Förskollärares uppdrag

En presentation över ämnet: "Förskollärares uppdrag"— Presentationens avskrift:

1 Förskollärares uppdrag
Förskollärares huvudsakliga uppdrag är undervisning. Därutöver har förskollärare som medverkar i VFU eller som mentorer ett tydligt kollegialt uppdrag. Förskollärare måste ges tid och förutsättningar att ta sitt pedagogiska ansvar. För att uppdragen ska kunna genomföras behöver varje förskollärare pedagogisk utvecklingstid, både individuellt och kollegialt tillsammans med andra förskollärare. Hur organiseras arbetet på din förskola? Hur syns det att du är förskollärare? Har du ett individuellt schema där ditt uppdrag är tydligt? Saknas dessa förutsättningar behöver du kunna visa det genom att beskriva hur din dag ser ut och vad du inte hinner med. Det gör det lättare att förändra genom diskussion med din förskolechef och dina kollegor. Ett kollegialt uppdrag är inte direkt riktat mot undervisningen utan syftar till att handleda och bidra till utvecklingen för kollegor och lärarstudenter.

2 Kartlägg och planera ditt arbete
Enligt skollagen kan bara legitimerade förskollärare ansvara för undervisningen. Som förskollärare ansvarar du för att arbetslagets arbete sker i enlighet med målen i läroplanen. Förskolechefen har det övergripande ansvaret för förskolans kvalitet och inre organisation. Chefen behöver därmed tydliggöra ansvarsfördelningen i arbetslaget så att din kompetens som förskollärare används på rätt sätt. För att kunna skapa den organisation där förskolläraren får förutsättningar för sina uppdrag och en rimlig arbetsbelastning, måste alla arbetsuppgifter synliggöras. Syftet med det här verktyget är att stegvis hjälpa dig som förskollärare att skapa ett individuellt schema och att visa vilka förutsättningar just du har utifrån den planering som finns. Check

3 Kartlägg och planera ditt arbete
Här följer ett exempel på hur arbetstiden kan planeras och analyseras för en förskollärare i förskolan. Syftet är inte att ruta in vad som ska göra och när utan att hjälpa dig som förskollärare att visa vilka förutsättningar just du har att utifrån den planering som finns utföra ditt uppdrag. Planeringen på din förskola kan se helt annorlunda ut, olika arbetsuppgifter kan ta mer eller mindre tid och fördelas mellan förskollärarna på ett annat sätt än i exemplet. Planeringen av din arbetstid måste bygga på dina förutsättningar. Check

4 Utgå från arbetstids-schemat
Arbetstidsschemat ska tala om när din arbetsdag börjar, slutar och när du har rast (grön/vitrandig). Alla arbetstimmar ska vara med på schemat. Om t ex tid avsätts för möte var 4:e vecka ska det synas. Detsamma gäller föräldramöten, utvecklingssamtal och annat som inte sker varje vecka. Det kan alltså behövas olika scheman för olika veckor.

5 Dela in arbetstiden Utgå från planeringen en vanlig vecka. Har du olika lång arbetstid olika veckor får du ha det i minne under arbetet. Arbetstiden delas upp i tid för undervisning (grå), ”pedagogisk utvecklingstid” (gul), övrigt arbete och paus. Notera när du har tid att ta paus (grön).

6 Kolla bemanning Vissa tider är det inte möjligt att vara borta från barngruppen p g a schemaläggningen, det finns för lite personal. Andra gånger kommer det inte att vara möjligt, p g a sjukdom eller annan frånvaro. Notera (röda ränder) och tänk på det när du gör planeringen. Det är arbetsgivarens ansvar att bemanningen räcker. ”Du får ta tid när det passar” är en dålig grund för planering! En planering kan inte heller bygga på att alla alltid är friska. Det behöver finnas beredskap för t ex sjukdom och ledigheter.

7 Planera konkret Fyll i alla arbetsuppgifter du har en vanlig vecka och den tid de tar att utföra. Det är viktigt att du och din chef är överens om vilka uppdrag du har! Markera när du har huvudansvar för planering och uppföljning (blå). Behövs mer pedagogisk utvecklingstid, prata med dina kollegor och försök hitta tillfällen när din närvaro i barngruppen inte är nödvändig. Börja med det viktigaste. Om arbetsuppgifter inte ryms, lägg dem efter arbetsdagen (gul/röd). Då syns hur mycket tid som saknas och du har ett möjligt förslag på vad som kan prioriteras bort.

