Statusklassningsarbetet i Bottenviken

En presentation över ämnet: "Statusklassningsarbetet i Bottenviken"— Presentationens avskrift:

1 Statusklassningsarbetet i Bottenviken
Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo

2 Presentationen Bakgrund Statusklassningen Fortsatt arbete
Lite om åtgärder

3 Bakgrund: vattenförekomster och typindelning
SMHI: vattenförekomster (57 st i BD-län) och typindelning (Norra Bottenvikens inre och yttre kustvatten) 1990-talet indelades Östersjön och Västerhavet i bassänger och lades in i SVAR Underlag för beräkning av vattenomsättning och vattenkvalitet. Mars 2005 avgränsades de havsområden som då fanns i SVAR-databasens havsarkiv med en gräns 1 nautisk mil utanför baslinjen.

4 Bakgrund forts. 2006 indelades bassängerna utanför kustvattnen med en gräns 12 nautiska mil utanför baslinjen med avseende på kemiska ämnen enligt vattenförvaltningen Under 2007 justerades kustlinjen så att kustvattnen matchar avrinningsområden och öar. 12 NM utanför baslinje 1 NM utanför baslinje Kustvattenförekomst

5 57 vattenförekomster i Norrbottens län
©SMHI

6 Bakgrund: HOME vatten modellen
Kostsamt med marin övervakning. Kombinera HOME med traditionell övervakning → optimering av den traditionella övervakningen (spara tid och pengar) SMHI har gjort en modellering: HOME Vatten = kustzonmodellen Uppsättningen av HOME Vatten i uppdrag av NV och VM i Bottenvikens vattendistrikt och med hjälp av data och annan information från Lst i Norrbottens och Västerbottens län Modellsystemet har beräknat tillståndet för perioden Beräknar tidsserier av näringsämnen och syrgashalt Beräknar på belastning från land, atmosfär och utsjö Validering av modellen genom mätdata från ett antal stationer Har redan tidigare funnits i Västerhavets och södra Östersjöns distrikt. Möte om HOME 12/11-08

7 Statusklassningen: arbetets gång
SMHI: vattenförekomster och typer Länen har samlat in all befintlig mätdata och skickat till datavärden SMHI SMHI: statusklassat mätdata och gjort en modellering HOME Vatten = kustzonsmodell Länen har gjort beräkningar, expertbedömningar och sammanvägt resultaten till ekologisk status Bedömningarna sparas i databasen VISS (VattenInformationssystem Sverige) Samverkan

8 Kvalitetsfaktorer/parametrar
Biologiska Växtplankton - Klorofyll a - Biovolym Makrovegetation - Djuputbredning Bottenfauna - Index (artantal, artsammansättning och antal individer) Fysikaliskt kemiska Allmänna förhållanden - Näringsämnen - Siktdjup - Syrgas Särskilda förorenande ämnen

9 Biologiska kvalitetsfaktorer
Makrovegetation Brist på undersökningar Saknas bedömningsgrund i Bottenviken Djupkraven i bedömnings-grunden kan inte uppfyllas Ta fram bedömningsgrund för grunda bottnar Växtplankton Sammanvägning av klorofyll a och biovolym Brist på undersökningar Se över bedömnings grundens klassgränser Bottenfauna Vitmärlekrasch påverkar indexet Expertbedömning Känslighetsvärden för sötvattensarter Makrovegetation: Ska egentligen dyka så långt ner att det är bristen på ljus som gör att algen inte kan växa där Växtplankton: Biovolym mäts inte inom recipientkontrollen Klimatförändringar  ökad nederbörd  mer utförsel av humus  sämre ljusklimat  ökad produktion av klorofyll a  sämre status Parametrarna stämmer inte överens Osäkra bedömningar p.g.a. dåligt underlag (för låg frekvens, data från enstaka år) Bottenfauna: Storskalig nedgång av vitmärlepopulationen  måttlig eller sämre status även i referensområden Expertbedömning genom att titta på förändring över tiden. Plötslig statusförsämring  uteslutit kvalitetsfaktorn ur sammanvägningen till ekologisk status BG fungerar inte så bra i mynningsområden och behöver utvecklas

10 Fysikaliskt kemiska kvalitetsfaktorer
Förorenande ämnen Expertbedömningar utifrån känd påverkan och miljögiftsstudier Avsaknad av riktvärden för kusten Allmänna förhållanden Sammanvägning av näringsämnen, syre och siktdjup Bedömningsgrundens krav på parametrar (salthalt) och provtagning (frekvens och period) Brist på undersökningar/data  använt kustzonsmodell Allmänna förhållanden: BG krav: Salthalt saknas ofta i RK, krävs provtagning i en viss frekvens och både sommar och vinter Brist på data  även använt resultat från HOME Vatten modellen (näringsämnen + syrebalans) Modellens brister: fångar inte upp när delar av en vattenförekomst är påverkad. Ger över huvud taget en för bra status. Utveckling pågår. Förorenande ämnen: Ska egentligen jämföra mätdata i vattenfas med uppsatta riktvärden. Då detta ofta saknas har annan tillgänglig information använts: studier i sediment och biota Avsaknad av riktvärden ett problem  använt gamla BG för sediment Vattenförekomstbeskrivningar i VISS: Sammanfattande texter, hämtat uppgifter från olika rapporter

