Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

KOL-skola 1 Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl,astma-/KOL-samordnare 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "KOL-skola 1 Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl,astma-/KOL-samordnare 1."— Presentationens avskrift:

1 KOL-skola 1 Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl,astma-/KOL-samordnare 1

2 Historik KOL = Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom KOL är ett ungt begrepp. I Sverige började läkarna använda begreppet KOL på 1980-talet. 2

3 Diagnostik Riskfaktorer som rökning, långvarig hosta och andfåddhet ger misstanke om KOL. KOL diagnostiseras genom att: med lungfunktionstest (spirometri) påvisa förhållandet FEV 1 /FVC <0,7 upp till 65 års ålder, och för 65 år och äldre FEV 1 /FVC < 0,65. Diagnosen KOL kräver koppling till en klinisk bedömning. Stadium indelning: När diagnosen KOL är ställd bedöms sedan svårighetsgraden av FEV 1 i % av förväntat normalvärde. 1-4 olika stadier. Stadium 4 är svårast. 3

4 Förekomst I Kronobergs län beräknas antalet personer med KOL vara personer. (Statistiska centralbyrån, populationsprognos) Av dessa har fått sin diagnos. 4

5 Orsaker Rökning är till 90 % orsaken. Vilka rökare som får KOL vet man inte säkert, men antal paketår (=20 cigg/dag i 1 år = 1 paketår) spelar roll. α 1 –antitrypsinbrist (relativt ovanlig ärftlig sjukdom) Forskning tyder på att passiv rökning, luftföroreningar och arbetsmiljöer med gaser och partiklar i luften ger luftvägssymtom. 5

6 6

7 7

8 Symtomen… … kommer smygande över decennier. Oftast söks läkare sent i förloppet och vanligt är då att 50 % av lungkapaciteten redan är borta. 1.Ökad andfåddhet och trötthet vid ansträngning 2.Drabbas oftare av luftvägsinfektioner 3.Får ökade problem med vanliga infektioner som går långt ner i lungorna som kan utvecklas till lunginflammation ( exacerbation ) 4.Långvarig hosta och ökad slembildning 5.Pip i bröstet 6.Andnöd ( dyspné ) 7.Ofrivillig viktnedgång som kan leda till undernäring 8.Syrehalten i blodet kan sjunka och koldioxidhalten stiga vid stadium 3 och 4 av KOL Symptomen vid KOL kan liknas dem man har vid astma. Skillnaden är att en välbehandlad astmatiker kan vara besvärsfri. 8

9 Sekundära konsekvenser till KOL kan vara: 1.Hjärtproblem (hjärtsvikt, kärlkramp) 2.Muskelsvaghet som också drabbar andningsmuskulatur 3.Benskörhet ( osteoporos ) 4.Urinläckage ( inkontinens ) 5.Sömnrelaterade problem 9

10 Behandling/rehabilitering av KOL Rökstopp!!!!!! Stoppar upp KOL- förloppet Det är aldrig för sent att sluta röka! Vaccinationer Läkemedel lindrar symtomen. Bronkvidgande och/eller inflammationshämmande medel Syrgasbehandling Näringstillskott vid undervikt Andningsteknik och slemmobilisering Rörelse-, konditions- och styrketräning Utprovning av hjälpmedel Samtal kring livssituationsfrågor Behandling/rehabilitering vid KOL fordrar tvärprofessionella insatser, d.v.s. ett team med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut, kurator/motsvarande 10

11 11

12 Läkemedelsbehandling vid KOL Bassteg, stadium 1-2 utan symtom: Rökstopp, vaccinationer för influensa och lunginflammation, fysisk aktivitet/träning, bedöm och behandla hjärt-/kärlriskfaktorer. Steg 1 Stadium 1-2 med symtom: kortverkande luftrörsvidgande vid behov Steg 2 Stadium 1-3: långtidsverkande luftrörsvidgande Steg 3 Stadium 3-4: tillägg av kombinationspreparat Syrgasbehandling 12

