1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.

En presentation över ämnet: "1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan."— Presentationens avskrift:

1 1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och statsskuldväxel.

2 2. Centralbankers balansomslutning Procent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB samt respektive centralbank

3 3. Världshandelsvolym World trade monitor index, år 2000 = 100, säsongsrensade data Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

4 4. BNP-tillväxt i världen Årlig procentuell förändring Källor: IMF och RiksbankenAnm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

5 5. BNP-tillväxt i USA och euroområdet Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009

6 6. Spridning i BNP-prognoser Standardavvikelser i prognoser för nästa år Källa: Copyright Consensus Economics Inc.

7 7. BNP i BRIC-länderna Årlig procentuell förändring 200720082009*2010*2011* Brasilien5,75,1-0,44,73,7 Ryssland8,15,6-9,03,63,4 Indien9,47,35,67,77,8 Kina13,09,08,710,09,7 Källa: IMF * IMF:s prognos januari 2010

8 8. Konsumentpriser USA Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics och OECD

9 9. Konsumentpriser euroområdet Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat och OECD

10 10. Barometerindikator och inköpschefsindex Index, medelvärde = 100 respektive nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

11 11. BNP-tillväxt i Sverige Årlig procentuell förändring, fasta priser Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

12 12. BNP-nivå i Sverige Index 2008 kv 2=100 Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

13 13. Sysselsättningsgrad Sysselsättning i procent av befolkningen, 16-64 år, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december.

14 14. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.

15 15. Bytesbalans och offentliga finanser Procent av BNP Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

16 16. Industri- och tjänsteproduktion Index januari 2005=100, säsongsrensad data Källa: SCB Anm. 3 månaders glidande medelvärde.

17 17. Lågt resursutnyttjande Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

18 18. Sysselsättning i industri och privata tjänster 1000-tals personer Källa: SCB

19 19. Inflation, KPI och KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

20 20. Inflation mätt med HIKP Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat, SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

21 21. Arbetskostnader per producerad enhet Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

22 22. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, 1992-11-18 = 100 Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

23 23. Reporänta Procent Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009, kvartalsmedelvärden.

24 24. Inflationsförväntningar på 5 års sikt Procent Källa: TNS SIFO Prospera

25 25. Låga löneökningar Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken