Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering

En presentation över ämnet: "Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering"— Presentationens avskrift:

1 Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering
Kustnära bebyggelse- markens lämplighet med hänsyn till översvämning och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering

2 Översvämning och erosion i PBL 2 kap 5§ - allmänna intressen (kommunens ansvar) Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: Risken för översvämningar och erosion Gäller planläggning och ärenden om bygglov och förhandsbesked

3 Länsstyrelsens roller
Översiktsplan Av länsstyrelsens granskningsyttrande ska det framgå om bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till risken för översvämning och erosion Detaljplan 11 kap 10§ Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till risken för översvämning eller erosion 11 kap 11§ upphävande

4 Exempel på dom från mark- och miljööverdomstolen (MÖD mål P1666-13)
Olämplig markanvändning Kommunen har möjlighet att inte bevilja bygglov – förhandsbesked med stöd av översiktsplanen Exempel på dom från mark- och miljööverdomstolen (MÖD mål P ) Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus – MÖD fastställde kommunens beslut att meddela negativt förhandsbesked Markens lämplighet – risk för översvämning och svårighet att anordna avlopp De allmänna intressena väger tyngre än det enskilda intresset

5 Planbestämmelse skyddsåtgärd: PBL 4 kap, 12 §
Detaljplan – skyddsåtgärder mot översvämning och erosion ett undantag från kravet om markens lämplighet! Planbestämmelse skyddsåtgärd: PBL 4 kap, 12 § Bygglov med villkor: PBL 4 kap 14§ pkt 4

6 Krav på skyddsåtgärder
Preciserade Effektbeskrivna genomförbara

7 Aspekter på markens lämplighet
Marknivå och läge i landskapet Jordart och erosionspotential Tillgänglighet med infrastruktur Räddningsmöjligheter vid extremsituationer och olyckor Statliga intressen som berör planerad bebyggelse och skydd (t. ex RI kustzon, naturvård, kulturmiljö m. fl. strandskydd) Skyddens säkerhet, driftskostnader

8 Hållbar utveckling? sociala ekologiska ekonomiska

9 Ny bebyggelse – det finns fortfarande gott om lämplig mark i Skåne!

10 Åtgärden planerad reträtt
Strandfodring och vallar är det vanligaste angreppssättet att möta den stigande havsnivån hos länets kommuner och få har tittat på alternativ såsom planerad reträtt eller naturanpassade skydd i form av vegetation. Att skydda hela Skånes kust kommer att vara svårgenomförbart, om inte omöjligt både ekonomiskt och tekniskt. Det kommer därför att krävas olika angreppsätt längs med kusten för att möte de stigande havet beroende på platsens förutsättningar. Det ankommer på kommunerna att ta ställning till vad som ska skyddas, på vilket sätt och till vilket pris, det är deras ansvar både enligt Plan- och bygglagen och Lag om skydd mot olyckor. Frågan som bör ställas framöver på vissa områden utmed Skånes kust är om det finns acceptans i att kustlinjen förändras och havet tar delar av existerande kust i form av planerad reträtt? Kan det vara ekonomiskt försvarbart även om vägar och enstaka bebyggelse måste flyttas? Exemplet är från England där man grävt upp en vall som skyddat kusten mot havet föra att hantera vattenmassor vid havsnivåhöjning och ebb och flod.

11 Var kan vi bygga nära och lågt?
Analyser krävs! -Var finns stora samhällsinvesteringar? -Kostnaderna för skydd kopplat till värdet -Kostnader för alternativet reträtt -Skydd innebär alltid en risk!