Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jordbruk och landsbygdsutveckli ng Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020 Presentation by Roger Waite (DG AGRI) to the Swedish Guild of Agricultural.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jordbruk och landsbygdsutveckli ng Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020 Presentation by Roger Waite (DG AGRI) to the Swedish Guild of Agricultural."— Presentationens avskrift:

1 Jordbruk och landsbygdsutveckli ng Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020 Presentation by Roger Waite (DG AGRI) to the Swedish Guild of Agricultural Journalists Stockholm, Jan 20, 2016 [NB The English version of this slide show is the definitive version]

2 2

3 Change in parameters for CAP reform decisions  27 / 28 Member States  Link with Heads of government decision on EU Budget 2014 – 2020 (Multi-annual Financial Framework – MFF) – e.g. Pillar shifting  Co-decision – Council and European Parliament = joint partners;  (Basic Act – plus Delegated Act / Implementing Act) 3

4 GJP-utgifternas utveckling (i löpande priser) 4 Källa: GD Jordbruk och landsbygdsutveckling 2013 = budget (i åtaganden); 2014 = i åtaganden 2014 = efter överföringar från den första pelaren till den andra (före flexibilitet och stödtak)

5 Vilka utmaningar står jordbruket inför? 5 Ekonomiska utmaningar Tryggad livsmedelsförsörjning Dämpad produktivitetstillväxt Pris-/inkomstvolatilitet Ekonomisk kris Miljöutmaningar Utsläpp av växthusgaser Markförsämring Vatten-/luftkvalitet Livsmiljöer och biologisk mångfald Territoriella utmaningar Landsbygdens livskraft Mångfald inom EU:s jordbruk Utmaningar Miljömässiga Ekonomiska Territoriella

6 Ny utformning av direktstöd 6 Tvärvillkor Effektivisering Ordning för grundstöd Frivilligt omfördelningsstöd (+ max. 65 % för max. 30 ha eller genomsnittlig nationell storlek; max. 30 % av anslaget för direktstöd) Definition av ”aktiva jordbrukare” Nya stödrättigheter under 2015 Systemet för enhetlig arealersättning förlängs till 2020 (EU-10) Intern konvergens/undantag från modellen för extern konvergens för att nå mer enhetliga nivåer per hektar (minst 60 % av genomsnittet inom en region/ett land till 2019) «Grönt» stöd Diversifiering av grödor Permanent gräsmark Områden med ekologiskt fokus 30 % av anslaget för direktstöd Trösklar & undantag Motsvarighet Stödordning för unga jordbrukare Upp till 2 % av anslaget för direktstöd < 40 år som börjar bedriva verksamhet +25 % (/stödrättigheter) Under 5 års tid Ordning för småbrukare Förenkling av ansökningar och kontroller Engångsbelopp som fastställs av medlemsstatern a enligt fastställda villkor [500–1 250 euro] Ikraftträdande 2015 Upp till 10 % av anslaget för direktstöd ELLER Kopplat stöd Många olika sektorer Upp till 8 % (eller 13 % beroende på tidigare nivå) av anslaget för direktstöd, + 2 % för proteingrödor Stöd för naturliga begränsningar För områden med naturliga begränsningar – eller delar av dessa Upp till 5 % av anslaget för direktstöd Stödtaken är frivilliga förmedlemsstaterna Gradvis sänkning på 5 % över euro

7 7 Grönt direktstöd Bevarande av permanent gräsmark Förbud mot plöjning i utsedda områden Nationell/regional andel med flexibilitet på 5 % Diversifiering av grödor Minst 2 grödor när ett företags åkermark överstiger 10 hektar Minst 3 grödor när ett företags åkermark överstiger 30 hektar En huvudgröda får täcka högst 75 % av åkerarealen och två huvudgrödor högst 95 % av åkerarealen Bevarande av ett "område med ekologiskt fokus" som utgör minst 5 % av företagets åkerareal Gäller endast jordbruksföretag med åkermark på mer än 15 hektar Ökar till 7 % efter kommissionens rapport 2017 och ett lagstiftningsförslag Områden med ekologiskt fokus kan omfatta åkerrenar, buffertremsor, mark i träda, landskapselement, beskogade arealer, terrasser, områden med fånggrödor, växttäcke och kvävebindande grödor, skottskogar med kort omloppstid, trädjordbruk och markremsor utmed skogsbryn Motsvarighet : Medlemsstaterna kan besluta att en jordbrukare, i stället för dessa tre metoder, kan använda metoder som anses motsvara dessa (t.ex. växelbruk i stället för diversifiering av grödor). 30 % av anslaget för direktstöd för tre grundläggande metoder:

8 Market Measures  End of production controls – end to Milk Quotas; Sugar Quotas (2017); Wine planting rights;  End of Export Refunds;  Market measures – Private Storage Aid; Public Intervention; Ad hoc measures (e.g. milk aid autumn 2015); (Market crisis reserve)   Producer Organisations – encouraging farmers to work more closely together;  Risk Management options (via RDP); 8

9 Samordning och komplementaritet med ESI-fonderna Europeisk nivå Förordning om gemensamma bestämmelser för ESI-fonderna Omfattar EJFLU, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF Avspeglar EU 2020-strategin genom 11 gemensamma tematiska mål som kräver nyckelåtgärder inom respektive fond Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse Nationellt dokument som beskriver hur fonderna är tänkta att utnyttjas för att uppnå EU 2020-målen Program för landsbygdsutveckling (Operativa program inom andra fonder) Nationell eller regional nivå Ny ram för EU:s politik för landsbygdsutveckling 9

10 6. Unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling Främja social integration, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden 2. Förbättra jordbruksföretagens möjligheter att överleva och konkurrenskraft inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbar skogsförvaltning 3. Främja livsmedelskedjans organisation, inbegripet bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, djurskydd och riskhantering inom jordbruket 4. Återställa, bevara och förbättra de ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruk 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna 1.Uppmuntra kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk och skogsbruk och i landsbygdsområden 30% 5%

11 Do you understand it now? 11

12 For further information For Agri journalists – sign up to on Twitter, & EU-Agri on Facebook Summary of the CAP in Sweden your-country/pdf/se_en.pdf your-country/pdf/se_en.pdf Detailed FACTSHEET about Sweden’s Rural Development Programme 2020/country-files/se_en.htm 2020/country-files/se_en.htm The 4 Basic CAP regulations –Rural Development; “Horizontal”; Direct Payments; Markets; And the various Delegated Acts & Implementing Acts The DG Agri website 12

13 Tack! 13

14 BILAGA 14

15 15 Källa: GD Jordbruk och landsbygdsutveckling Omfördelning av direktstöd

16 16 Källa: Världsbanken. Anmärkning: Siffrorna för 2013 är prognoser från september Senaste trenden i råvarupriserna

17 Klimatförändring - Möjliga effekter på EU:s jordbruk 17 ▲ Översvämningsrisk ▲ Varmare och torrare somrar ▲ Havsnivåer ▲ Risk för skadegörare och sjukdomar på grödor ▲ Grödor, avkastning från foderväxter ▼ Djurhälsa, välbefinnande ▼ Tillgång till vatten ▲ Risk för torka, värmeböljor ▲ Risk för markerosion ▼ Växtsäsonger, avkastning från grödor ▼ Optimala odlingsområden ▼ Regn på sommaren ▲ Vinterstormar, översvämningar ▲ Växtsäsongens längd, avkastning ▲ Lämplig jordbruksmark ▲ Skadegörare, sjukdomsrisk ▲ Regn på vintern, översvämningar ▼ Regn på sommaren ▲ Risk för torka, vattenstress ▲ Erosionsrisk ▲ Avkastning, urval av grödor Källa: GD Jordbruk och landsbygdsutveckling utifrån rapporter från Europeiska miljöbyrån (EEA), gemensamma forskningscentret (GFC) och akademiska undersökningar i medlemsstaterna

18 Primärsektorns betydelse för sysselsättningen 18

19 ... och hur framtidens gemensamma jordbrukspolitik kommer att hantera detta 19 Utmaningar Miljömässiga Ekonomiska Territoriella Politiska mål Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder Balanserad territoriell utveckling Hållbar livsmedelsproduktion Reformmål Ökad hållbarhet Förbättrad konkurrenskraft Ändamålsenlig verkan

20 20 Centrala vägledande principer i den nya gemensamma jordbrukspolitiken Politiskt paradigmskifte Erkännande av det gemensamma tillhandahållandet av privata och kollektiva nyttigheter Tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter kommer att stödjas inom båda pelarna (bland annat genom införandet av ett grönt direktstöd) En effektivare och mer integrerad stödstruktur Bevarande av den befintliga strukturen för politiska instrument, med mindre justeringar Genomförande av nuvarande politiska instrument för den första och andra pelaren på ett mer målinriktat, integrerat, kompletterande och effektivt sätt Större flexibilitet i uppnåendet av den gemensamma jordbrukspolitikens mål Erkännande av den stora mångfalden vad gäller produktionsvillkor i EU genom ökad flexibilitet i genomförandet av politiska instrument Inom en väldefinierad reglerings- och budgetram för att garantera lika villkor och uppnå gemensamma mål med hjälp av gemensamma instrument

21 Vilka är GJP:s instrument för att uppnå reformmålen? 21 Nytt ”grönt” stöd inom den första pelaren Skärpta tvärvillkor på klimatområdet Två miljöprioriteringar för landsbygdsutveckling och minimiutgifter Forskning, innovation och kunskapsöverföring samt bättre jordbruksrådgivning Bättre ekonomiska verktyg för att hantera marknadsutvecklingen Krishantering: skyddsklausul, reserv för krislägen/verktyg för riskhantering Bättre ställning för jordbrukarna i livsmedelskedjan (producentorganisationer, samman-slutningar av producent-organisationer, branschorganisationer) Forskning, innovation och kunskapsöverföring och bättre jordbruksrådgivning Ny struktur för direktstöd med bättre målinriktning Gemensam strategisk ram för EU-medel – partnerskaps- överenskommelse Omfördelning av direktstöd mellan och inom medlemsstater Omfördelning av anslagen för landsbygdsutveckling Ökad hållbarhet Förbättrad konkurrenskraft Ändamålsenlig verkan Större integration mellan instrumenten inom den första och andra pelaren Mer flexibelt genomförande för att uppfylla särskilda behov/villkor

22 Ny utformning av direktstöd (Summary) 2015 kommer jordbrukarna inom EU att ha tillgång till: 22 ELLER Obligatoriska ordningar (alla medlemsstater): Ordning för grundstöd ”Grönt” stöd* Stödordning för unga jordbrukare En förenklad ordning för småbrukare (frivilligt för medlemsstaterna) Frivilliga ordningar (medlemsstaternas beslut): Kopplat stöd Stöd i områden med naturliga begränsningar Omfördelningsstöd (+) * Stöd för jordbruksmetoder som gagnar klimatet och miljön Alla stöd omfattas av tvärvillkor Alla jordbrukare kommer att få tillgång till jordbruksrådgivning

23 23 Den nya strukturen för förgröning av den gemensamma jordbrukspolitiken Jordbruksareal (som berättigar till direktstöd) Tvärvillkor Förgröning Landsbygd- sutveckling Ackumulerade miljöfördelar Lagstadgade villkor (föreskrivna verksamhetskrav samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) Obligatoriska åtgärder med ekonomiskt stöd (frikopplat "grönt" stöd per hektar) Frivilliga åtgärder med ersättning för utgifter och inkomstbortfall Genomförande- mekanism Jordbruks- forskning Europeiskt innovations- partnerskap Jordbruks- rådgivning

24 GJP-instrument för att uppnå konkurrenskraftsmålen 24 Utvidgning av modellen för producent- /branschorganisationer till alla sektorer Utvidgning av leveransavtal till alla sektorer (frivilligt för medlemsstaterna, utom socker) Kollektiva förhandlingar om leveransavtal tillåts för producenter av vissa jordbruksgrödor, nötkött och olivolja Erkända producent- /branschorganisationer har nu möjlighet att utvidga försörjningsregleringen för skinka med SUB/SGB Upprätthållande av avtal inom sockersektorn efter kvoternas avskaffande Utvidgning av reglerna för producent- /branschorganisationer inom mjölksektorn Nya verktyg för riskhantering inom den andra pelaren: o Skörde-, djur- och växtförsäkringar (Ekonomiskt bidrag till försäkringar för jordbrukares förluster som orsakas av vissa typer av kriser, t.ex. klimatstörningar) o Gemensamma fonder (en ordning godkänd av medlemsstaterna som gör att anslutna jordbrukare kan skaffa försäkringar för att erhålla kompensation vid kriser) o Verktyg för inkomststablilisering (samma mekanism som gemensamma fonder, men orsaken till jordbrukarens inkomstbortfall är inte relevant) Kompletterar andra åtgärder för landsbygdsutveckling Marknadsorientering: o Avskaffande av kvoter (socker, mjölk) samt vinplanteringsrätter (nytt system för godkännande) o Avskaffande av vissa stödordningar (skummjölkspulver, silkesmaskar) Bättre skyddsnät: o Ökad flexibilitet o Nötköttsintervention höjs till 85 % av referenspriset o Automatiskt anbudsförfarande för mjölkprodukter över fastställda kvantiteter (smör ökas till ton, period + 1 månad); stöd till privat lagring för linfiber, skummjölkspulver och ost med SUB/SGB Stärkt krishantering o Skyddsklausul o Reserv för krislägen o Tillfälligt undantag från konkurrensreglerna för erkända producentorganisationer/branscho rganisationer Marknadsorientering/ Skyddsnät Riskhanterings- verktyg Producent- samarbete