8 Behöver något ändras? Det är mer än 5 timmars arbete före rasten måndag fm Tid saknas för förflyttning/omställning måndag em Tid saknas för efter-arbete tisdag-torsdag fm, svårt att få paus Tid för praktisk förberedelse saknas torsdag fm Tid för dokumentation saknas, syns utlagd torsdag efter arbetstid Praktiskt arbete runt t ex måltider och lokal-vård är inte en del av förskolläraruppdraget (frukost/dukning)

9 Arbete utöver veckoplanering
Beräkna tidsåtgången för arbetsuppgifter som bara utförs ibland, som föräldramöten, utvecklingssamtal, luciafirande, inskolning och annat som kommer att ske under året utöver den "vanliga" veckoplaneringen. Normalt vet man ungefär när de här uppgifterna kommer. Avsätt uppskattat antal timmar den dag eller vecka arbetet ska utföras. Sådana kända arbetsuppgifter får inte planeras som övertid. Undvik andra lösningar som inte följer arbetstidsavtalet. Check

10 Analysera planering, schema och uppdrag
Är uppdrag och arbetsgivarens förväntningar kända och tydliga? Finns utrymme för rast och paus enligt arbetstidslagen? Finns utrymme för alla arbetsuppgifter inom avtalad arbetstidsram? Finns det tillräckligt med pedagogisk utvecklingstid? Behöver något ändras? Räcker det med att ändra i schema/planering eller behöver arbetsuppgifter tas bort? Check

11 Rätta till och fastställ med chefen
Kan du själv eller tillsammans med kollegor rätta till problem - gör det! Om inte, ta upp en diskussion med er chef, gärna tillsammans. Informera också Lärarförbundets ombud. Bemanning, organisation och schemaläggning är så viktiga frågor att de ska förhandlas/samverkas med Lärarförbundet och skyddsombudet bör begära att förslagen riskbedöms, före beslut. Din arbetsgivare är ansvarig för din arbetsmiljö och de förutsättningar du har att göra ett bra arbete. När ditt schema och din planering är klara ska din chef veta hur de ser ut och godkänna dem. Det är viktigt för chefens möjlighet att ta ansvar men också om uppdraget eller planeringen behöver ändras. ”Lärarförbundet” är i det här sammanhanget normalt ombudet på arbetsplatsen. Det handlar inte om att ha fackliga förhandlingar om smärre förändringar utan om att det ska finnas en tydlig planering i grunden. Då blir det lättare att hantera en föränderlig vardag och en utgångspunkt för samtal mellan lärare och chef. Det är också en nödvändighet för att hantera mertid på ett korrekt sätt.

12 Nu är du på väg Det här är ett sätt att synliggöra din verklighet och vardag. Du får ett bra underlag för att göra en realistisk planering men också för att föra framåtsyftande samtal med din chef om arbetssituation, arbetstid, uppdrag, förutsättningar, resultat och lön. Tillsammans med dina arbetskamrater blir du starkare. En del ska rättas till direkt, t ex för mycket utlagd arbetstid eller om tid för rast och paus saknas. Annat kan ta lite längre tid men du har tagit flera steg. Håll i och håll ut tillsammans så kan vi snart vara där vi vill. Här slutar bildspelet. Följande sidor är sakinformation för länkarna i texten samt en checklista . Check

13 Kort checklista Planeringsunderlag Arbetstidsschema Veckoplanering
Rast och paus Konkreta arbetsuppgifter Tid att komma på plats och i ordning Arbete utöver veckoplaneringen Analysera planering och schema Rätta till problem Informera ditt ombud eller din avdelning Fastställ arbetstidsschema och planering tillbaka Check H: Dilemman, svagheter, utvecklingsområden i st f ”problem”?

