Friska barn En metod för att främja hälsa

En presentation över ämnet: "Friska barn En metod för att främja hälsa"— Presentationens avskrift:

1 Friska barn En metod för att främja hälsa
bra mat- och rörelsevanor i förskolan Andrea Friedl Nutritionist Maria Wikland Folkhälsovetare

2 Förskolan – viktig arena för att främja hälsa och förebygga övervikt
Når 85-95% av alla barn Tillhandahåller pedagogiska måltider Barnen äter de flesta måltiderna på förskolan Tillhandahåller mycket utevistelse (barnen är där dagtid dvs dagsljustid) Förskolan – viktig arena för att främja hälsa och förebygga övervikt Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete 8 april 2017

3 Stöd i förskolans styrdokument
Skollagen I den nya skollagen (från 1 juli 2011) finns krav på att måltiderna i förskola och skola ska vara näringsriktiga. Lpfö 98 ”Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande”.

4 Skolverkets allmänna råd för kvalité i förskolan (2005)
»Det är viktigt att personalen diskuterar och reflekterar kring sin betydelse som förebild och hur man genom sitt förhållningssätt och agerande i vardagliga situationer påverkar barns fostran, utveckling och lärande…«

5 Bakgrund Brist på gemensamma/formulerade mål och rutiner för mat- och rörelsearbetet på förskolorna Våra utbildningsinsatser har ej gett önskvärda förändringar i förskolornas dagliga rutiner Behov av organisatorisk förändring Gemensamt ansvarstagande i hela personalgruppen Stöd från ledningen Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete 8 april 2017

6 Slutsats: Behov av en metod som stödjer ett systematiskt och bestående arbete kring att främja bra mat- och rörelsevanor i förskoleverksamheten Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete 8 april 2017

7 Målgrupp Samtliga personalgrupper inom en förskoleverksamhet i en kommun/stadsdel. Ledning Förskolechefer/pedagogiska ledare/rektorer Pedagoger (barnskötare, förskollärare) Måltidspersonal (kokerska/kock) Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete 8 april 2017

8 Metoden Friska barn bygger på
Forskning om vuxnas inflytande på barns mat- och rörelsevanor Forskning om barns mat- och fysik aktivitetsvanor Forskning om hur barn utvecklar mat- och rörelsevanor Stämmer med teorier om barns lärande Konkret och genom erfarenheter ”Learning by doing” Piaget, Dewey Rollinlärning ”Barn gör som vi gör - inte som vi säger” Bandura Forskning om organisationsutveckling Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete 8 april 2017

9 Metoden Friska barn Nio diskussionsträffar i personalgruppen med utgångspunkt från olika teman i skriften Friska barn Inför varje träff läser all personal (pedagoger, måltidspersonal och chef) ett temakapitel Varje träff resulterar i att personalgruppen gemensamt: Steg 1 Identifierar styrkor och svagheter, utifrån en checklista Steg 2 Formulerar och dokumenterar nya och/eller gamla arbets- och förhållningssätt till matvanor, måltider, rörelsevanor och utevistelse Steg 3 Beslutar om någon styrka eller svaghet som årligen ska följas upp i verksamhetsplanen Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete 8 april 2017

10 Checklista - i slutet av varje tema att kopieras och användas vid årlig uppföljning
Steg 1 Identifiera styrkor och svagheter Steg 2 Diskutera och enas om hur ni på er förskola vil arbeta med temat Steg 3 Vilka styrkor eller svagheter som ska följas upp verksamhetsplanen Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

11 Friska barn – utveckling
Kartläggning Baslinjestudie Intervention Kartläggning Utvärdering Processutvärdering 2008 2009 2010 Juni Juni Jan Okt Nov Delrapport Revidering material Slutrapport Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete 8 april 2017

12 Utveckling Utveckling av metoden skedde i samarbete med Skärholmens stadsdel i Stockholms stad Totalundersökning samtliga kommunala förskolor (25 st) Studiedesign Enkel före – efter mätning utan kontrollgrupp (pre – post single group intervention) Kartläggning – intervention – uppföljning Utfallsmått Indikatorer på mat, måltids- och rörelsevanor Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

13 Innehåll i materialet Manual och metodbeskrivning
Tema 1 Folkhälsoarbete i förskolan Tema 2 Seder och kulturer Tema 3 Förutsättningar för goda mat- och rörelsevanor Tema 4 Den serverade maten Tema 5 Att få röra sig varje dag Tema 6 Mat- och rörelsepedagogik Tema 7 Vår miljö Tema 8 Föräldrastöd Till rektor, förskolechef eller verksamhetsansvarig för förskoleverksamheten Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

14 Manual och metodbeskrivning
Syfte och mål med användning av metoden Viktiga förutsättningar Genomförande Förberedande skede Aktivt skede Uppföljande skede Konsultativt stöd från Karolinska Institutet Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

15 Syfte och mål med användning av metoden
Genom regelbundna och gemensamma diskussioner i hela personalgruppen avser metoden att: Öka medvetenheten kring rutiner och förhållningssätt Ge personalen en gemensam kunskapsbas för mat- och rörelsearbetet Identifiera styrkor och svagheter i arbetet Utveckla gemensamt formulerade rutiner för personalens agerande som rollmodeller Utveckla gemensamt formulerade rutiner för personalens förhållningssätt Dokumentera styrkor och svagheter i arbetet, som en grund för fortsatt kvalitetsutveckling och verksamhetsuppföljning Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

16 Tema 1 Folkhälsoarbete i förskolan
Hälsa Hälsa och metoden Friska barn Övervikt Stöd i förskolans styrdokument Läroplanen Skolverkets allmänna råd Skollagen Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

17 Tema 2 Seder och kulturer
Trygghet och gemenskap Mat som medel för annat Kultur och religion Natur och kultur Osynliga kulturer Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

18 Tema 3 Förutsättningar för goda mat- och rörelsevanor
Tillgång till mat och fysisk aktivitet Utelek allra bäst Vad som ofta serveras har stor betydelse Reklam Utbildning och inkomst Lokala hälsofakta Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

19 Tema 4 Den serverade maten
Vad är bra mat? Tallriksmodellen Frukost och mellanmål Grönsaker Mjölksort Vatten eller mjölk? Pålägg och matfett Vegetarisk mat Utflykter Onödiga tillsatser? ”Det lilla extra” Särskilt för små barn Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

20 Tema 5 Att få röra sig varje dag
Vi rör oss mindre idag Betydelsen av barns rörelse Fri lek ute allra bäst Ute i vardagen Förskolegården Tidstjuvar ”Vad säger forskning om förskolegårdar som stimulerar till fysisk aktivitet”? Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

21 Fokus på utevistelse – på gården eller i naturen (ej fysisk aktivitet, gympa etc)
Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

22 Tema 6 Mat- och rörelsepedagogik
Hur lär barn? Vad säger utvecklingspsykologiska teorier om barns lärande? ”Vad säger forskningen om pedagogers beteende i måltidssituationen?” ”Vad säger forskningen om hur barn lär sig tycka om olika livsmedel?” ”Vad säger forskningen om barns fysiska aktivitet?” Hälsofrämjande pedagogik i förskolan Pedagogen som verktyg Kostnader för pedagogiska måltider Naturligt kinkig Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

23 Faktarutor Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

24 Tema 7 Vår miljö SMARTA val Större andel vegetabilier
Mindre utrymme för ”det lilla extra” ”Ekologisk produktion” Rätt kött och grönsaksval Ät mera frilandsodlade grönsaker Ät mindre kött Transportsnålt Säsongsanpassat Vad kan förskolan göra? Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

25 Tema 8 Föräldrastöd Systematiserat föräldrastöd Förskolan som förebild
”Vad forskningen om olika ansvarsområden kring mat och rörelse” (vuxnas ansvar och barns ansvar) Viktig information till föräldrarna vid ett systematiserat föräldrastöd Förskolan som förebild – exempel att berätta för föräldrarna Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

26 Tema 9 Förskolans möjligheter
Sammanfattning av det tidigare arbetet Förskolan som utjämnare av skillnader i hälsa Förskolan och de dagliga rutinerna Vad pedagogen förmedlar Förskolan som traditionsbärare Framtida diskussioner Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

27 Till rektor, förskolechef eller verksamhetsansvarig för förskoleverksamheten
Varför behöver vi diskutera våra tankar kring mat- och rörelsevanor? Hur kan man arbeta med metoden Friska barn Avsätt nio tillfällen Utse en diskussionsledare Dela ut skriften Friska barn Diskutera varje tema Fyll iden sammanfattande checklistan Vägledning till diskussionsledaren Verksamhetsutveckling Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

28 Forskning visar att framgångsrikt förändringsarbete i organisationer baseras på gemensamma diskussioner och beslut där alla deltar Ansvaret att främja hälsa kan inte läggas på en enskild kokerska eller kock utan är en gemensam fråga för hela personalgruppen Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

29 Varför är det viktigt att förskoleverksamheter använder och utvärderar metoder som används i förskolan? Idag ställs större krav på att metoder som används i skolan ska vara forskningsbaserade, systematiskt utvärderade och evidensbaserade Antimobbingprogram som exempel Skolverket fick ett regeringsuppdrag 2007, Uppdragets utformning Skolverket har i uppdrag att kartlägga forskningsbaserade metoder och åtgärder mot mobbning, vars effekter är systematiskt utvärderade. Kartläggningen avslutades under hösten 2007. Myndigheten ska utforma en utbildningssatsning riktad till kommuner och skolor. Utbildningen pågår våren 2008 till och med hösten 2010. Myndigheten ska utvärdera effekterna av befintliga metoder som används i skolor mot mobbning. Utvärderingen avslutas i oktober 2010. Målsättningen är att metoder som används i skolorna skall vara evidensbaserade och kvalitetssäkrade. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

30 Varför är det viktigt att förskoleverksamheter utvärderar metoder om hälsa och som används i förskolan? Idag saknas utvärderade metoder för hälsa (mat/rörelse) i förskolan Samverkan mellan kommun och landsting behövs för hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete För framgångsrikt sjukdomsförebyggande arbete krävs åtgärder på alla nivåer och samverkan mellan olika aktörer Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete Prel ver 2010, Socialstyrelsen Samhällskostnaderna för ohälsosamma matvanor totalt milj kr/år (direkta (sjukvård mm) 3900 milj kr/år, indirekta (produktionsbortfall) milj kr/år) Samhällskostnaderna för fysisk inaktivitet totalt milj kr/år (direkta (sjukvård mm) 830 milj kr/år, indirekta (produktionsbortfall) 6000 milj kr/år) Folkhälsoinstitutet, Folkhälsopolitisk rapport 2010 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

31 Varför innebär det att delta i en utvärdering
Varför innebär det att delta i en utvärdering? Samverkan och tydlig arbetsfördelning mellan kommun och landsting Landsting Kommun Projektledning Konsultativt utvärderingsstöd Analys av effekter på Serverad mat Utevistelse Pedagogiska måltider Pedagogernas självskattade beteende Enklare sammanställning av resultat Ett års deltagande i studie Aktiv fsk eller kontroll fsk (ev väntelista) Samtliga deltar i en före- och en eftermätning Besvarande av enkäter/protokoll 9 protokoll av styrkor & svagheter/fsk 7 dagars protokoll av deltagande i pedagogiska måltider/fsk 5 dagars protokoll av utevistelse/fsk Enkät självskattat beteende/all personal Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

32 Enkäter protokoll att fylla i vid start och slut
Tilläggsfråga gällande personalens deltagande i pedagogiska måltider ”Äter de samma mat som barnen?” Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

33 Hur gick det för förskolorna som använde metoden?
Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

34 Resultat Allmänt om metoden
Diskussionerna kring materialet är det som fungerade bäst (fskenkät) Måltidspersonalen var mycket positiva (köksenkät) - köksarbetet synliggjorts - kunskaperna mer respekterade - roligare att arbeta - större upplevd delaktighet Materialet; texter, illustrationer, formgivning (fskenkät, protokoll) - fungerat bra - för enkelt för en del, lagom för andra - kritik om upprepningar Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

35 Rollmodellpedagogiken - centralt moment i metoden
Resultat Rollmodellpedagogiken - centralt moment i metoden Pedagogiska måltider (rollmodell i måltidssituationen) Ändrade attityder Hälften av personalen angav att deras medvetenhet om deras betydelse som rollmodell i måltidssituationen och utevistelsen ökat Ändrade beteenden halverat antal pedagoger åt annan mat vid uppföljningen halvering av antalet förskolor där annan mat förkom Synliggjorda avsteg från överenskomna regler Ändrade attityder (attitydenkät, förskoleenkät) Hälften av personalen angav att deras medvetenhet om deras betydelse som rollmodell i måltidssituationen och utevistelsen ökat Ändrade beteenden (matdagbok) halverat antal pedagoger åt annan mat vid uppföljningen halvering av antalet förskolor där annan mat förkom Synliggjorda avsteg från överenskomna regler (förskoleenkät) Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

36 Resultat Maten på förskolan
Serverad mat – efterlevnad av nationella råd Ökad efterlevnad av nationella råd Störst positiv förändring av produkter med hög andel mättat fett Utmaning – servering av både grönsaker & frukt till frukost och mellanmål Karolinska Institutets folkhälsoakademi 8 april 2017

37 Karolinska Institutets folkhälsoakademi
8 april 2017