H-P Nee 07-08-291 Kvalitet i forskarutbildningen E-skolans kollegium Villa Brevik 07-08-29.

En presentation över ämnet: "H-P Nee 07-08-291 Kvalitet i forskarutbildningen E-skolans kollegium Villa Brevik 07-08-29."— Presentationens avskrift:

1 H-P Nee 07-08-291 Kvalitet i forskarutbildningen E-skolans kollegium Villa Brevik 07-08-29

2 H-P Nee 07-08-292 Disposition Forskarutbildningens syfte Den färdiga doktorn Avhandlingen Forskningsmiljön Rekrytering och försörjning Jämställdhet Introduktion till forskarutbildning Handledning Doktorandkurser Färdighetsutveckling Samverkan med näringsliv och samhälle Kvalitetsverktyg: individuell studieplan, enkäter Handlingsplan Högskoleverkets rekommendationer till KTH 2006

3 H-P Nee 07-08-293 Forskarutbildningens syfte Oenighet bland handledare! Få fram en avhandling på stipulerad tid??? En kompetens ska utvecklas! Producera god forskning??? (Merparten av svensk forskning utförs av doktorander) Högskolelagen: Ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att individen efter examen självständigt kan bedriva forskning Ett sätt att tänka, förhålla sig till omvärlden, närma sig problem och söka svar

4 H-P Nee 07-08-294 Förslag till ny målformulering En statlig utredning (SOU 2004:27) föreslår följande övergripande målformulering: Doktorsutbildningen ska, utöver vad som gäller för grundläggande högskoleutbildning, ge fördjupade kunskaper och färdigheter som krävs för att på vetenskaplig eller konstnärlig grund identifiera, formulera och behandla komplexa problem och frågeställningar.

5 H-P Nee 07-08-295 Delmål för kunskaper och insikter Breda kunskaper såväl som avancerade specialistkunskaper inom kunskapsområdet för doktorsutbildningen Förtrogenhet med med vetenskapens allmänna metodik och särskilt med de forskningsmetoder som är typiska för det egna området

6 H-P Nee 07-08-296 Delmål för färdigheter och förmåga Förmåga till vetenskaplig analys, syntes och noggrannhet samt självständig kritisk prövning och reflektion Förmåga att arbeta både självständigt och i samverkan med andra Förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat till såväl specialister som icke-specialister

7 H-P Nee 07-08-297 Delmål för värderingar och förhållningssätt Fördjupad medvetenhet om vetenskapens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället Insikt i betydelsen av genus- och mångfaldsperspektiv i verksamheten Förståelse för betydelsen av att integrera internationella perspektiv och globala sammanhang Vetenskaplig redlighet och förmåga att göra forskningsetiska bedömningar

8 H-P Nee 07-08-298 Delmål för nivå Kunskap och färdighet för kunskapsintensiv yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet, initiativförmåga och personligt ansvar.

9 H-P Nee 07-08-299 Den färdiga doktorn Attraktiv för näringsliv, akademi Mogen, ansvarsfull, självständig forskare Kritiskt förhållningssätt Kan formulera frågor => ny kunskap Analytiskt och metodologiskt skolad expert Kan relatera till ett större sammanhang Medvetenhet om etiska överväganden

10 H-P Nee 07-08-2910 Vad doktoranden bör tillägna sig Entreprenöriellt förhållningssätt till arbetsuppgifter inom såväl akademin som industri och näringsliv Se och ta tillvara möjligheter Omsätta ny kunskap och skapa nytt Arbeta i och leda projekt Pedagogiska färdigheter och kommunikativ förmåga

11 H-P Nee 07-08-2911 Avhandlingen Det som vid sidan av egenskaper, kunskaper och färdigheter visar på resultatet. Viktigaste kvalitetsgaranten: peer review

12 H-P Nee 07-08-2912 Forskningsmiljön – en hörnsten God forskning bedrivs Flera forskarstuderande med närliggande frågeställningar Större grupp disputerade forskare Levande seminarieverksamhet Handledningen gemensam angelägenhet Handledarkollegium eller motsv Kvinnor/män, svensk/utl., akademi/ind. Nationellt och internationellt utbyte

13 H-P Nee 07-08-2913 Rekrytering och försörjning Öppen process med annonsering Meritkrav och förhandsinformation om forskarutbildning måste vara tydliga. Annars missgynnas kvinnor. Antagningsordning: informationskälla, rätts- och kvalitetssäkerhet Rörlighet mellan lärosäten Regelbunden rekrytering (ej konj.ber.) Antagning till lic bör begränsas Lic kan vara lämpligt som mellanstation Doktorandanställning från första dagen

14 H-P Nee 07-08-2914 Rekryteringsexempel Forskarskolan Forum Scientium finansiering från SSF 1996-2001 samlad antagning, högt söktryck, noggrann urvalsprocedur => 54% kvinnor enskilda handledares externa anslag 2002-2003 handledare svarade för antagning=> 20% kvinnor

15 H-P Nee 07-08-2915 Jämställdhet: Kvinnor/Män Jämställdhet inte bara en rättvisefråga, utan en kvalitetsfråga som rätt hanterad ger stora möjligheter till kvalitetshöjning Båda könens värderingar, erfarenheter, synpunkter och livsvillkor ska vara vägledande för hur verksamheter, organisationer och processer utformas

16 H-P Nee 07-08-2916 Introduktion till forskarutbildning Genomtänkt och i samband med anställning Info om forskningsprojekt, forskningsgrupp Förväntningar och krav Rättigheter och skyldigheter Regler och riktlinjer Praktiska frågor på arbetsplatsen Presentation av stödpersoner, funktioner och förtroendevalda Centralt organiserad introduktion om lärosätet under första halvåret

17 H-P Nee 07-08-2917 Handledning Regelbunden och i tillräcklig omfattning Minst en biträdande handledare, (handledarteam?, separat mentor?) Ansvarsfördelningen mellan handledarna framgår av studieplanen Alla handledare bör ha handledarutbildning Olika handledare ansvarar för forskningsdelen och kursdelen?

18 H-P Nee 07-08-2918 Vad ska en handledare göra? Uppmuntra Vara förebild Styra upp Finnas till hands Ifrågasätta Knäcka koder Överföra… Söka medel Vara bollplank Instruera Läsa och kommentera texter

19 H-P Nee 07-08-2919 Hur mycket handledning? Angeläget att riktlinjer (ej bindande) tas fram på lokal nivå! Doktoranderna uppskattar handledningsmängden till 11-15 timmar per termin (naturvet.), 1-5 timmar (human.) Andrénska utredningen rekommenderar 16-24 timmar per termin Mälardalens högskola: minst 50 timmar per termin Karlstads universitet: minst 80 timmar per termin

20 H-P Nee 07-08-2920 Hur är det att vara handledare? Balans på slak lina: privat/professionellt; frihet/styrning; ambitioner/realiteter; kvalitet/kvantitet; gasa/bromsa; vidga/begränsa ”Inte lätt, men fascinerande” ”Svårt men kul” ”Roligt och gruvsamt på samma gång”

21 H-P Nee 07-08-2921 Doktorandernas syn på handledningen Samarbetet med handledaren viktigaste faktorn för framgångsrik utbildning 40 % av doktoranderna har inte fått handledning i den utsträckning de önskar 25 % av doktoranderna anser att brister i handledningen är ett hinder i utbildningen 10 % har allvarligt övervägt att byta handledare 37 % tror sig inte bli klara i tid pga i första hand dålig handledning Doktoranderna önskar mer än en handledare

22 H-P Nee 07-08-2922 Kollegial diskussion eller prestige och ensamhet Vi handledare kan ibland känna villrådighet och osäkerhet inför uppgiften! Pratar vi med varandra om detta? Diskuterar vi handledning och handledarskap? Det verkar inte så. Prestigelös kollegial diskussion nödvändig för att kunna lösa problem kring handledarfrågor.

23 H-P Nee 07-08-2923 Handledningsproblem Många problem handledare upplever beror på otydlighet och brist på struktur Klara principer vad gäller handledarens och doktorandens arbetstid, tillgänglighet, rättigheter, arbetsuppgifter och åligganden Handledare, doktorander och administratörer bör utbildas i lagar, lokala föreskrifter och riktlinjer för forskarutb. Tydliga strategier och strukturer för konflikthantering

24 H-P Nee 07-08-2924 Kompetensutveckling för handledare Kurser Seminarier Temadagar Mentorsprogram Nätverk En grundläggande handledarutbildning bör vara obligatorisk

25 H-P Nee 07-08-2925 Doktorandkurser Utbudet inriktat på: metod, ämnesdjup, vetenskapsteori, etik, orienterande kurser Kurser i pedagogik och kommunikation bör erbjudas Tydligt kursutbud, lättillgänlig information Obligatoriska kurser ska ges regelbundet Kontinuerlig uppföljning av kursutbud Kursutvärderingar

26 H-P Nee 07-08-2926 Färdighetsutveckling Utveckling av kreativt och kritiskt förhållningssätt genom projektet Regelbundna seminarier där doktoranden presenterar sitt arbete ett par gånger per år Internationella konferenser God tillgång till lab-resurser och dylikt Möjlighet till undervisning och pedagogisk utbildning Några månaders utlandsvistelse

27 H-P Nee 07-08-2927 Samverkan med näringsliv och samhälle Nära samarbete mellan högskola/industri och omgivande samhälle nödvändigt Doktoranden etablerar eget nätverk Delaktighet i forskningsansökningar och avrapporteringar Träning i att utvärdera och presentera forskningsprojektets framskridande Beskriva projektet i ett större perspektiv

28 H-P Nee 07-08-2928 Individuell studieplan Individuell studieplan upprättas och följs upp minst en gång per år. Utnyttjas som ett kontrakt mellan doktorand och handledargrupp Tydliga vetenskapliga frågeställningar och mål Plan för genomförande Vid kontinuerlig uppföljning kan forskarstudierna effektiviseras och förseningar förebyggas

29 H-P Nee 07-08-2929 Enkäter Återkommande enkätstudier kan användas som ett kvalitetsverktyg Enkäter till både doktorander och handledare Vårda processen i att sträva mot förbättring Sprida goda exempel

30 H-P Nee 07-08-2930 Handlingsplan Långsiktig strategi med kvalitativa och kvantitativa mål Tydlig målformulering: Vad är god forskarutb?; Vad kännetecknar en bra doktor? Tydliga krav för alla aktörer Plan med ansvarsfördelning för genomförande och kvalitetsgranskning Kontinuerligt processtöd för genomförandet

31 H-P Nee 07-08-2931 Högskoleverkets granskning 2006 rekommendationer: Ämnesföreträdarens roll i organisationen bör tydliggöras Handledarutbildningen bör göras obligatorisk för att bli docent Att varje doktorand har en biträdande handledare Antagningen till lic bör begränsas Policyn om finansieringsformer bör ses över så att fler anställs som ”doktorand” Stödpersoner bör göras tydligare för enskilda doktorander samt inrättande av doktorandombud