Gemensamt skapa kunskap Handling

En presentation över ämnet: "Gemensamt skapa kunskap Handling"— Presentationens avskrift:

1 Gemensamt skapa kunskap Handling
Ta del av befintlig kunskap Föreläsning Böcker etc. Definition av problem eller lärområde Lärprocess Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar förståelse lärdomar Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hinder Organisatoriska hinder 78% Arbetsbelastning 73% Bristande egen förmåga 31% Bristande stöd från skolledningen 28% Negativ inställning bland arbetskamrater 24% Oro för kvalitetskontroller 21% Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

2 Att upptäcka och fånga upp angelägna problem
Varje lärare/klassråd skriver ner sina viktigaste vardagsproblem som kategoriseras och därefter bildar lärområden Lärområden skapas utifrån problem som formulerats i medarbetarsamtal Lärområden utifrån resultatet från kvalitetsarbetet

3 Vad är ett problem? Helhet och delar
Vardagsproblem Lärprocesser som tar sin utgångspunkt i angelägna problem i den egna vardagsverksamheten tenderar även att omsättas i högre grad i den egna vardagen. Helhet och delar Oavsett om man är medveten om den eller inte och oavsett om den är uttalad eller inte, så är den helhet, utifrån vilken man initialt förstår eller beskriver problemet, avgörande för den fortsatta meningsskapande eller förståelsefördjupande processen. Ett problem är en fråga som man inte har något svar på, något som förbryllar en. Det man förväntar sig inträffar inte eller det man inte förväntar sig inträffar. När det som brukar hända inte händer…

4 Pedagoger Barn Skolledare
Dialog, utgå från elevens intressen, alla sinnen, elevinflytande, varierat arbetssätt, tillsammansanda, respons (ris och ros) Inre motivation medskapande Engagemang, goda kunskaper, tydlighet, inkännande, inspirera, entusiasmera Pedagoger Trygg,synlig, värdefull, lust att lära, intresse, glädje, målinriktat, meningsfullt, självkänsla, ansvar, skapa hopp, se sin egen delaktighet i inlärningen Barn Skolledare

5 Människan är aktiv och ansvars-tagande Människan är av naturen lat
Behöver styras med direktiv Tar ansvar Tar ej ansvar Delegera Kontroll Övervakning Själv-styrande Mc Gregor

6 Ej menings-skapande lärprocess Menings-skapande lärprocess
Lusta att lära Inre motvation Krav på lärande yttre motivation Samtal om lärprocessen Kontroll Tar ansvar för det egna lärandet Bristande ansvar för det egna lärandet

7 Varför gör vi det vi gör när det som händer händer?
Tradition Risk: Traditionella lösningar återskapar problemen Tips och lösningar från andra Risk: Passar inte in i det egna undervisningsmönstret Meningsskapande och vägledande helhetsidé Risk: För svårt

8 Tradition Ny händelse Händelse Händelse Agerande ? Händelse

9 Fördjupad förståelse av problemets natur
- + - + Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

10 Meningsskapande och vägledande helhetsidé
Händelse Agerande Händelse

11 Helhet och delar Varje del får sin betydelse utifrån den helhet i vilken den ingår Helheten är annorlunda än summan av delarna

12 Vad är det som ligger till grund för det vi gör?
Vilken helhet ligger bakom?

13 Olika typer av helheter
Uppdraget Ideologi och värdegrund Skolans vision eller verksamhetsidé Lärdomar om lärande och undervisning Elevsyn Tradition Formella strukturer

14 Inifrånmotivation, inifrånstyrning Medskapande och meningsskapande
”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Gemensam inre värdegrund Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Ämnesöverskridande lärområden Utgå från elevernas tänkande och förståelse Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Medskapande och meningsskapande ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Utgå från elevernas tänkande och förståelse Sanktioner Tydligt formulerade regler Tydliga krav Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Knyta an till elevernas föreställningar

15 Utifrånmotivation, utifrånstyrning
Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Sanktioner Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Tydliga krav

16 Hur nå eleverna som är omotiverade?
Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer menings- fulla lektioner? ……

17 Helhet Problem ? Problem

18 Helhet ! Agerande! ?

19 Tips Agerande Agerande! Tips Agerande! Tips Goda idéer ?

20 Gränsöverskridande förändring
Helhet Helhet Agerande ? ! ?

21 Tydliggöra helhetsidén
Få/ge hjälp med att synliggöra… Individens egen helhetsidé Arbetslagets/skolans helhetsidé Individens helhetsidé i förhållande till arbetslagets/skolans helhetsidé Likheter och skillnader mellan skolans helhetsidé och dess traditioner Verktyg: Föreställningskartor, lärande samtal, tabellmetoden

22 Helhetsidé Vägleda görandet i vardagens valsituationer
Risk: För långt från markplanet eller görandeföreskrivande. Ta tillvara på det positiva i skolans själ Risk: Traditioner kan bidra till skapandet av problemen. Jfr med andra skolors lärdomar och med forskning

23 Att formulera lärområdet
Hur få tag på angelägna problem? Vad är ett problem? Det som förbryllar eller en angelägen fråga som man inte har ett svar på. Vardagsproblem. Något jag möter i min vardagsverksamhet. Egna påverkanssfären. Fokuserar en interaktion som jag är en del i. Helhet och delar. Gränsöverskridande förändring eller förändring inom en och samma förståelse. Förståelsefördjupande respektive tillämpningsinriktat lärande Avgränsning eller omfattning av lärområdet

24 Lärområde Vardags-problem Angeläget? Varför? Koppling till uppdraget?
Vägledande helhetsidé. inom gällande tradition eller gränsöver-skridande Görande eller lärande-inriktat Förståelsefördjupande och/eller tillämpnings-inriktat Inom egna på-verkan-sfären Elevaktivt förhållningssätt Hur hittar vi bättre arbetsformer? Hur skapar man en bra lärmiljö för varje barn? SO och kultur Elevansvar/elevin-flytande Hur får vi eleverna att se sitt eget lärande och ta ansvar för det? Elevers bristande lust att lära Hur kan vi få våra elever att känna mer lust att lära? Hur bibehåller vi läslusten hos barnen?

25 ~~~~~ Slut ~~~~~

26 Erfarenhetslärandet Forskning, andras erfarenheter Agerande
Reflekterar.. Planering Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter