IKMDOK 2010 - en rapport från den frivilliga missbruksvården Mikael Dahlberg Mats Anderberg IKMDOK-konferensen 2011.

En presentation över ämnet: "IKMDOK 2010 - en rapport från den frivilliga missbruksvården Mikael Dahlberg Mats Anderberg IKMDOK-konferensen 2011."— Presentationens avskrift:

1 IKMDOK 2010 - en rapport från den frivilliga missbruksvården Mikael Dahlberg Mats Anderberg IKMDOK-konferensen 2011

2 Syfte Att genom materialet från IKMDOK:s databas ge en bild av den frivilliga missbruksvården. Är det befogat att dela upp materialet i DOK och UngDOK? Finns det andra former av uppdelningar eller kategoriseringar som kan ge viktig information?

3 Genomförande/analys Datamaterialet avser inskrivningar under år 2010. Baseras på uppgifter från 85 (75+10) deltagande enheter, vilket innebär uppgifter från BasDOK, DOK och UngDOK. En jämförelse mellan DOK och UngDOK av några grundläggande variabler. Analys av ett materialet med utgångspunkt i en kategorisering av drogtyp.

4 Rapporteringar i IKMDOK

5 Könsfördelning

6 Åldersfördelning DOK (m=39 år och md=40 år) Åldersfördelning UngDOK (m=17 år och md=17 år) 2009 DOK (%) 2010 DOK (%) 2010 UngDOK (%) Ålder 19 år och yngre 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50 år och äldre 8 28 20 22 3 27 19 24 26 17 år och yngre 18 år och äldre 66 34

7 Initiativtagare till kontakt 2010 DOK (%) 2010 UngDOK (%) Eget initiativ Socialtjänst Familj/Vänner Kriminalvård/Polis Sjukvård Skola* Annan 54 30 5 4 3 - 4 13 25 42 5 6 3

8 Boendeform senaste 6 månaderna 2009 DOK (%) 2010 DOK (%) 2010 UngDOK (%) Egen bostad Andrahand/inneboende/ boendekollektiv Institution/kategoriboende Saknar bostad Hos föräldrar 46 12 14 17 11 48 14 15 8 4 3 7 2 84

9 Levnadsform senaste 6 månaderna 2009 (%) 2010 DOK (%) Ensam Tillsammans med barn Tillsammans med partner men ej med barn Tillsammans med partner och barn Tillsammans med föräldrar/släkt Tillsammans med vänner Annan levnadsform 55 5 15 8 9 3 5 57 4 16 8 7 3 5

10 Utbildningsnivå

11 Försörjning senaste 6 månaderna 2009 (%) 2010 DOK (%) 2010 UngDOK (%) Lönebaserad inkomst Ersättning från Försäkringskassan Försörjningsstöd Försörjd av föräldrar Annan försörjning /kriminalitet 34 16 32 5 12 34 17 34 2 14 8 2 9 75 6

12 Primär drog 2009 DOK (%) 2010 DOK (%) 2010 UngDOK (%) Alkohol CS Opiater Hasch/marijuana Läkemedel Andra preparat 47 17 16 13 4 3 48 21 13 11 6 2 31 2 0,3 64 0,5 2

13 Tidigare missbruksvård, fysisk och psykisk hälsa samt kriminalitet DOK 2009 (%) DOK 2010 (%) 2010 UngDOK (%) Tidigare missbruksvård Fysiska problem* Psykisk problem* Dömd för brott 60 33 61 62 70 36 58 71 30 12 15 35

14 Några slutsatser om att dela upp materialet i DOK och UngDOK Variabler är mer eller mindre kompatibla dvs. att frågor och svarsalternativ har en relativt god överensstämmelse. En uppdelning av DOK och UngDOK är befogad framför allt med tanke på att målgrupperna för respektive formulär är väsentligt olika. Det framgår när variabler som exempelvis boende, försörjning och primär drog analyseras. Konsekvensen av att inte dela upp materialet kan bli att beskrivningar av variabler och andra värden samt olika former av kategoriseringar kan ske på felaktiga grunder.

15 Drogtyp i relation till några variabler - DOK N=1724Alkohol (N=819) Narkotika (905) Totalt Kön (k/m)32/6829/7130/70 Ålder (md)483340 Initiativtagare Eget initiativ525654 Boende Egen bostad563848 Levnadsform Ensam575357

16 Drogtyp i relation till några variabler - DOK AlkoholNarkotikaTotalt Utbildning Fullföljt gymn. Försörjning Lönbaserad 40 46 30 23 37 34 Tidigare missbruksvård697270 Fysiska problem373536 Psykiska problem565958 Kriminalitet Dömd för brott608171

17 Några slutsatser om drogtyp som kategorisering Analysen kan i vissa avseenden tyckas vara självklar, men ger ändå förväntad och användbar information. Det framgår tydliga skillnader mellan klienter med alkohol och narkotika som primär drog med avseende på ålder och ett antal sociala karakteristika som boende, utbildning, försörjning och kriminalitet. En skillnad som naturligtvis kan tolkas som en följd eller konsekvens av just narkotikamissbruk.

18 Drogtyp i relation till några variabler - UngDOK N=577Alkohol (N=180) Narkotika (397) Totalt Kön (k/m)37/6419/8124/76 Ålder (md)17 Initiativtagare Familj/Vänner42 Boende Hos föräldrar878384

19 Drogtyp i relation till några variabler - UngDOK AlkoholNarkotikaTotalt Försörjning Föräldrar75 Tidigare missbruksvård342930 Fysiska problem812 Psykiska problem1615 Kriminalitet Dömd för brott273835

20 Några slutsatser om drogtyp som kategorisering När det gäller UngDOK framgår få skillnader (och därmed kan hypoteser eller föreställningar om olika grupper av ungdomar som söker hjälp för missbruksproblem prövas.) Beträffande ungdomar med narkotika som primär drog är andelen pojkar högre (81 % respektive 64 %) och en högre andel som är dömda för brott. Det är en högra andel av ungdomar med alkohol som primär drog som tidigare varit föremål för missbruksvård (34 % respektive 29 %). Är detta intressant? Om analysen fördjupas med variabler, som enligt tidigare forskning och beprövad erfarenhet, kan sättas i relation till ungdomars narkotikamissbruk blir då bilden tydligare?

21 Drogtyp i relation till några variabler - UngDOK AlkoholNarkotika Sysselsättning Saknar sysselsättning1416 Vård enligt LVU48 Psykiatrisk vård3325 Utsatt för brott6253 Utsatt för våld Fysiskt, psykiskt och sexuellt7264

22 IKMDOK – som ett utvecklat stöd för utvärdering – Bristfälliga kunskaper om olika sociala interventioners resultat och kvalitet. Det har producerats för få utvärderingar trots de senaste årens satsningar och öronmärkta forskningsmedel: FoU, KUBAS, IMS, MOB och Kunskap till praktik (SOU 2008:18; Tengvald 2006). – Ökad systematisk dokumentation av klienter främst i samband med inskrivning (SoS kartläggning). – Dock svårt att ta nästa kliv, att få till stånd utskrivnings- och uppföljningsintervjuer. Det krävs tid och resurser samt saknas kunskap om utvärdering av sociala interventioner (Alexandersson 2006; Engström 2005).

23 Två vägar till ökad kunskap om resultat och metoder: 1. Systematiska forskningsöversikter som t.ex. underlaget till riktlinjerna 2. Lokala uppföljningar – men hur ska detta genomföras? Det finns dessutom en tydlig etisk dimension där val av intervention ska vara för brukarnas bästa (Börjesson, 2005, Oscarsson 2009). Missbruksutredningen där skapande av strukturer för utvärdering och forskning föreslås.

24 IKMDOK som plattform Grundtanken är att utgå från den etablerade befintliga struktur IKMDOK redan har idag och att utveckla den genom ett samarbete dels på verksamhetsnivå, dels mellan verksamheter och forskning. IKMDOK har en struktur: organisation – personal – kompetens. Modeller för lokal utvärdering och uppföljning finns att tillgå (ex. studier). Instrument och dokumentation uppfyller vetenskapliga krav avseende reliabilitet och validitet. Behov av utveckling: tid – resurser – kunskap.

25 Några möjliga projekt? Studier kan genomföras inom denna ram som t.ex. effektstudier med experimentell eller qvasi-experimentell design men även mer longitudinella studier kan genomföras vid deltagande enheter. Det finns möjligheter till jämförelser med SiS-DOK. Det finns flera intressanta forskningsområden som exempelvis boendestöd, ungdomar och behandlingshem. Kvalitativa studier i syfte att beskriva interventioners innehåll samt klienters upplevelser och erfarenheter av dess betydelse. Samarbete med forskning och grundutbildningen där dokumentation och utvärdering bör vara självklara inslag. Men även mer konkret i form av att studenter kan få möjlighet att använda material från den befintliga databasen för uppsatser och projektarbeten. Flera C- och D-uppsatser har utförts under senare år där befintlig dokumentation använts som underlag.