Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kommunikation, språk och AKK Specialpedagogik Gunilla Thunberg DART – västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kommunikation, språk och AKK Specialpedagogik Gunilla Thunberg DART – västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade."— Presentationens avskrift:

1 Kommunikation, språk och AKK Specialpedagogik Gunilla Thunberg DART – västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade

2

3 Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 – mkt av arbetat har handlat om utbildning och handledning av/i pedagoger och pedagogisk verksamhet Doktor i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-Autism Förälder till 17-årig pojke med autism och utvecklingsstörning

4 DART–kommunikations- och dataresurscenter Alla funktionshinder i alla åldrar Multidisciplinärt team: även pedagoger Huvudman: sjukvård Utredning och utprovning Utbildning, information, handledning Utveckling och forskning Hemsida: - med tips o material!www.dart-gbg.org Samma lokaler som SPSM – viss samverkan

5 Dagens föreläsning - hållpunkter AKK-begreppet Om kommunikation och språk FN-konventionen, kommunikativa rättigheter och kommunikativ miljö Vem behöver AKK? Video ”Pekkartan” - om AKK i skolan Översikt olika AKK fördelar-nackdelar Olika bild- och symbolsystem Läs- och skrivutveckling med AKK och datorstöd

6 AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation Halvbra översättning av AAC- Augmentative and Alternative Communication Kommunikationsstöd Stöd för både förståelse och uttryck men ibland kallas förståelsestöd för: bildstöd eller tydliggörande pedagogik eller TEACCH historiskt placerats utanför AKK (som historiskt mest avsett stöd för att uttrycka sig)

7 AKK omfattar BRO Brukare – personen/eleven med behov av kommunikationsstöd Redskap - de olika tekniker och metoder som vi behöver Omgivning – nätverket kring personen och den fysiska miljön

8 Kommunikation = människa Sociala varelser – födda för att kommunicera – förutsättning för att klara sig I mötet med andra som vi blir till som människor Vi är födda med en utrustning för att lära oss - och att lära ut! - kommunikation och språk. Spegelneuron hjälper oss igång.

9 Kommunikation = grund för lärande Kunskapsöverföring och inlärning inte möjlig utan kommunikation Ett måste att som pedagog – prioritera fungerande kommunikation – och språk Stark koppling beteendeproblematik – kommunikation (förstå+uttrycka sig). Vi mår dåligt av inte kunna kommunicera!

10 Kommunikation – vanlig definition Att överföra ett budskap och därmed framkalla en reaktion. Förr pratade man om en talkommunikationskedja – men detta var en teknisk modell som inte har något med mänsklig interaktion att göra! Kommunikation mellan människor är ett samarbetsprojekt. Vi sänder och mottar samtidigt!

11 Kommunikation-språk-tal Kommunikation grunden Språket – människans fiffigaste uppfinning? Ett system för att oberoende av här och nu kunna överföra och uttrycka budskap. Att kunna diskutera allt möjligt – till och med det som inte finns! Talet – möjliggör snabb kommunikation och utan att vi behöver se varandra hela tiden. Skrift - möjliggör att bevara kommunikation över tid

12 Den gyllene triangeln – delad uppmärksamhet - lärandets moder 1 Dyaden- interaktionen 2 Handlingen- objektet 3 Handlingen- objektet- interaktionen barnet vuxen objekt

13 Utveckling av Theory of Mind (Gärdenfors, 2000) Att ha en egen inre värld Att ha en uppfattning om andras känslor Att ha en uppfattning om andras uppmärksamhet Att ha en uppfattning om andras avsikter Att ha en uppfattning om andras medvetanden Att ha ett självmedvetande (människan ensam om)

14 Kommunikationens två sidor Att förstå - kommer först i utvecklingen - innebär att vi i miljön måste visa användningen av andra kommunikationssätt som tecken, bilder, datorhjälpmedel Att uttrycka sig - vissa personer har mer förståelse än förmåga att uttrycka sig – mycket frustrerande - tal vår mest avancerade motorik! 100 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo

15 Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Viktiga: – Barnkonventionen – Konventionen för personer med funktionsnedsättning Antogs av Sveriges riksdag 2009

16 Kommunikativa rättigheter Publicerade av ASHA – amerikanska ”logoped – talpedagog- audionom – förbundet” inom ramen för ett arbete i en kommitté NJC – där olika aktuella brukarorganisationer är samlade Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter: barnkonventionen, Konventionen för personer med funktionsnedsättning

17 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas, men främst kanske artikel 21 som behandlar yttrandefrihet och åsiktsfrihet och tillgång till information – förstås även artikel 24 om utbildning

18 Artikel 21 Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

19 a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar

20 B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

21 C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning

22 D) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet att göra sin tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt E) erkänna och främja användningen av teckenspråk

23 Artikel 24 Utbildning 1. Konventionsstaterna erkänner rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt utan diskriminering och på lika villkor, ska konventionsstaterna säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på a) full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av respekten för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och den mänskliga mångfalden, b) utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla möjligheter, samt c) att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att effektivt delta i ett fritt samhälle. 2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsned–sättning, b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.

