Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata."— Presentationens avskrift:

1 Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata mat?

2 Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och stödja förändring Bryta gamla mönster Undvika onödiga läkemedel

3 Från ord till handling - för en bättre hälsa

4 Enkät till befolkningen 2000 invånare i landet hösten 2012 Attityder till och erfarenheter av hälso- och sjukvårdens insatser vad gäller att få hjälp med att ändra levnadsvanor. Svarsfrekvensen var 53 procent.

5 Hmm… 15 procent av befolkningen hade diskuterat levnadsvanor vid besök i hälso- och sjukvården under det senaste halvåret Hälften av patienterna hade själva tagit upp frågor om levnadsvanor med hälso- och sjukvårdspersonalen

6 Annan tolkning… 90 procent förstod varför frågan om levnadsvanor hade tagits upp 90 procent kände sig respektfullt bemötta 90 procent kände att man lyssnade på dem För två av tre hade samtalet resulterat i förslag om åtgärd

7 Hälsoläget i Sverige 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor.

8 Enkät till professionen och chefer Olika yrkesgruppers och chefers attityder till och erfarenheter av arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Urvalsramen var Yrkesregistret (2010) och undersökningsperioden september-oktober Svarfrekvensen var 67 procent (professioner) respektive 68 procent (chefer).

9 Tycker professionerna att rådgivning om matvanor är viktigt i det egna arbetet? 85 % tycker att rådgivning om matvanor är viktigt. 50 % tycker att rådgivning om matvanor är mycket viktigt

10 Har professionerna erfarenhet av rådgivning om matvanor? 50% uppger att de har erfarenhet av rådgivning om matvanor 17% uppger att de har mycket stor erfarenhet av rådgivning om matvanor.

11

12 Hela 60% av professionen vill utveckla kompetensen inom rådgivning av matvanor!

13 13 Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Forskning om mat och hälsa Vården måste vara en motpol till media gällande kostråd – evidens!

14 TID & INTRESSE…

15 Generationsväxling Nätverk av yngre allmänläkare med intresse för levnadsvanor Samarbete SFAM och FHI 42 utbildare av levnadsvanor 250 deltagare i nätverket!

16 Team Patienten bör få höra samma budskap från flera håll Läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster…..

17

18 Individualisera Stor vikt att individualisera våra kostråd Olika bakgrund och kunskap Möt patienten där den är Arbeta patientcentrerat Motiverande samtal Konsultationen!

19 Riskmeddelande Fundera igenom vad det kan innebära för en frisk person att få ett riskmeddelande Hur samtalar vi om risk? Ej undanhålla riskinformation men heller ej förstöra livskvaliteten

20 Livsstilsförändring till varje pris?

21 Praktiskt om fett Total riskbedömning individuellt Lipidstatus Kostanamnes Vad kan patienten om detta? Dieter?

22 Praktiskt om fett Förklara skillnaden mellan mättat/omättat fett Åderförkalkning Vetenskap! Motivera Aktivt val av bra fettkvalitet Undvika dieter Välj nyckelhålsmärkt mat

23 Endast 35 % av professionen anser att det finns tydliga rutiner för arbete med matvanor

24 Livsstilsmottagning CityPraktiken Västerås

25

26 LÄKARBESÖK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA STRESS FYSISK AKTIVITET MAT ALKOHOL TOBAK NYDEBUTERAD HYPERTONI NYDEBUTERAD DIABETES NEDSATT GLUKOSTOLERANS GRAVIDITETSDIABETES

27 Högintensiv livsstilsbehandling Uppföljning regelbundet under 12 månader Besök vid 0, 3, 6, 9 och 12 månader hos specialistsjuksköterska Konditionstest hos sjukgymnast 0, 12 mån Expertgrupper följer upp patienten efter behov Fysisk aktivitet på recept Rond in

28 Bonusprogram Kolesterol och blodfetter Fysisk aktivitet Svårigheter att förändra beteende Den goda maten Sömn och stress

29 Fettsmart Sockersmart Regelbundenhet Portionsstorlek Långsiktig hälsa – inte banta!

30 0 mån 9 mån3 mån 6 mån 12 mån Hur många patienter?

31 Könsfördelning KvinnaMan

32 Vilka diagnoser? HypertoniDiabetes

33 0 mån3 mån6 mån9 mån12 mån Midjeomfång - 3,0 cm

34 0 mån12 mån Viktnedgång -3,2 KG

35 Medelvärden beräknad syreupptagningsförmåga baseline/ 12 mån, procentuell förändring. Lönnberg L, Lindström 2013

36 Medelvärden upplevd grad av fysisk aktivitet baseline och 12 månader, procentuell förändring. Lönnberg L, Lindström 2013

37 Samband mellan beräknad max VO2 och ”upplevd grad av fysisk aktivitet” Regressionslinjer för respektive diagnosgrupp ╺ = helgrupp, ╺ = hypertoni, ╺ = typ 2-diabetes. Lönnberg L, Lindström 2013

38 Om du gjort förändringar i livsstilen, hur säker är du på att vidmakthålla dessa i framtiden?

39 Hur mår du idag jämfört med innan du påbörjade livsstilsåret?

40 Om du gjorde förändringar. Har du lyckats att bibehålla dessa?

41 Följer du ordinationen på receptet fysisk aktivitet?

42 Vilka är dina bestående förändringar? Mer fysiskt aktiv Mindre portioner Regelbundna måltider Bättre fettkvalitet Minskat sockerintag Mer frukt & grönt Bättre sömnvanor Ändrat förhållningssätt, andra prioriteringar Slutat snusa/röka Mindre alkohol

43 Hur går vi vidare? Utbildning! Tid! Prioriteringar!

44 TACK!


Ladda ner ppt "Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata."

Liknande presentationer


Google-annonser