11 Sammanvägning till ekologisk status
Biologiska faktorer väger tyngst men finns inget annat används fysikaliskt-kemiska faktorer och ibland endast modellerade värden eller expertbedöming Kvalitetsfaktor Ekologisk status Växtplankton Bottenfauna Sämst avgör! Makrovegetation Dokumenterar avvikelser från sämst avgör-principen (t.ex. bottenfauna, vitmärlekrasch) Allmänna förhållanden Förorenande ämnen

12 Preliminär ekologisk status

13 Preliminär ekologisk status i siffror
17 vattenförekomster under god status: 15 st måttliga och 2 st otillfredsställande 2 st vfk måttlig status för växtplankton 2 st vfk måttlig status för HOME Vatten 14 st vfk måttlig status för förorenande ämnen (9 st med data) 2 st vfk måttlig och 2 st otillfredsställande status för bottenfauna Miljöproblem: 9 st övergödning, 14 st miljögifter

14 Fortsatt arbete Verifiera misstänkt övergödda områden (fys/kem och växtplankton, både sommar och vinterprovtagning) Undersöka prioriterade och förorenade ämnen i utpekade riskområden. Kompletterande underlag/information från vattenråden Utveckla HOME Vatten (möte 12/11-08): tex. fånga upp påverkade områden genom uppdelning av vattenförekomster, källfördelningar för kväve och fosfor. Utveckling av bedömningsgrunderna Översyn av mätprogram/övervakning ”Nya” vattenförekomster sk subindelningar Åtgärdsprogram Övergödning: Totalt 23 ( ) vattenförekomster. Sommarens provtagning klar, vinterprovtagning kvarstår. Även kompletterande underlag/information från Vattenråden! T.ex. områden med lokala övergödningsproblem. Metaller och miljögifter: Diskussioner pågår om provtagning av metaller och miljögifter i abborre, provfisken i oktober om vi får finansiering.

15 Fortsatt arbete ”Nya” vattenförekomster 2009?

16 Fortsatt arbete forts.

17 Framtagande av åtgärder - tillvägagångssätt
Statusbedömningarna = underlaget! Under god status  åtgärder Kartläggning av genomförda, pågående och planerade åtgärder Förslag på ytterligare åtgärder Oftast verifiering av status och källfördelningsanalys Pekar ut ansvariga myndigheter Nya uppgifter genom verifieringsstudier  ändring av status  slutliga programmet kommer att se annorlunda ut. Kartläggning både internt på länsstyrelsen och externt mot kommuner och industrier.

18 Åtgärder efter källfördelningsanalys
Exempel på åtgärder Miljöproblem Nivå Ytterligare åtgärder Åtgärder efter källfördelningsanalys Övergödning Generella åtgärder Förändrad lagstiftning Vattenförekomst Verifiering av status Källfördelningsanalys Minskad belastning från: industrier och reningsverk enskilda avlopp jord- och skogsbruk Miljögifter Strategi för sanering av sediment kemikalieutredning screening av utsläppsvatten Restriktioner för vatten verksamhet Minskad belastning från pågående verksamheter Efterbehandling av förorenad mark och sediment Rening av dagvatten Övergödning: - Förändrad lagstiftning: hårdare villkor för c-anläggningar, föreskrifter för enskilda avlopp (bidragssystem?). - Industier och reningsverk: omprövning av villkor (Lst, kmn), främst små reningsverk. - Enskilda avlopp: inventeringar, anslutning till kommunalt nät, rådgivning mm (kmn). - Jordbruk: rådgivning (lst) Miljögifter: - Lagstiftning: Möjlighet att förelägga om mätningar av förorenande och prioriterade ämnen. Ta bort kravet på kommunal medfinansiering. - Minskad belastning genom omprövning av villkor - Sanering av sediment kan vara ett motiv för undantag då tekniken inte är så utvecklad - Restriktioner för vattenverksamhet: väga nyttan mot riskerna, krav på provtagningar innan mm

19 Exempel på åtgärder Morfologiska förändringar:
Miljöproblem Nivå Ytterligare åtgärder Morfologiska förändringar Generella åtgärder Förändrad lagstiftning Planeringsunderlag Utreda effekter av exploatering Främmande arter Ta fram vita, grå och svarta listor Ta fram ett rapporteringssystem Riktade informationskampanjer Morfologiska förändringar: - Ändringar i PBL, införande av regional planering, havsplanering. Skärpt strandskydd, speciellt i omr. med höga naturvärden - Planeringsunderlag: kartläggning av undervattensmiljön (jmf Finland), Allmänna råd för strandplanering (bibehålla orörda strandsträckor, gemensamma bryggor) - När blir statusen måttlig? Främmande arter: - Lagstiftning: Ballastvattenkonventionen - Listorna tas fram av forskare i samarbete med andra länder, effekten på ekologisk status, ekosystemen - Informationskampanjer: både till de som sprider främmande arter och möjliga rapportörer

20 Länkar och hemsidor www.viss.lst.se www.vattenkartan.se
Typindelning av kustvattnen (2005): HOME Vatten modellen (2007): Vattenförekomst indelningen (2005): Prioriterade och särskilda förorenande ämnen:

21 Tack för er uppmärksamhet!