Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

V ÄLKOMNA Handikappersättning Vårdbidrag Assistansersättning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "V ÄLKOMNA Handikappersättning Vårdbidrag Assistansersättning."— Presentationens avskrift:

1 V ÄLKOMNA Handikappersättning Vårdbidrag Assistansersättning

2 H ANDIKAPPERSÄTTNING – NEDSATT FUNKTIONSFÖRMÅGA Funktionsförmågan ska vara nedsatt i sådan omfattning att personen i sin vardag behöver hjälp av annan behöver fortlöpande hjälp av annan för att kunna arbeta eller studera eller har betydande merkostnader. Den som är blind eller gravt hörselskadad och ansöker om handikappersättning får alltid ersättning

3 H ANDIKAPPERSÄTTNING Exempel på extrakostnader Kostnader för hjälpmedel och läkemedel Kostnader upp till högkostnadsskydd för hälso- och sjukvård Kostnader för specialkost Kostnader för resor (sjukresor, arbetsresor, fritidsresor) Förbrukningsartiklar Slitage med mera Det ska finnas ett direkt samband mellan kostnaden och funktionsnedsättningen. Det får inte vara en kostnad som de flesta människor har.

4 H ANDIKAPPERSÄTTNING I bedömningen sammanvägs personens hjälpbehov och extra kostnader till följd av nedsättning Om personen inte har något hjälpbehov måste extra kostnaderna komma upp till kr om året för att personen ska ha rätt till handikappersättning (år 2016)

5 H ANDIKAPPERSÄTTNING – BELOPP Handikappersättningen är indelad i tre olika nivåer: (beloppen gäller per månad år 2016) 69 procent (2547 kr) 53 procent (1957 kr) 36 procent (1329 kr) Nivåerna baseras på prisbasbeloppet Skattefritt

6 V ÅRDBIDRAG Föräldern kan få vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård under minst sex månader eller det på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning uppstår merkostnader.

7 V ÅRDBIDRAG Vårdbidraget kan betalas ut från att barnet är nyfött till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Ett barns sjukdom eller funktionsnedsättning kan ge rätt till vårdbidrag även om en fastställd diagnos saknas. Det är inte diagnosen i sig som ger rätt till vårdbidrag utan det handlar om det extra tillsyns och vårdbehov som barnet har.

8 V ÅRDBIDRAG : VÅRD - OCH TILLSYNSBEHOV Exempel på vård- och tillsynsbehov: Personlig omvårdnad (ADL) Medicinering, injicering Kommunikation med andra Aktivering eller träningsprogram Beredskap, bundenhet Tillsyn för att avstyra farliga situationer

9 V ÅRDBIDRAG - MERKOSTNADER Exempel på merkostnader: Mediciner Extra tvätt Slitage av kläder Utgifter för hjälpmedel Resor Särskild kost Kostnaderna ska vara en följd av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning

10 V ÅRDBIDRAG – BELOPP Vårdbidraget är indelat i fyra olika nivåer (beloppen gäller per månad år 2016): Helt vårdbidrag (9 229 kr) Tre fjärdedels vårdbidrag (6 938 kr) Halvt vårdbidrag (4 625 kr) En fjärdedels vårdbidrag (2 313 kr) Enbart merkostnader ger andra nivåer 36 procent av prisbasbeloppet (1 332 kr) 62,5 procent av prisbasbeloppet (2 318 kr)

11 A SSISTANSERSÄTTNING Målet för assistansersättning är att människor med omfattande funktionsnedsättning ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor. På så sätt främjas människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i samhällslivet. Assistansersättning grundar sig på en tydlig individ och självständighetstanke. Det är ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer.

12 L AG (1993:387) OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDER LSS personkrets delas in i tre grupper: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3 Personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som har ett omfattande behov av stöd Goda levnadsvillkor

13 P ERSONLIG ASSISTANS En insats med två huvudmän Antal timmar per vecka som personen behöver hjälp med grundläggande behov mindre än 20 timmar = personlig assistans enligt LSS kommunen mer än 20 timmar = assistansersättning enligt SFB Försäkringskassan Bestämmelser om rätten till personlig assistans finns i LSS. SFB hänvisar till LSS när det gäller reglerna för rätten till personlig assistans. Kommunerna och Försäkringskassan tillämpar samma regelverk vid bedömningen av rätten till personlig assistans.