13 Inhalationsteknik Instruktioner: hålla behållaren uppåt i raketläge (lodrätt) då dosen aktiveras starta allra först med utblåsning placera munstycket innanför tänderna (vågrätt). Gör halsen lite rak genom att lyfta upp hakan lite. dra in medicinen med en djup inandning och med lagom kraft hålla andan några sekunder med stängd mun om medicinen är Spiriva, görs två inhalationer på samma kapsel (dos) att om man har kortisonpreparat bör man dricka vatten före inhalationen. Efter inhalationen ska munnen sköljas 13

14 Läkaren Tar en noggrann sjukdomshistoria Undersöker och gör ett lungstatus Beställer lungfunktionstest, röntgen och ev. andra undersökningar Ställer diagnos Skriver ut recept på medicin Planerat uppföljningsbesök Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet 14

15 Astma-/KOL-sjuksköterska Tidsbeställd mottagning Telefonrådgivning 1.lungfunktionstest för diagnostik 2.patientutbildning 3.uppföljning efter insatt behandling 4.rökslutarstöd 5.vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet

16 Viktkontroll och kostrådgivning hos dietist Dietist ger kostråd och näringstillskott vid ofrivillig viktnedgång eller vid BMI< 22. Ger kostråd vid BMI > 30 för adekvat viktnedgång. Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Kontinuerlig uppföljning av vikt och längd är av stor betydelse. Längden är en viktig indikator på ev. benskörhet (osteoporos) och vikten är indikator på såväl övervikt som undervikt (malnutrition). 16

17 Sjukgymnasten behandlar symtom och ger fysisk träning åt KOL-patienter med: Svårigheter med andning Andnöd (Dyspné) Hosta och ökad sekretmängd Nedsatt fysisk prestationsförmåga Inkontinens Fönstertittarsjuka (Arteriell insufficiens i benen) Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Slemmobilisering och fysisk träning ökar immunförsvaret och minskar risken för försämringsperioder. Minskar också risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck och benskörhet. Alla med KOL kan träna och öka sin förmåga oavsett ålder och svårighetsstadium av sjukdomen! 17

18 Arbetsterapi Arbetsterapeutiska insatser kan förbättra patientens livskvalitet och bidra till ökad aktivitet och självständighet (autonomi). Det centrala vid arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av KOL är energibesparing. Ergonomisk rådgivning, träning av det dagliga livets aktiviteter(ADL-träning) Hjälpmedelsanskaffning och bostadsanpassning kan bli aktuellt. Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Arbetsterapi förlänger möjligheten att kunna arbeta och att kunna bo hemma. 18

19 Påverkan på den sociala livssituationen vid KOL Kontakt med samtalsterapeut/psykosocial resurs kan behövas vid: Problem för patient och anhöriga att acceptera sjukdomen och de begränsningar den medför. Vid ångest, depression, ilska samt vid påverkan av familj-, vardags- och arbetsliv. Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Acceptans av sjukdomen ökar följsamheten till råd och åtgärder. 19

20 ”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.” SBU 2000 Illustration: Robert Källman 20

21 Råd och tips till patienter med KOL Klä sig varmt, att frysa kostar syre Använd halsduk/scarfs för näsa och mun för att värma inandningsluften Se till att dricka tillräckligt när man har slemproblem. Gärna varm dryck ( ej kaffe eller mjölk). Efter förmåga vara så mycket fysiskt aktiv som det är möjligt Vistas utomhus dagligen i dagsljus Kontrollera vikten Träna bäckenbotten vid inkontinens 21

22 Tips om andningsteknik vid andfåddhet/andnöd börjar man med att blåsa ut luften, så kallad sluten läppandning, som när man blåser ut ett stearinljus Förläng på så vis utandningen i en takt som är bekväm och som inte ökar andfåddheten. 22

23 Tips vid trappgång Dela upp andningen i 1 del inandning och 2 delar utandning Detta kan synkroniseras i takt med fysisk aktivitet/träning. När du till exempel går uppför en trappa: -andas in samtidigt som du går 1 (2) steg -blås ut samtidigt som du går 2 (4) steg Alltså: 1 portion arbete på inandningen 2 portioner arbete på utandningen 23


Ladda ner ppt "KOL-skola 1 Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl,astma-/KOL-samordnare 1."

Liknande presentationer


Google-annonser