Risker och kriser Finansiell stabilitet

En presentation över ämnet: "Risker och kriser Finansiell stabilitet"— Presentationens avskrift:

1 Risker och kriser Finansiell stabilitet
Erik Lenntorp

2 Riksbanken och finansiell stabilitet – översikt
Varför vi bryr oss om finansiell stabilitet - risker och kriser Riksbankens roll Analys av finansiell stabilitet Möjligheter att påverka Kristider – Riksbankens roll

3 Varför vi bryr oss - finansiella sektorns uppgifter
Kreditförsörjning – in- och utlåning Fördelning av risker Betalningstjänster – förmedla betalningar Ekonomiska beslut förutsätter ett säkert och effektivt betalningssätt Alla ekonomiska handlingar medför betalningar Viktigt att betalsystemen fungerar

4 Betalningsinstrument
Direkta Kontanter Kontobaserade Betalkort Kreditkort Giro Överföringar Checkar => Banker är viktiga i betalningssystemet och det skapar stora spridningsrisker Betalning Köpare Säljare Vara/tjänst Bank A Bank B Köpare Säljare Vara/tjänst

5 Grundläggande problem - Bankerna
Banker är instabila Instabil likviditet Kortfristig inlåning & långfristig utlåning. Finansiella problem kan spridas! Minskat förtroende för en bank kan drabba andra banker – risk för ”bank run”. Lånar pengar av varandra – kreditrisk!

6 Statens reglering och övervakning av den finansiella sektorn
EU Direktiv G10/20 och BIS Normgivande rekommendationer Riksdag Lagstiftning Regering - Finansdepartementet Förordningar Utarbetande av förslag Riksbanken Övervakning Finansinspektionen Tillsyn Föreskrifter Riksgäldskontoret Stödmyndighet

7 Finansiell stabilitet
Någon måste ha den övergripande bilden av systemet – vilka risker finns det? Före bankkrisen på 90-talet hade ingen myndighet detta ansvar. Finansinspektionen ser till enskilda bankinstitut i första hand Riksbanken ser till helheten i första hand

8 Riksbankens roll ”Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” (Riksbankslagen 1 kap. 2 §)

9 Vad menas med betalningsväsende?
De företag som deltar eller organiserar Banker och andra intermediärer Riksbanken, VPC, OMX, BGC Infrastruktur System som möjliggör flöden mellan olika institut och marknadsplatser: Betalningssystemet Betalningsinstrument – kontanter eller kontobaserade betalningsmedel Regelverk Lagstiftning och regler

10 Varför har Riksbanken fått denna roll?
Central roll i betalningssystemet

11 Betalningssystem

12 Varför har Riksbanken fått denna roll?
Central roll i betalningssystemet Behov av övergripande tillsyn Lender of last resort – likviditetsstöd vid behov Penningpolitiken kräver ett välfungerande system för att fungera

13 Analys av finansiell stabilitet

14 Makroekonomisk utveckling
Faktorer som kan påverka bankerna och deras låntagare Konjunkturen: BNP, sysselsättning etc. Finansiella marknader: priser, volatilitet etc. Sverige vs omvärlden Marknader är sammankopplade Bankernas verksamhet: främst Norden och Baltikum

15 Analys av finansiell stabilitet
Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare

16 Bankernas låntagare Tre intresseområden: Icke-finansiella företag
Fastighetsförvaltnings-företag Hushållssektorn Utvalda mot bakgrund av exponering hos de fyra stora bankkoncernerna

17 Finansiell stabilitet - hushållen
Hushållens disponibla inkomst och sparkvot Årlig procentuell förändring och procent Hushållens skuldkvot och räntekvot Procent av disponibel inkomst Finansiell stabilitetsrapport 2009:1

18 Finansiell stabilitet - företagssektorn
Antal företagskonkurser fördelat på storlek Förväntad konkursfrekvens Tolvmånaders glidande medelvärde Procent FSR 2009:1

19 Analys av finansiell stabilitet
Bankkoncernerna Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare

20 Stabilitet i banksystemet
Resultatutveckling Intäkter Kostnader Strategiska risker Disintermediering Konsolidering Internationell expansion

21 Analys av finansiell stabilitet
Banksystemet Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare Bankkoncernerna

22 Möjligheter att påverka
Ingen spak att dra i... Internationellt arbete: EU och globalt Samarbete med andra myndigheter Finansinspektionen och Finansdepartementet Kommunikation Rapporten Finansiell Stabilitet Dialog med bankerna Krishantering

23 Krishantering Förberedd krisorganisation
Krisövningar - nationella/internationella Löpande analys, t.ex. av likviditetsbehov Möjlighet att lämna nödkredit

24 Riksbankens roll i kris
Ger ut pengar och har valutareserv Kan ge obegränsad likviditet – normal eller nödkrediter Lån mot säkerheter Straffränta Likviditetsbehov, systemviktig, solvent Riksbanken tar minimal förlustrisk

25 Varför stötta en bank? Betalningssystemet måste fungera
Insättningar och lån måste fungera Risk för spridning – ”banksmitta” Inbyggd instabilitet i banker Kostnader kan bli stora Men alla banker ska inte stöttas… Insolventa banker stöttas inte

26 Vad gör vi under en kris? Följer svenska banker dagligen
Följer marknader (likviditet i synnerhet) Följer utländska utvecklingen Täta kontakter med FI och utländska motparter Diskussioner i utländska kommittéer Krislösningar Tänker igenom framtida regler och tillsyn

27 Vad har vi gjort under denna krisen?
Underlättar likviditet (volymer, villkor) Nödkrediter Nya säkerheter – för lån i Riksbanken Längre löptider – för lån i Riksbanken Samarbetsavtal - Island Swapavtal med Fed, Lettland, Estland Informationsutbyte med Baltikum

28 EXTRA

29 Dagens kris och 90-tals krisen
Bakgrund Optimistisk utlåning i USA Stora förändringar på finansiella marknaderna Optimistisk utlåning i Sve. Stora förändringar på finansiella marknaderna Utlösande faktorer Konjunkturavmattning i USA Större kreditförluster än väntat – skapar osäkerhet, i USA Konjunkturavmattning Osäkerhet kring finansbolag och konkurser Spridning – fördjupning Misstro mellan bankerna – var är Svarte-Petter - likviditetsproblem Banker stöttar investeringsbolag Banker stöttade finansbolagen Stora kreditförluster – för låg kapitaltäckningsnivå Skillnaderna ändå större än likheterna Många marknader och institut Marknader har slutat att fungera Svenska banker står sig väl Svenska banker mer påverkade Marknader fungerade Det svenska förtroendet var lågt