Den nya vattenförvaltningen

En presentation över ämnet: "Den nya vattenförvaltningen"— Presentationens avskrift:

1 Den nya vattenförvaltningen
Bild: Snärjebäcken. Foto: Lennart Johansson Den nya vattenförvaltningen - ett instrument i den kommunala planeringen Ingegärd Widerström Länsstyrelsen i Kalmar län

2 Utgångspunkter för ÖP-projektet
Kommunala översiktsplanen enligt PBL ska behandla mark och vatten och kommunerna planerar markanvändningen och …detta får stor betydelse för hur ramdirektivets mål kan nås ÖP behandlar redan en hel del om vatten och vattenresurser. Det måste gå att utveckla och förbättra det ni redan gör.

3 Vem gjorde vad…- VM initiativtagare
Projektet: Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt i samarbete med Länsstyrelsen i Kalmar län. Arbetsgrupp: Linus Karlsson, projektledare Robert Dobak, vattenmyndigheten Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Referensgrp: Representanter för Oskarshamn, Alvesta, Norrköpings kommuner, samt Naturvårdsverket, Boverket, SKL, Linköpings universitet och Vattenmyndigheten.

4

5 Delprojekt I (2005-06) Förstudie
Undersöka aktualiteten av samtliga 91 kommuners ÖP inom distriktet (frågeforumlär till LST) - av 78 ÖP var 16st äldre än 15 år - genomsnittligt antagandeår var 1998 Mer än hälften av kommunerna behandlar någon/några vattenfrågor i ÖP Den finns andra vattenrelaterade planerings-dokument, vilka inte är kopplade till ÖP, som länsstyrelsens planerare ofta inte känner till Mellankommunalt arbete inkluderade vattenfrågor hos 41% av kommunerna (enkät från LST) = ca 1/3 i distriktet

6 Fördjupad granskning och analys av 9st utvalda ÖP.
Delprojekt II ( ) Fördjupad granskning och analys av 9st utvalda ÖP. Kristianstad 1990 Sölvesborg 1991 Bromölla 2003 Jordbruksområde Kristianstadsslätten Grundvatten TYPOMRÅDEN Tingsryd 2006 Lessebo 1990 Ronneby 2006 Gles- och skogsbygds- område inom Ronnebyåns avrinningsområde Inlandsvatten Söderköping 2005 Vellinge 2002 Ronneby 2006 Kustkommuner med olika problematik Kustvatten

7 Fasta bedömningskriterier för typområden
A. Övergripande Delkriterier B. Påverkan/problem C. Möjligheter D. Värdekärnor

8 Trappstegsmodellen (för granskning)

9 Typområde: inlandsvatten

10 Analys av ÖP – två spår PBL-spåret. Kommunernas ansvar för planering enligt PBL. Lämpligt/möjligt att behandla i ÖP. MB-spåret och VA-lagen. Kommunernas ansvar som tillsynsmyndighet enligt MB och ansvariga för VA-verksamheten enligt VA-lagen. Lämpligt/möjligt att behandla frågan med stöd av miljöbalkens bestämmelser. ÖP:s faktiska innehåll av vattenfrågor analyserades utifrån:

11 Typområde: grundvatten

12 BRA exempel i ÖP (PBL-spåret)
Visa grundvattenförekomsterna på karta i ÖP Beskriv hur stort uttaget av grundvatten är, hur stor befolkning det räcker till, användare och potential. Kvantitet och kvalitet. Beskriv hur grundvattentillgångarna påverkas; industrier, punktkällor, reningsverk (kapacitet mm) odling, läckage, djurhållning, dess effekter och konsekvenser för markanvändning med riktlinjer (Kristianstad) = hela kedjan Vattenskyddsområden, befintliga, planerade, text och kartor. Ange/utreda riktlinjer. Skyddsbestämmelser (inre och yttre) påverkar markanvändningen.

13 BRA exempel i ÖP (MB-spåret)
Åtgärdsbehov VA, separera dagvatten/ spillvatten, sanera kommunalt ledningsnät Begränsa kväveutsläpp från kommunala reningsverk Inventera alla enskilda avlopp Djurhållning, bättre stallgödselhantering Ekologisk odling Odlingsfria zoner vid vattendrag och sjöar Rådgivning för att minska gödselgivor och näringsläckage Omvandla gödsel till biogas Dagvattenhantering, LOD, mer våtmarker = konkreta åtgärder i kommunalt miljöarbete

14 BRA exempel i ÖP (PBL-spåret)
Vattenkraftsutbyggnad – fiskens vandringsmöjligheter Översvämningsrisken ska alltid tas upp i ÖP, kartor! (miljö- och riskfaktor, PBL 4:5) Mellankommunala frågor ska alltid tas upp i ÖP – vattennyttjande uppströms och nedströms. Vattenkvaliteten en fråga för hela avrinningsområdet (Ronnebyån) Våtmarkernas mångsidiga värden och områden för att återskapa/nya våtmarker Enskilda avlopp från fritidsbebyggelse, inga nya punktutsläpp, förtätningar i bef. stugområden kan skapa förutsättningar för nya bättre VA-lösningar.

15 Exempel från ÖP Rekreation, turism, stränder, bebyggelse, naturvård. - Intressemotsättningar/exploatering Höjning av havsnivån, sandvandring, åtgärdsplan för skyddsvallar (Vellinge). Klimatperspektivet viktigt! Föroreningar från internationell hamnverksamhet Krisberedskap, räddningstjänst till befintliga yt- och grundvattentäkter. Fiskefrågor, reproduktions-uppväxtområden Reservvattentäkter, kommunala, privata vattentäkter

16 Miljökvalitetsmål - folkhälsa
Sex av nio ÖP från 2002 eller senare, (dvs alla ”nya” ÖP,) behandlar miljökvalitetsmålen Sex av nio ÖP antagna 2002 eller senare (dvs alla ”nya ” ÖP) behandlar folkhälsoaspekter. Två av dessa enbart ur ett natur-rekreationsperspektiv

17 Slutsatser i projektet
Underlagsmaterialet hos länsstyrelserna måste ses över. Det behövs regionalt, men också mellankommunalt då det finns fler aktörer för vattenförvaltningen inom avrinningsområden.Det måste vara planeringsanpassat underlag. ÖP är lämpligt instrument där Vattenförvaltningen ger möjlighet för integrerad planering. ÖP behandlar helheter, gör avvägningar och har en öppen och demokratisk process där allmänheten ges tillfälle till insyn och delaktighet. Bättre informationsutbyte och kommunikation mellan och inom kommuner och länsstyrelser om alla vattenrelaterade utredningar, program och åtgärder. ÖP = ”uppsamlingsplats”

18 Slutsatser i projektet (forts.)
Fler aktörer och samordningsparters måste vara med på alla nivåer. Vattenråd är ett samarbetsforum = kanal för dialog till ÖP. Hur skall samarbetet gå till rent praktiskt? - Formulera/lokalisera strategisk markanvändning - Vilka effekter får dessa på vattenförekomster/miljöer - Konsekvenser för god vattenkvalitet? - Starta samarbetsprojekt inom avrinningsområdet - Formulera mål, policys, riktlinjer - Godkänn, besluta dessa - Inarbeta in i respektive kommuns ÖP Kommunvis Flera kommuner Kommunvis

19