TIE – studien Tools Identifying Exacerbations En prospektiv studie för att identifiera orsaker till exacerbationer.

En presentation över ämnet: "TIE – studien Tools Identifying Exacerbations En prospektiv studie för att identifiera orsaker till exacerbationer."— Presentationens avskrift:

1 TIE – studien Tools Identifying Exacerbations En prospektiv studie för att identifiera orsaker till exacerbationer

2 Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är ett ökande hälsoproblem och kostar samhället ca 13 miljarder kronor per år Antalet kvinnor som dör i sjukdomen har ökat med 32 % de senaste 10 åren i Sverige Det saknas kunskap om vad som förutsäger exacerbationer

3 Syfte med TIE studien Att hitta de bästa verktygen för att identifiera KOL patienter med risk för exacerbationer i en observationsstudie i primär- och specialistvård Att undersöka vilka baslinjekaraktäristika som predicerar en snabbare försämring av lungfunktionen

4 Forskningsfrågor Finns samband mellan fysisk arbetsförmåga, inflammationsprofil och exacerbationer? Ger avancerade lungfunktionstester ett mervärde vid riskbedömning? Hur fungerar inhalationstekniken? Finns en skillnad mellan män och kvinnor?

5 Forskare och doktorander* Marieann Högman, Kristina Bröms, Hirsh Koyi, Eva Brandén, Regina Bendrik*, Johanna Sulku*, Alexandra Thornadtsson*, Margareta Gonzales Lindh* Andrei Malinovschi, Hans Hedenström, Christer Janson, Jens Ellingsen* Karin Lisspers, Björn Ställberg Jonas Lundkvist Forskningspersonal Lotta Sundgren, Anneli Spolander, Katarina Nisser, Anita Åkerman, Shumi Omar

6 Vilka undersökningar görs i studien? F E NO 30 m 30 s Kemlab. + biobank Apotekare Fysioterapeut

7 Hur rekryteras patienterna i Gävle Antal Astma/KOL sköterska 75 * Fysioterapeut12 Föreläsningar12 Reportage i pressen20 Lungmottagningen31 Akutmottagningen21 Annan9 Totalt189 * varav 45 kommer från en enda Astma-KOL sköterska

8 Protokoll Inklusion i studien 1-års uppföljning 2-årsuppföljning Databearbetning Frågeformulär, NO resultat, lungfunktion, blodanalyssvar, läkemedelsgenomgång mm. Data matas in kodat i ett Excel ark på datorn med ”back up” funktion Alla data från de 3 landstingen sammanförs för statistiska beräkningar i gemensam databas ✓ ✗

9 Delresultat * implementering pågår Demografiska data n=354 GOLD 1 n=26 GOLD 2 n=194 GOLD 3 n=98 GOLD 4 n=36 Kvinna/Man12/14110/8464/3418/18 Ålder medel (kvartil)69 (66,75)68 (63,74)69 (64,74)70 (66,76) Röker nu*9 (35 %)57 (30 %)20 (20 %)8 (22 %) Exacerbationer ≥2/år (självrapporterade) 2 (8%)32 (16 %)32 (33 %)14 (39 %) * Ingen statistisk skillnad mellan rökvanor bland män och kvinnor

10 Delresultat Fysiska testerRegina Bendrik InhalationsteknikJohanna Sulku Kvävemonoxid (NO) Marieann Högman

11 Enkla fysiska tester vid KOL Resultat från TIE-studien Regina Bendrik Leg fysioterapeut, doktorand

12 Bakgrund Fysiska tester kan förutsäga för tidig död och exacerbationer men kan vara tidskrävande och för patienten ansträngande 6-minuters gångtest 1-min uppresning från stol Antal steg/dag

13 Specifikt syfte 30 s Chair-stand test 30 m gång Att undersöka om enkla fysiska tester kan förutsäga framtida exacerbationer

14 Metod Inklusion av patienter pågår Spirometri-verifierad KOL-diagnos Indelning i sjukdomsgrad enl. GOLD 1-4 Fysisk kapacitet bedömdes genom - 30 s Chair-stand test - 30 meters gångtest Frågeformulär om exacerbationer senaste året

15 Slutsats Det finns ett samband mellan undersökt fysisk förmåga och självrapporterad försämringen det senaste året 2-års uppföljning i TIE kohortstudien kanske kan visa om 6-min gångtest kan ersättas med enklare tester för att förutsäga en exacerbation

16 Inhalationsläkemedel vid KOL Bildkälla: Janusinfo Resultat från TIE-studien Johanna Sulku Apotekare, doktorand

17 Inhalationsteknik En korrekt användning av inhalatorer är en förutsättning för en meningsfull och effektiv läkemedelsbehandling. Viktigt att lära patienten att inhalera rätt med sin inhalator och följa upp inhalationsteknik vid varje patientmöte!

18 Syfte Att utvärdera inhalationstekniken hos KOL- patienter i TIE-studien

19 Metod Inklusion av patienter pågår Observation av inhalationsteknik Bedömning med en standardiserad checklista Specifika frågor om patienterna hade fått - information om korrekt inhalationsteknik - inhalationstekniken kontrollerad under det gångna året

20 Resultat - vilka fel görs 1.Patienten kan inte öppna inhalatorn 2.Patienten håller inhalatorn i fel riktning 3.Patienten kan inte ladda inhalatorn 4.Patienten andas ut genom inhalatorn

21 Resultat - information och kontroller 1.En stor andel av patienterna har inte fått information om hur inhalatorn fungerar 2.Lika stor andel har inte fått sin inhalationsteknik kontrollerad

22 Slutsats Många patienterna skulle behöva korrigera sin inhalationsteknik Få patienter uppgav att de hade fått: - information om korrekt inhalationsteknik - sin inhalationsteknik kontrollerad

23 NO (kvävemonoxid) H 2 S (vätesulfid) CO (kolmonoxid) När jorden skapades fanns 3 gaser Därför måste NO gasen vara viktig!

24 NO – en mediator med många funktioner Försvar

25 Analysatorer Elektrokemisk metod Bärbara F E NO 50 Kliniska och forsknings instrument chemiluminescence F E NO 50 C A NO J aw NO C aw NO D aw NO

26 Bidrag av NO från olika delar av lungan A. Fick. Die Medizinische Physik, Braunschweig: Druck und Verlag von Friedrich Vieweg und Sohn, 1856 2 kompartment modell Hur gör man?

27 Ökad C A NO – ett tecken på svårighetsgrad? Lehtimäki et al. ERJ 2002 Lehtimäki et al. J Asthma 2005 n=40 n=23

28 Vilket värde ska en astma patient ha? 1 = innan medicinering 2 = en vecka med ICS Högman & Meriläinen Upsala J Med Sci 2013 0 20 40 60 80 100 F E NO 0.05 ppb 12 Fallstudie - Atopic asthma Friska kontroller 0 5 10 15 20 25 30 D aw NO 0 50 100 150 200 250 300 C aw NO 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 C A NO 12 1212

29 Thorandtsson et al. J Breath Res 2015 02004006008001000 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 F E NO 50 <20 ppb F E NO 50 >35 ppb F E NO 50 20-35 ppb C aw NO ppb ICS µg Friska kontroller Dweik et al. Am J Respir Crit Care Med 2011

30 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 J aw NO (luftväg)C A NO (alveolärt) nl min -1 ppb kontrollrökare rökstopp * * Rökstopp efter 4 veckor Högman et al. Clin Science 2002 kontrollrökare rökstopp

31 Utvidgad NO analys vid KOL Högman et al. Resp Med 2002 C A NO korrelerar till 6 min gång test J aw NO sänkning har ett samband med minskade symtom McCurdy et al. JBR 2014

32 Slutsats F E NO 50 ger information om inflammatoriska celler Ett ökad NO analys ger en karakteristik av KOL patientens NO produktion

33 Tack från TIE-studien Region Gävleborg: Marieann Högman Kristina Bröms Hirsh Koyi Eva Brandén Johanna Sulku* Regina Bendrik* Alexandra Thornadtsson* Margareta Gonzales Lindh* Landstinget i Uppsala län Andrei Malinovschi Hans Hedenström Christer Janson Jens Ellingsen* Landstinget Dalarna Karin Lisspers Björn Ställberg Uppsala universitet Jonas Lundkvist marieann.hogman@medsci.uu.se