14 Rast och paus Du får arbeta högst 5 timmar i sträck innan du har rast. Den ska enligt praxis vara minst 30 min. Rast är inte arbetstid, du ska inte ha någon arbetsuppgift eller ansvar och du ska kunna lämna arbetsplatsen. Det finns inga reglerade mått för paus (kortare avbrott i arbetet för återhämtning). 5 minuter per arbetstimme kan vara en utgångspunkt. tillbaka Rast ska man ha. Inte heller läraren kan välja bort rasten, den är viktig för hälsan. Möjligheter till paus är viktig för hälsan men också för att kunna vara en bra lärare hela dagen.

15 Andra lösningar Det förekommer lösningar där man lägger undan några timmar som ska användas när något händer eller när det är dags för arbetsuppgifter som inte utförs varje vecka. Ofta blir det mer arbete som behöver göras än man lagt undan tid för. Eller så arbetar man mer än arbetstidsschemat säger och uppmanas ta igen tiden ”när det passar” – och så passar det sällan... Eller så används den pedagogiska utvecklingstiden för utvecklingssamtal. Det är vanligt att man i slutänden har arbetat fler timmar än avtalat, utan att få betalt för det. Timmar utöver ett utlagt schema är övertid (mertid för deltidsanställda) och ska ersättas extra enligt alla kollektivavtal. tillbaka check

16 Beräkningsperioder Din veckoarbetstid kan variera från vecka till vecka men ska under en beräkningsperiod i genomsnitt inte överstiga den avtalade veckoarbetstiden, t ex 40 h. Hur lång en beräkningsperiod kan vara framgår av kollektivavtalet. Annars gäller arbetstidslagen. Om man har ett schema som återkommer med ett antal veckors intervall är beräkningsperioden lika lång. Annars är kalendermånad och fyraveckorsperioder vanliga. tillbaka Check Vi talar aldrig , väldigt få…., om beräkningsperioder inom förskolans värld.

17 Undervisning I skollagens §3 definieras vad som menas med undervisning: ”Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” Förskollärare har ett pedagogiskt perspektiv på allt arbete som görs tillsammans med barnen. Det handlar om planerade pedagogiska aktiviteter och situationer men också om det förhållningssätt i all verksamhet med barngruppen som förskolläraren ansvarar för. tillbaka Check

18 Pedagogisk utvecklingstid
Enligt skollagen har legitimerade förskollärare ansvaret för undervisningen, det vill säga det pedagogiska innehållet och för att det målinriktade arbetet främjar varje barns utveckling och lärande. Med utgångspunkt från läraruppdraget i förskolan ska planeringen av arbetstiden utgå från och spegla varje enskild förskollärares ansvar och uppdrag. Med pedagogisk utvecklingstid menar vi tid för arbete som ger kvalitet i undervisningen, på kort och lång sikt. Pedagogisk utvecklingstid kan bland annat innehålla: Uppföljning, utvärdering och utveckling av undervisningen genom planering, för-/efterarbete, dokumentation, reflektion och analys. Kompetensutveckling - läsa forskning, delta i fortbildning, kollegialt lärande. Detta ska genomsyra verksamheten kontinuerligt och systematiskt. Därför behöver pedagogisk utvecklingstid schemaläggas flera gånger i veckan och på olika sätt. tillbaka Check

19 Kollegialt lärande Kollegialt lärande sker när förskollärare genom samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen och sin profession.  En viktig framgångsfaktor är att förskollärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter och på andra sätt kritiskt granska sitt eget och varandras arbete. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning och för en utveckling av professionen. Stora förändringar har ökat förskolans behov av kompetensutveckling för att möta det förändrade uppdraget. Skolinspektionen, Skolverket och forskare pekar på att kvalitetsskillnaden mellan förskolor ökar samt att förskollärare definierar sitt uppdrag på olika sätt. Genom att träffa andra lärare för att tolka, diskutera och reflektera över uppdraget skapas förutsättningar för lärande och utveckling för barnen och verksamheten. Kollegialt lärande sker också inom arbetslaget, som kan bestå av fler personalkategorier. Där ansvarar förskollärare till exempel för arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla undervisningen och förskolans kvalitet. tillbaka Detta arbete är uppenbart knutet till verksamhetens kvalitet. Det är också en av de viktiga motiven för att avsätta pedagogisk utvecklingstid.