14 L AGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE 9A§ -Tillhöra personkretsen -Grundläggande behov över 20 timmar per vecka -Personlig hygien -Måltider -Att klä av och på sig -Kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade

15 V AD ÄR GRUNDLÄGGANDE BEHOV Behoven av hjälp med de grundläggande behoven ska vara av en särskild karaktär. Enligt Regeringsrätten tyder propositions- uttalandena närmast på att vad lagstiftaren har åsyftat är sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den privata integriteten, där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges.

16 DFA KEDJAN Diagnos Funktionsnedsättning (objektiva fynd) Aktivitetsbegränsning ( läkare, arbetsterapeut och/eller sjugymnast)

17 M ÅLTIDER För att hjälp med måltiden ska beaktas i bedömningen av de grundläggande behoven krävs att den försäkrade behöver hjälp med intagandet av måltiden. Med det menas att den försäkrade behöver hjälp med att föra maten till munnen eller behöver hjälp med att få maten till munnen. Med hjälp att få maten till munnen avses att den försäkrade behöver en annan person som hjälper till genom att till exempel stödja hans eller hennes arm..

18 M ÅLTIDER Intagande av måltid kan också avse situationer när den försäkrade inte är fysiskt förhindrad att föra maten till munnen, men inte förstår att han eller hon ska göra det och därför måste matas (KRNJ ). Det kan exempelvis gälla personer med kognitiva funktionsnedsättningar och demens- sjukdomar. I intagande av måltid ingår även att tugga och svälja maten och att hjälpa en person som har satt i halsen.

19 K RAV PÅ MEDICINSKT UNDERLAG S VÄLJSVÅRIGHETER Det ska anges vad som är orsaken till sväljsvårigheterna (läkarintyg beskriver orsaken) Har man gjort något för att underlätta (Förtjockningsmedel) Utredningar för att bedöma tillståndet (fiberoptisk endoskopisk undersökning)

20 P ROBLEM VID BEDÖMNING AV MÅLTIDER Står i intyg att den försäkrade uppger sväljsvårigheter utan att någon medicinsk förklaring redovisas Exempelvis: Anhöriga har hört av sig och säger att personen inte kan äta själv Beskriven aktivitetsbegränsning stämmer ej med att personen inte skulle kunna inta föda.

21 I NGÅENDE KUNSKAP MÅL HFD har i domen konstaterat att rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a § LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

22 behöver kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att förmå personen att överhuvud taget klä sig, äta, sköta sin hygien eller kommunicera. behöver aktiv tillsyn av övervakande karaktär där behovet på grund av kommunikationssvårigheter endast kan tillgodoses av personer med ingående kunskaper om den försäkrade. I NGÅENDE KUNSKAP Personen har en psykisk funktionsnedsättning och på grund av det…

23 Finns v 9 a § LSS. V AD ÄR EN PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING ? Finns ingen vedertagen definition Möte med Socialstyrelsen Försäkringskassan ska göra ett rättsligt ställningstagande vad som avses med en psykisk funktionsnedsättning vid tillämpningen av 9 a § LSS

24 Har den försäkrade en? S TEG I BEDÖMNINGEN AV ANNAN HJÄLP SOM FÖRUTSÄTTER INGÅENDE KUNSKAP Handläggning Har den försäkrade en psykisk funktionsnedsättning? Behöver den försäkrade hjälp av någon med ingående kunskaper om honom eller henne? Finns det en koppling mellan behovet av hjälp av någon med ingående kunskaper och de övriga grundläggande behoven, dvs. hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera? Är behovet av hjälp en följd av den psykiska funktionsnedsättningen?

25 RÅ 2003 REF 33 RegR fann i en dom att en man med bristande minnesfunktioner och orientering inte hade rätt till assistansersättning. Mannens behov av hjälp och vägledning var av relativt kontinuerlig art, eftersom han mycket snabbt glömde vad som sagts till honom och vad han gjort. Det kunde dock inte anses vara fråga om ett behov av sådan aktiv tillsyn som var av övervakande karaktär. Även om det med hänsyn till hans bristande minnesfunktioner var påkallat med en personalkontinuitet i den hjälp han erhöll och en kännedom om hans funktionshinder, kunde det ändå inte anses att hjälpen var tvungen att ges av ett begränsat antal personer och att den förutsatte ingående kunskaper om honom. RegR fann att behovet av personlig assistans inte översteg i genomsnitt 20 timmar per vecka. (RÅ 2003 ref.33)

26 I NGÅENDE KUNSKAP RegR fann vidare i en dom att en kvinna med schizofreni hade rätt till assistansersättning. Hon kunde, rent tekniskt, sköta sina basala behov men hon kunde inte fullfölja påbörjade aktiviteter utan hjälp. Hon agerade oberäkneligt och irrationellt och behövde någon i sin närhet som förstod hur hon fungerade och som kunde avvärja faror. Regeringsrätten konstaterade att kvinnan hade stort behov av praktisk hjälp i den dagliga livsföringen. Regeringsrätten ansåg vidare att kvinnans behov av hjälp i huvudsak inte kunde anses bestå av sådana motivations- och aktiveringsinsatser som, enligt förarbetena till LASS, inte borde ge rätt till assistansersättning. Hon behövde också i viss omfattning sådan aktiv tillsyn som i praxis gav rätt till assistansersättning. Vidare fick det anses visat att den hjälp hon behövde förutsatte ingående kunskaper om henne. Regeringsrätten beviljade därför kvinnan assistansersättning (RÅ 2000 not 97).

27 F ÖRSÄKRINGSKASSANS UTREDNING Vi gör alltid hembesök och ser den försäkrade i sin hemmiljö Vi går igenom vilka aktivitetsbegränsningar som föreligger och utreder utifrån detta den försäkrade oförmåga att genomföra sin grundläggande behov

28 K RAV PÅ LÄKARUTLÅTANDE Vi behöver objektiva fynd för att kunna göra bedömning om grundläggande behov

29 S OSFS 2005:29 Utfärdande av intyg inom hälso-och sjukvården m.m.

30 B EDÖMNINGEN 7 § Intygsutfärdaren ska beakta att intyget kan få avgörande betydelse i offentliga och enskilda rättsförhållanden och noga se till att endast uttala sig om förhållanden som han eller hon har tillräcklig kännedom om. Det ska tydligt framgå vad som är intygsutfärdarens egna uttalanden och vilka uppgifter som härrör från intygspersonen, andra personer och myndigheter eller organisationer

31 I NTYG 8 § Ett intyg ska innehålla noggranna uppgifter om de undersökningar, upplysningar, journalhandlingar och andra handlingar som ligger till grund för bedömningen. Symtom och iakttagelser som framkommit vid en personlig undersökning ska redovisas. Det ska anges vilka av dessa och i vilket eller vilka avseenden som de ligger till grund för bedömningen.

32 K OMMENTAR UR EN DOM Det är den försäkrade som har bevisbördan för att hjälpbehov föreligger samt dess omfattning. Det är ingen skillnad på vilken prövning som Försäkringskassan gör (förstagångsprövning, tvåårsomprövning eller prövning vid ansökan om fler timmar). Omständigheter som kan beaktas vid bedömning av utlåtanden Domen visar att det för att bedöma den försäkrades rätt till assistansersättning är viktigt att titta på utredningen i sin helhet och att ett utlåtande från t ex. läkare inte med automatik innebär att en viss funktionsnedsättning eller grad av funktionsnedsättning är styrkt. Vidare framgår av domen att motstridiga uppgifter och vem som har lämnat uppgifterna i utredningen kan vara en viktig del i den sammantagna bedömningen som ska göras. Utlåtanden som grundar sig endast på uppgifter från närstående eller uppgifter från närstående som inte bekräftas från annat håll och utlåtanden som grundar sig på ett enstaka möte eller via telefonkontakt med närstående bör bedömas med försiktighet

33 K OMMENTAR UR DOM Även om det inte i detta ärende bedömdes nödvändigt kan det i vissa fall vara av värde att Försäkringskassan enligt 110 kap. 14 § SFB begär ett särskilt läkarutlåtande, ett utlåtande av viss läkare eller begär att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller någon annan utredning. Detta kan vara fallet om det t.ex. finns motstridiga uppgifter i ärendet eller om intygen inte grundas på aktuella observationer och utredningar


Ladda ner ppt "V ÄLKOMNA Handikappersättning Vårdbidrag Assistansersättning."

Liknande presentationer


Google-annonser