Kommunsektorns ekonomi ─ omvärldsbevakning

En presentation över ämnet: "Kommunsektorns ekonomi ─ omvärldsbevakning"— Presentationens avskrift:

1 Kommunsektorns ekonomi ─ omvärldsbevakning
Bokslutsdagen 2014 Bettina Kashefi, SKL

2 Sammanfattning - makro
Svag internationell återhämtning – stor osäkerhet i omvärlden Export – svagare än väntat Bra inhemska förutsättningar Ordning i offentlig ekonomi Sysselsättningen ökar Trots nedrevidering av BNP ökar skatteunderlaget med ca +2% per år Tack vare sysselsättningsökning och låg inflation

3 BNP, sysselsättning och skatteunderlag Procentuell förändring
2014 2015 2016 2017 BNP* aug 14 2,1 3,3 3,4 2,7 (apr 14) (3,0) (3,1) (3,4) (2,5) Arbetade timmar* 1,2 1,3 1,4 0,8 (0,8) (1,3) (1,6) (0,9) Nom skatteunderlag◦ 3,9 4,7 4,9 4,8 (3,8) (4,7) (5,3) (4,9) Realt skatteunderlag◦ 1,9 1,7 (1,8) (2,1) (2,4) * Kalenderkorrigerade värden. ◦ Underliggande, dvs. faktiska utveckling rensat för effekter av förändringar i skattelagstiftningen som har direkt påverkan på skatteunderlaget.

4 Ekonomirapporten. April 2014
Tabell 4 • Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 2012 2013 2014 2015 USA 2,8 1,9 2,2 3,2 Tyskland 0,9 0,5 2,1 Storbritannien 0,3 1,7 3,0 2,6 Norden* 1,0 0,7 1,3 Euroområdet –0,3 0,1 1,4 Världen** 3,6 4,0 Exportvägd BNP*** 2,3 Sverige 1,5 3,3 *Danmark, Finland och Fastlandsnorge viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. **Vägt med köpkraftsjusterade vikter. ***BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. Källa: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. April 2014

5 Potentiella resp. arbetade timmar Miljoner timmar

6 Diagram 2 • Hushållens konsumtion och sparande Procentuell förändring resp. procent av disponibel inkomst MakroNytt 2/2014

7 Tabell 7 • Försörjningsbalans Procentuell förändring
2012 2013 2014 2015 BNP 0,9 1,5 2,0 3,5 Import –0,5 –0,8 5,2 7,8 Hushållens konsumtion 1,6 2,9 3,2 Offentlig konsumtion 0,3 1,1 1,8 Stat 3,6 0,0 Kommunsektorn 0,1 1,3 1,9 Fasta bruttoinvesteringar 3,3 –1,1 4,9 8,2 Lagerinvesteringar* –1,2 0,2 Export 0,8 –0,4 2,8 6,9 Summa användning 0,5 4,7 BNP kalenderkorrigerad 2,1 *Lageromslag i procent av BNP Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. April 2014

8 Skatteunderlag och priser Procentuell förändring
Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ekonomirapporten. April 2014

9 Skatteunderlagets beståndsdelar
Procentuella andelar av beskattningsbar inkomst Arbetade timmar Timlöner

10 Realt skatteunderlag och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter, genomsnittlig årlig förändring 2013 2014 2015 2016 2017 Realt skatteunderlag 1,6 1,9 2,1 1,7 bidrag från: Lönesumma 0,4 1,0 1,1 0,6 Pensioner 0,7 -0,2 0,1 0,5 Övr sociala ersätt 0,3 0,0 Grundavdrag inkl regeleff 0,2 Priseffekt Övrigt -0,1

11 Egna skatteintäkter utgör runt 70 procent av intäkterna
Kommunernas intäkter Landstingens intäkter

12 Sammanfattning kommunernas och landstingens ekonomi
2014 2015 2016 2017 Realt skatteunderlag 1,9 % 2,1 % 1,7 % Gen statsbidrag ≈ nom oför + 2% realt Verksamhetsvolym kommuner 1,8 % 2,0 % Verksamhetsvolym landsting 2,7 % 2,6 % Skattesats kommuner + 4 öre oför - 2 öre + 8 öre Skattesats landsting + 9 öre + 16 öre Kommunernas resultat Landstingens resultat

13 Offentliga sektorns skuldsättning Stabilt på låg nivå, tillgångarna överstiger skulderna
Under 90-talet uppgick bruttoskulden till 70 procent av BNP. Saldomålet infördes bl.a. för att minska bruttoskulden. Bruttoskulden har minskat till motsv. 40 procent av BNP. De finansiella tillgångarna överstiger skulderna. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

14 Offentligfinansiella effekter av föreslagna skatteregler
Offentligfinansiella effekter av föreslagna skatteregler. Periodiserad nettoeffekt , miljarder kronor* *Offentligfinansiella effekter är uttryckta i 2015 års priser och volymer. Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. Källa: Regeringen

15 Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - kommunerna
Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 1,2 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för att neutralisera höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Kommunernas statsbidrag minskas med 1,7 miljarder 2015 och 2,4 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 20 miljoner.

16 Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - landstingen
Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Landstingen kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 0,7 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 0,2 miljarder 2015 och 0,5 miljarder 2016 för att neutralisera höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Landstingens statsbidrag minskas med 0,9 miljarder 2015 och 1,3 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 11 miljoner.

17 Utredningar Överenskommelsen om En välfärd utan vinstintresse.
En utredning ska lämna förslag om hur vinstuttag ska begränsas i välfärdsbolag. Den ska också beskriva hur detta kommer att påverka brukare, anställda och företag. Utredningen ska tillsättas i januari 2015 och vara klar i mars 2016. Utredningen New Public Management En särskild utredning bör undersöka en nya styrning av välfärden efter New Public Management samt utforma en nationell strategi för idéburen välfärd. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande.

18 Utmaningar Demografi Förändrade krav på välfärden
Rekryteringsbehov – generationsskifte Tillgodogöra sig teknikutvecklingen Integration och migration Privata alternativ – utvecklingsstrategi IT i förvaltningen och medborgarnas förväntningar Ny politisk karta