EIDAS Electronic Identification and Signature (Electronic TrustServices) Manne Andersson, eHälsomyndigheten Martin Völcker, Ekonomistyrningsverket.

En presentation över ämnet: "EIDAS Electronic Identification and Signature (Electronic TrustServices) Manne Andersson, eHälsomyndigheten Martin Völcker, Ekonomistyrningsverket."— Presentationens avskrift:

1 eIDAS Electronic Identification and Signature (Electronic TrustServices)
Manne Andersson, eHälsomyndigheten Martin Völcker, Ekonomistyrningsverket

2 Syfte med eIDAS Syftet med denna förordning är att
öka förtroendet för elektroniska transaktioner på den inre marknaden genom att tillhandahålla en gemensam grund för ett säkert elektroniskt samspel mellan medborgare, företag och offentliga myndigheter, och därigenom öka effektiviteten hos offentliga och privata nättjänster, elektronisk affärsverksamhet och e-handel i unionen.

3 eIDAS - konceptuellt Medlemsstat Elektronisk identifiering Organ
Tillsyn Skadestånd Valfritt att Notifiera medlemsstats system EU Notifierade system Medlemsstat måste Acceptera notifierade system Gränsöverskridande autentisering ska tillhandahållas kostnadsfritt Medlemsstat Betrodda tjänster Betrodda tjänster Kvalificerade Betrodda tjänster Betrodda tjänster Kvalificerade Betrodda tjänster Betrodda tjänster Kvalificerade Betrodda tjänster Organ Tillsyn Skadestånd

4 PEPS-NOD Notifierat System EU PEPS-NOD Svensk e-legitimation
Offentlig sektor Trusted list URI Metadata (IDP) PEPS NOD X PEPS NOD Se IDP SP

5 Ömsesidigt erkännande
Tidplan eIDAS 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Publicerad Träder i kraft Genomförandeakter Propp Hösten 2015 Ska tillämpas Ömsesidigt erkännande

6 Regeringsuppdrag eIDAS under 2015
E-legitimationsnämnden (E-legnämnden) Beskriva hur godkända utländska e-legitimationer ska kunna användas av svenska myndigheters e-tjänster. Föreslå en lösning för hur svenskar kan erbjudas e-legitimationer och e-underskrifter som fungerar i andra länders e-tjänster. Post- och telestyrelsen (PTS) Analysera konsekvenser av EU-regler för betrodda tjänster. Allmänt Vid behov föreslå svenska ställningstaganden i EU. Pilotprojekt ingår inte i detta uppdrag, men kan identifieras.

7 Vad behöver offentliga myndigheters e-tjänster göra?
Ta emot standardiserade identitetsintyg från både svenska och utländska e-leg (enklare än idag). Hantera fler personidentitetsbegrepp än idag. Hämta ytterligare information (attribut) som e-tjänsten behöver för att kunna avgöra användarens behörighet (som idag, men ev. utökat). Skriva avtal om Svensk e-legitimation om det inte redan är gjort. Hantera fler personidentitetsbegrepp än idag Utländsk e-legitimation - försöka koppla till svenskt personnummer fastställt svenskt samordningsnummer ett ”lösare nytt svenskt id-begrepp” för en del övriga fall (utreds) Om koppling saknas, kunna rekvirera samordningsnummer vid behov Svensk e-legitimation kan ha svenskt personnummer eller fastställt svenskt samordningsnummer (nytt i Sv. e-leg, beslutat) Här ser man vilka som hittills skrivit avtal om Svensk e-legitimation:

8 Läkemedels-leverantörer
Problembild Behov:Unik identifiering av en organisation Behov: Stark autentisering inom EU Zentiva a.s. postal U. Kabelovny 130 CZ Prague 10 Budova Aupark Tower Einsteinova 24 Zentiva Group U Kabelovny 130 Prague 10 Zentiva k.s. Läkemedels-leverantörer Artikelinformation godkända läkemedel VARA Kvalitetssäkrade produkter och artiklar

9 Motiv och nytta på sikt Bättre kvalitet och säkerhet avseende autentisering. Bättre kvalitet avseende grunddata kring användarorganisationen. Kostnadsbesparing på sikt. Lära oss hantera olika identitetsformat. Samarbete kring identitet med andra länder. Kravställning nationellt och internationellt.

10 Referenser Kontakter:
eHälsomyndigheten, Manne Andersson SKL, Ulf Palmgren Inera, Björn Skeppner E-legitimationsnämnden, Eva Sartorius ESV, Martin Völcker Länkar: services-eidas-regulatory-environment-and-beyond

11 Frågor?