att förklara vad som sker i kroppen. Vid behov – använd anatomiska begrepp, t.ex. penis och vagina (för att det blir tydligare så), men det är viktigt att vara tydlig med att alla som har en penis inte är pojkar etc. Använd anatomiska begrepp men försök att inte köna kroppsdelar - beskriv det som avses, t.ex. “slida” inte ”kvinnors kön”. Eller ”tjejer kan bli gravida” ”Tjejer, eller snarare personer med livmoder, kan bli gravida” Förklara “Jag kommer använda en del kliniska termer, men vet att många inte använder dessa ord om sig själv." Förklara gärna varför du använder kliniska begrepp. Eller ”För att kunna förbereda provtagningen är det bra för mig att veta om du har genomgått någon form av kirurgi och i så fall vilken typ” Synliggör För många skapar det trygghet i att veta att man inte är ensam, och språket kan vara ett sätt att synliggöra det. t.ex. "Jag vet att det finns en hel del killar som får väldigt ont i nedre delen av magen i samband med sex. Hur ser det ut för dig?” Reparera Alla kan göra & säga fel. Det går att reparera situationen & återvinna förtroende genom att benämna, t.ex. “oj jag använde visst fel ord, jag menade…” Det går även att benämna t.ex. “det var visst cisnormativt..”

77 Avslutning Frågor till utbildaren: pom.sandhagen@rfsl.se
My First Template Avslutning Frågor till utbildaren: Frågor angående utbildningar: Utvärdering!!! Ev. Runda med något ni tar med er från idag: känsla / ord / kort mening! Nästa gång 22 & 24 maj.