Inledning: Vi kommer nu ta vid där Pia slutat där hon beskrivit förskjutningen av folkhälsoarbetets sätt att arbeta. . Vi har folkhälsopolicyn för Halland.

En presentation över ämnet: "Inledning: Vi kommer nu ta vid där Pia slutat där hon beskrivit förskjutningen av folkhälsoarbetets sätt att arbeta. . Vi har folkhälsopolicyn för Halland."— Presentationens avskrift:

1 Inledning: Vi kommer nu ta vid där Pia slutat där hon beskrivit förskjutningen av folkhälsoarbetets sätt att arbeta. . Vi har folkhälsopolicyn för Halland som utgångspunkt och vill också visa det. Anledningen till att vi är här idag är då det uppdrag vi har fått av kommunstyrelsen att kommunicera och konkretisera folkhälsopolicyn för Halland till kommmunens olika nämnder/förvaltningar och till Falkenbergsnämnden och syftet med den här dagen är hur vi tänkt att gå tillväga med det. Kommentar till Halland – bästa livsplatsen. Framför allt ska den regionala utvecklingsstrategin inspirera och stimulera till att vi tillsammans i Halland skapar ett ännu bättre Halland.

2 Folkhälsopolicyn för Halland
Folkhälsopolicyn för Halland är antagen av landstingsfullmäktige och samtliga halländska kommuner När man skrev den halländska policyn tog man hänsyn till de nationella folkhälsomålen samt halländska förutsättningar ”Vägen till bättre folkhälsa i Falkenberg” utgår 2010 Folkhälsopolicyn för Halland blir Falkenbergs styrdokument för folkhälsofrågor Vi läser upp det som står här och samtidigt så betonar vi att folkhälsopolicyn är vårt nya styrdokument. Och anledningen till att vi ska kommunicera och konkretisera den nu är att det tar tid innan den sätter sig.

3 Mål och syfte Mål: Att kommunicera och konkretisera folkhälsopolicyn
Syfte: Att tydliggöra hur respektive nämnd/förvaltning arbetar med folkhälsoperspektivet samt hur ni tänker arbeta utifrån folkhälsopolicyn under nästa mandatperiod Som vi tidigare nämnde har vi på Folkhälsa Falkenberg har fått i uppdrag av Kommunstyrelsen att kommunicera och konkretisera folkhälsopolicyn. Syftet är att vara behjälplig till respektive nämnd/förvaltning hur de arbetar med folkhälsoperspektivet samt hur de tänker arbeta utifrån folkhälsopolicyn under nästa mandatperiod Vill ni ha hjälp så bistår vi gärna er med det men det är naturligtvis inget krav.

4 En jämlik hälsa ”Att skapa samhälleliga förut-sättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.” Folkhälsopolitiken på nationell nivå Hälsa är väldigt mycket och i vår dialog med nämnder och förvaltningar ser vi vikten av att vi är tydliga med att ha en definition för att alla ska ha samma utgångspunkt.

5 Hälsans bestämningsfaktorer
Definitionen av hälsa konkretiseras med bilden om hälsans bestämningsfaktorer. Det är många saker som spelar in på hur eller vilken hälsa en individ har. Bilden har visar hur olika saker kan påverka. Längst in på bilden (grönt fält), närmst familjen ligger de grundläggande resurser en människa behöver för att må bra. Ex. vänner, familj etc Utanför resurserna finns individens levnadsvanor som den själv kan påverka. Utanför det röda fältet finns en individens livsvillkor vilka inte alltid går att påverka själv, utan där man istället är beroende av vilka förutsättningar som ges och vilka beslut som kanske fattas politiskt. ”Överst finns samhällets strukturer på global nivå. Det är inte bara hälso- och sjukvården som påverkar individers hälsa, som man kanske såg det förr. Alla dessa områden spelar in. Exempelvis är arbetsmiljön viktig för att en individ skall trivas och må bra. Boendet eller samhällsbyggnaden är en viktig del i hur individens vardag ser ut. Som utbildningsnivå (forskning visar att utbildade har bättre hälsa) det är ett gemensamt ansvar från alla politiska instanser att skapa förutsättningar för individen att kunna välja god hälsa. Konkreta exempel: Trafik: att vi behöver ha säkra vägar, gång- och cykelbanor som uppmuntrar till att ta sig fram för egen maskin. Att vi har en bra kommunikationsmöjligheter så att vi skapar förutsättningar så att människor på ett enkelt sätt kan göra hälsosamma val. Detta kan också kopplas samman med jämställdhet. Alla har inte tillgång till bil/har körtkort därför måste ett utbyggt system ta hänsyn till detta. Att där människor bor att det finns nära tillgång till grönområden (ex. från nyheter) Att inte ha längre än 300 meter till grönområde. Att boendemiljö stimulerar såväl till den fysiska miljön men också att det bidrar till att ha mötesplatser där människor kan träffas och umgås. Och detta vi då koppla till ett flertal andra områden såsom vilket utbud som finns av olika fritidsaktiviteter/kultur, tillgång till utbildning etc. Kan du språket och har en utbildning så har du också lättare för att integreras i samhället. att ha en social tillhörighet där jag får träffa andra människor. Att ha ett arbete är ju väldigt viktigt för vår hälsa och självkänslan. Det är av stor vikt för kommunen att få företag att etablera sig här i kommunen och att kommunen då också får stötta nyetablering etc. Inom förskola/skola så kan vi mer och mer se att man både i styrdokument och … lyfter in vikten av att arbeta hälsofrämjande. Allt som inte fungerar för individen i de två cirklarna längst in får efterdyningar och följdverkningar i den tre cirkeln som infattar olika samhällsinsatser som tex hälso- och sjukvården, socialtjänsten, arbetsmiljön, trafiken. Därför är det viktigt att även inom hälso- och sjukvården arbeta aktivt för att få människor att göra hälsosamma val. Med detta menar vi att folkhälsofrågorna verkligen är en samhällsfråga som berör alla politiska områden. Därför måste vi vända på perspektivet och se vad vi (kommun/landsting) kan skapa för förutsättningar så att den enskilde individen kan göra sina egna hälsosamma val. Betoning på det övergripande först.

6 Strategier för folkhälsoarbetet
ska utgå från det friska ska ge människor möjlighet att själva öka kontrollen över de faktorer som bestämmer hälsan kan ske på olika nivåer och ska underlätta att göra hälsosamma val ska integreras i ordinarie verksamheter

7 Hur uppnår man jämlik hälsa?
Kräver ett metodiskt, strategiskt och uthålligt folkhälsoarbete Samhällsanalys – följa hur befolkningens hälsa utvecklas över tid, identifiera orsak och verkan och sätta in åtgärder där de gör mest nytta ur ett befolknings- och samhällsperspektiv Detta är inget som vilar på oss på Folkhälsa Falkenberg utan är ett gemensamt samhällsansvar. Ellinore ta som exempel om samhällsanalysen i Stafsinge

8 Arenor för folkhälsoarbetet
Förskolan och skolan Boendet och närmiljön Arbetsplatsen Hälso- och sjukvården

9 Insatsområden Gemenskap och delaktighet Goda uppväxtvillkor
ex. valdeltagande, mötesplatser, medborgardialog, öka elevers inflytande och delaktighet i förskola/skola Goda uppväxtvillkor ex. föräldrastöd, hälsofrämjande skolutveckling Kompetens och sysselsättning ex. den allmänna kunskaps- och utbildningsnivån ska höjas Goda livsmiljöer ex. samhällsplanering - närhet till grönområden Goda levnadsvanor ex. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

10 - en symbolik för våra insatser
Hälsofrämjande - Simskola Förebyggande - Livboj + skyddsnät Behandlande - Återupplivningsförsök Hälsofrämjande skolutveckling Föräldrastöd Kostnadseffektivt Hälsans flod - en symbolik för våra insatser

11 Kontakt Lena Naenfeldt Ellinore Swahn Hälsopedagog Folkhälsoutvecklare
Katrin Rekkedal Lars Bäcklund Hälsopedagog Folkhälsoutvecklare