25 Fördelning av medel för landsbygdsutveckling Källa: GD Jordbruk och landsbygdsutveckling

26 6. Social integration, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden 2. Jordbruksföretagens möjlighet att överleva, konkurrenskraft, innovativ jordbruksteknik, hållbart skogsbruk 3. Livsmedelskedjans organisation, inbegripet bearbetning/saluföring, djurskydd och riskhantering 4. Återställande, bevarande och förbättring av ekosystem 5. Resurseffektivitet och en övergång till koldioxidsnål och klimattålig ekonomi 1. Kunskaps- överföring och innovation Prioritering avseende landsbygdsutveckling Fokusområden Innovation, klimatförändring och miljö Övergripande mål a) innovation, samarbete och utveckling av en kunskapsbas b) koppling mellan jordbruk/livsmedelsproduktion/skogsbruk och forskning/innovation c) livslångt lärande och yrkesutbildning a) alla jordbruksföretags ekonomiska resultat samt omstrukturering och modernisering av företag, framförallt för att öka marknadsdeltagandet/marknadsorienteringen och diversifieringen b) underlätta inträde för jordbrukare med tillräcklig kompetens och generationsskifte a) integrering av primärproducenter i livsmedelskedjan: kvalitetsordningar, mervärde, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor, producentgrupper/producentorganisationer b) riskförebyggande och riskhantering inom jordbruksföretag a) biologisk mångfald, bland annat inom Natura 2000-områden, områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar och jordbruk med högt naturvärde och de europeiska landskapens karaktär b) vattenförvaltning, inkl. användning av gödselmedel och bekämpningsmedel c) förebyggande av jorderosion liksom markvård a) effektiv vattenanvändning b) effektiv energianvändning c) förnybara energikällor, biprodukter, avfall och råvaror som inte är avsedda till livsmedel för biologisk-ekonomiska ändamål d) minskning av utsläpp av växthusgaser och ammoniak e) koldioxidlagring och koldioxidbindning a) diversifiering, skapande och utveckling av småföretag och skapande av arbetstillfällen b) lokal utveckling på landsbygden c) IKT på landsbygden Strategisk programplanering 26

27 Program för landsbygdsutveckling Program på nationell eller regional nivå fastställer kvantitativa mål på programnivå knutna till de sex prioriteringarna och de tre övergripande målen (Innovation, Klimatförändring och Miljö) omfattar förenklade verktyg som kombineras så att man kan arbeta med prioriteringarna och uppnå målen ger möjlighet till tematiska delprogram (t.ex. unga jordbrukare, småbrukare, bergsområden, korta leveranskedjor, kvinnor i landsbygdsområden, begränsning av klimatförändringen & biologisk mångfald etc.) Finansiering Fördelning av nationella anslag i enlighet med Europeiska rådets beslut som integreras i den grundläggande rättsakten om landsbygdsutveckling, inom ramen för överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken Medfinansiering (olika nivåer från 53 % upp till 95 % för vissa åtgärder/regioner och upp till 100 % för åtgärder som finansieras via medel som överförts från den första pelaren) 30 % av medlen för landsbygdsutveckling måste användas för vissa åtgärder som gynnar miljön och kampen mot klimatförändringen Ett gemensamt övervaknings- och utvärderingssysten (+resultatram) 27

28 Åtgärder för landsbygdsutveckling åtgärder samt Leader som särskilt omfattar: Kunskapsöverföring, informationsåtgärder och rådgivningstjänster Kvalitetsordningar, inklusive marknadsförings- och informationskampanjer Investeringar i fysiska tillgångar, med en högre stödnivå för unga jordbrukare, kollektiva och integrerade investeringar – möjligheter till konstbevattning på vissa villkor Jordbruks- och affärsutveckling med utvidgat stöd för småbrukare, unga jordbrukare och små företag Utveckling och förbättring av skogsområden Stöd för inrättande av producentgrupper i alla EU:s medlemsstater Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk och ekologiskt jordbruk: mer flexibilitet och stärkt stöd för gemensamma åtgärder Kraftigt stärkt samarbetsåtgärd, inbegripet pilotprojekt, kort leveranskedja och lokal marknadsföring Nya verktyg för riskhantering "Leaderstrategin" stärkt i alla EU-fonder

29 Hur kommer den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) att finansieras? 29 Den fleråriga budgetramen och GJP (miljarder euro — 2011 års priser) Rubrik GJP (totalt) Första pelaren Andra pelaren Reserv för krislägen2.800 Första pelaren & reserv för krislägen GJP:s andel i % av den fleråriga budgetramen GJP (med undantag av reserven för krislägen) 37.8% 15 % från den första pelaren till den andra (utan medfinansiering) Möjlighet till överföringar mellan pelare 15 % från den andra pelaren till den första (+ 10 % för vissa medlemsstater)


Ladda ner ppt "Jordbruk och landsbygdsutveckli ng Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020 Presentation by Roger Waite (DG AGRI) to the Swedish Guild of Agricultural."

Liknande presentationer


Google-annonser