24 Artikel 24 Utbildning forts 3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamrat–stöd och mentorskap, b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maxi–merar kunskapsrelaterad och social utveckling.

25 4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. 5. Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskriminering och på lika villkor som andra. I detta syfte ska konventionsstaterna säkerställa att skälig anpassning erbjuds personer med funktionsnedsättning.

26 Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA – amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter. Lite mer konkret och detaljerat –men är inget som är antagen av riksdagen Har vi använt som underlag i flera projekt

27 Kommunikativ miljö - O Beredskap för att kunna tillgodose de kommunikativa rättighetera och kommunicera med alla genom alla tillgängliga kanaler. Vi använder också AKK till personerna! Personerna i miljön viktigast! Tillgång till resurser och redskap: kunskap om t ex Tecken som AKK (TAKK), bilder och foton +bild- och symbolprogamvaror mm+datorstöd All kommunikation utvecklar språk och tal!

28 Video Pekkartan – en väg till kommunikation Elevinflytande via AKK – alternativ påverkan Inger Andersson & Kristina Jansson Ludvika Ett mycket bra exempel på hur långt vi kan komma med rätt inställning; vad kommunikation betyder och vad förbättrad kommunikation ger! Glöm delvis det negativa kring bliss

29 Vem behöver AKK? B Von Tetzschners 3 grupper: 1. AKK som medel för att uttrycka sig: Personer med god språkförståelse i kombinations med stora uttryckssvårigheter Ofta bestående behov Exempel: Person med CP-skada utan utvecklingsstörning Person med muskelsjukdom

30 Vem behöver AKK? Von Tetzschners 3 grupper: 2. AKK som stöd för uttryck+förståelse Nedsatt språkförståelse Behov av AKK både för att förstå och för att använda språk Ibland övergående behov – på väg mot tal Ibland situationsberoende – när talet/förståelse inte räcker till Exempel: Person med Aspergers syndrom som har svårt att förstå muntlig instruktion Person med CP och/el utvecklingsstörning som kan prata med personer de känner väl – men där andra inte förstår

31 Forts. vem behöver AKK? 3. AKK för uttryck och förståelse Nedsatt språkförståelse Behov av AKK både för att förstå och för att använda språk Ofta bestående behov Exempel: Person med grav utvecklingsstörning och/eller autism

32 Olika AKK-sätt R Kroppskommunikation Föremål Tecken Bilder/symboler Text Talande hjälpmedel Kombinationer av låg- och högteknologi behövs alltid! Datorn gett nya möjligheter som måste tillvaratas! Multimodal AKK bäst för barnet!

33 Olika bild/symbolsystem – förståelsehierarki (vanligast) Naturligt föremål Foto Tecknade bilder i färg (PCS t ex) Miniatyrföremål Svart-vita tecknade bilder: – PCS – Rebus – Pictogram Bliss Text (Mirenda&Locke 1993)

34

35 Läsa och skriva - kommunikation Viktigt med funktionellt tänk - varför skall man lära sig att läsa och skriva – vad är det vi gör? Vi är oftast alltför fixerade vid vårt eget sätt att skriva/läsa och hur vi lärde oss!! Hindrar ibland att se möjligheter - andra sätt att läsa och skriva ses inte sällan som mindre giltiga, som ”fusk” eller sämre – varför?

36 Varför dator? Multimodal – flera kanaler: bild, ljud – ger möjlighet att kompensera! Underlättar uppmärksamhet/koncentration Motorisk avlastning – kunna använda energin till syn, inlärning och förståelse!! Även ”typiska” barn lär sig att läsa och skriva snabbare med dator (norsk studie: Trageton 2003) Dagens papper och penna! Funktionellt!

37 AKK för att läsa och skriva Talsyntes Bild/symbol Ord/fraser – i tavlor eller listor Prediktion Förkortningsexpansion Stavningskontroll

38 Exempel på programvaror + försäljare Symwriter (www.hargdata.se) el Widgit symbolskrift. Möjlighet att skriva genom att klicka på foton/bilder/helord/fraser och få talsyntesåterkoppling. Möjlighet att få bildstöd+talsyntes till text (även i InPrint Talsyntesstöd för att läsa och skriva: WordRead+(www.svensktalteknologi.se), ViTal (www.frolundadata.se) Saida ordprediktion (frolundadata.se). Stava Rex (frolundadata.se).

39 Med frågor kring AKK och datorstöd vänd dig till:


Ladda ner ppt "Kommunikation, språk och AKK Specialpedagogik Gunilla Thunberg DART – västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade."

Liknande presentationer


Google-annonser