LÄNSLEDNING VÄLFÄRD Presentationen ger en bild av:

En presentation över ämnet: "LÄNSLEDNING VÄLFÄRD Presentationen ger en bild av:"— Presentationens avskrift:

1 LÄNSLEDNING VÄLFÄRD 2014-04-11 Presentationen ger en bild av:
Bakgrunden, varför är vi där vi är idag Överenskommelsen om samordning Implementering av överenskommelsen Vårt arbete i psynk- ledning och styrning i samverkan Färsk bild av hur genomförda samordningsmöten 2014 Våra slutsatser och erfarenheter

2 Barnkonventionen Hälsofrämjande Samordning Uppföljning
Bakgrund: GU – Barn som föll mellan stolarna, Slitsamma ärenden i flera organisationer. Tycker om varandra. Sena upptäckter Neuropsykiatri och Utvecklingsstörning. Många frågeställningar kom inför högstadium och/eller gymnasium. Kommunens omorganisation från kommundelar till Kommun = Gemensam skolförvaltning, socialtjänst. Skolan initiativ tillsammans med landstinget (VC ansvarig för avtal med kommunerna) för förstärkt samverkan utifrån GU. Från BNS till ” Alla barn i området Hudiksvalls Kommun i behov av stöd” . Barnets i Fokus Verksamhetsneutral Funktion – Barnombudsman – Jenny. Medverkar i arbetet gör alla barnverksamheter inom primärvård, specialistverksamhet och kommun samt folktandvård och polis. Första prio: Bygg strukturer för samordning utifrån GU: ledningsgrupp, chefsamverkan, spindelgrupper Inventera och därefter förstärk föräldrastödet: familjeverkstan, Föräldrar med utvecklingsstörning Rialto utredningsteam och läger fortsätter, efter utvärdering beslut om att istället föra in i ordinarie verksamheter med hjälp av att tydliggöra gränssnitt och göra en överenskommelsen om samordning för bas-utredning.

3 Vårt syfte var att få stöd i vårt arbete med att stärka samverkan kring barn men inom ordinarie verksamheter och befintliga samverkansstrukturer (spindelgrupper, chefssamverkan och ledningsgrupp. Politisk styrgrupp saknades.) Vinjetter, fallbeskrivningar, användes i de olika samordningsgrupperna på alla nivåer ovan och i patientgrupper. Mycket kraftfullt och tydligt instrument för dialog och inventering av utvecklingsområden då det används strukturerat. 26 utvecklingsområden upptäckte vi utifrån vinjetterna. Aktörsanalys, pyramiden, bra utgångspunkt för dialog om roller, vem som gör vad, kännedom om varandra. Diskussion på 3 nivåer, generella – alla barnen, första linjen uppmärksamma svårigheter och får hjälp för lindrig ohälsa, specialist – får vidare hjälp. Statistik: blev ett komplement. Något vi nu försöker utveckla: hitta och lyfta fram användbara data och genomföra analys av dem i samverkan. Verktygen finns att tillgå på Våra prioriteringar blev: Tidigare anmälan till socialtjänsten Bättre samverkan kring barn Rätt insatser på rätt nivå i rätt tid

4 Överenskommelse Samordningsorganisation Målgrupp Syfte och Mål
Uppföljning av rutinen Verksamheternas uppdrag och arbetssätt Förtydligande; Bas, första linjen och specialist Konsultation, Vårdbegäran/Remiss, Anmälan Rutin för Samordning kring Barn Efter ett år av processande i alla verksamheter på alla nivåer, testande och erfarenheter från andra delar av landet slöt vi en överenskommelse 2011. 2010 kom förstärkningen i HSL och SoL om överenskommelser och SIP. Vi säkrade därför upp att överenskommelsen, mallar etc skulle synkroniseras med dessa krav. Skolan har varit med och drivande under hela processen därför är det en självklarhet att de är med i överenskommelsen på samma villkor som de andra verksamheterna. Privata HC Mitt Hjärta i Hudiksvall medverkar nu aktivt och är med i överenskommelsen. Även friförskolorna i centrala Hudiksvall är med i samarbetet. Däremot finns inte friskolor och gymnasium med. Överenskommelse – finns på OBS! Kom ihåg mallarna/Bilagorna Vår slutsats och bärande tanke är att tidig samverkan ger tidiga insatser på rätt nivå. Basverksamheterna viktiga för att mota riskfaktorer och stärka friskfaktorer. Överenskommelse kring arbets- och ansvarsbeskrivning för: hälsofrämjande arbete, möta lindrig psykisk ohälsa, möta allvarlig psykisk ohälsa, upptäcka och hänvisa till rätt aktör vid olika grad av psykisk ohälsa

5 RUTIN FÖR SAMORDNING KRING BARN SIP
Beskriv rutorna i bilden. OBS! Felskrivning i högra rutan i mitten av flödet: det ska stå ”Behov kan fyllas i aktualiserande verksamhet” Våga ta initiativ! Involvera barn och föräldrar. Samordningsmöte inom 3 veckor: Samordnare och Samordnad individuell plan, SIP Produkten! Lösningen på våra problem! En rutin som tydliggör arbetssätt och som följs upp. Samtidigt kom den nya lagen om SIP och överenskommelser mellan Hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vår överenskomna rutin fyller lagens krav kring barn och ungdomar samt ger utökat mandat till förskola och skola med syftet att nå tidiga insatser och tidig samverkan. = Barnets behov i Fokus Fokus i vårt arbete med att utveckla rutinen nu är att samordnare ska aktivt väljas i samordningsärenden, så att det inte per automatik blir den som initierar. Samordnare kan väljas utifrån två perspektiv: antingen den verksamhet som familjen har störst förtroende för eller den verksamhet där flest insatser behöver utvecklas mest. att underlätta genom att dokumentera direkt på mötet. Att prova och utveckla ett gemensamt arbetssätt vid SIP-möten för att få en gemensam bild av barnets styrkor och svårigheter och på så sätt ringa in viktiga målområden, dessutom ger det ett sätt att komma vidare om det blir låsningar.

6 IMPLEMENTERING AV ÖVERENSKOMMELSEN PSYNK – LEDNING OCH STYRNING
Behovsinventering Installation av överenskommelsen Överenskommelsen börjar användas Vidmakthållande av överenskommelse Socialstyrelsen har sammanställt en skrift om implementering utifrån den forskning som nu finns kring hur man bäst genomför ett förändringsarbete. Implementering tar tid. Forskarna säger att implementering av ett planerat förändringsarbete tar 3-4 år. Ibland upp till år. Implementeringsprocessen kan beskrivas i fyra faser. Behovsinventering Här fick vi mycket stöd och hjälp genom vår medverkan i Modellområdesprojektet som ett komplement till det vi inventerat själv tidigare. Omvärldsspaning mot tex VästBUS och NorrBUS Vi var överens om att barn inte skulle hamna mellan stolarna, snabba insatser i rätt tid och på rätt nivå och vid behov samordning. Framtagandet av överenskommelsen tog över ett år och alla chefer var involverade. Stor tyngd lades på de olika verksamheternas uppdrag. Vi var överens om att respektera detta och sätta barnen i centrum 2011 gjorde vi överenskommelsen hand i hand med att SOFS;en övergick till att skrivas in i både socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen Installation av överenskommelsen Återigen hade vi stort stöd av modellområdesprojektet. Det gav oss möjligheter till gemensam genomgång av överenskommelsen och mycket utbildning till personalen, dels för alla och dels till vissa verksamheter. Cheferna var enade. Överenskommelsen börjar användas Fungerar lite olika i olika verksamheter. Uppföljand utbildningar och workshops hölls. Vidmakthållande av överenskommelsen Har reviderats 3 gånger kom vi med i Psynk ledning och styrning. Hur ska en hållbar ledning och styrning organiseras för att vi ska implementera överenskommelsen? Mätbara mål i överenskommelsen Uppföljning av överenskommelse genom enkäter, avvikelser, intervjuer, APT-dialog Gemensam plattform för information PSYNK – LEDNING OCH STYRNING

7 Utmaningar utifrån implementering Och PSYNK – Ledning och styrning
Nya chefer Nya medarbetare Ifrågasättande utifrån arbetsbelastning Ifrågasättande utifrån urholkning av resurser Agerande utanför samverkansstrukturen Cheferna har mandat över sitt eget VO – Ingen har mandat över den totala ledningen och styrningen Chefssamverkan = 14 stycken chefer varav 5 är ”nya” = 36 % Ledningsgrupp = 12 stycken VC varav 9 ”nya” = 75% Överenskommelsen betyder olika för oss. De nya har inte varit med i det långa förarbetet, ”Barnet i centrum” Intresset och kunskap om innehåll är olika. Ingen har ”totalmandat” att sätta ned foten och bestämma att nu följer vi den ledning och styrning vi bestämt inkl. uppföljningsmodellen. Cheferna bifinner sig på olika nivåer i implementeringsprocessen. Utifrån ex arbetsbelastning drar vissa verksamheter slutsatsen att överenskommelsen inte är bra och agerar utifrån sin egen verksamhets situation vilket i högsta grad påverkar vår samverkan negativt. Vi måste strukturerat följa upp vår överenskommelse för att kunna skilja på om problem och förbättringsområden beror på: Implementeringsprocessen, Överenskommelsens utformning, kompetens, organisation eller ledarskap. För att inte riskera att ”kasta ut barnen med badvattnet” är det viktigt att alla arbetar i enlighet med uppföljningsstrukturen.

8 Vi har ett komplext uppdrag i att leda och styra i samverkan!

9 26 genomförda samordningsmöten, varav 22 SIP
Barnets ålder Barnets delaktighet Bilderna beskriver den information vi fått från den webbenkät som samordnare fyller i efter samordningsmötet 26 samordningsmöten har genomförts. Varav 4 för konsultation, kartläggning eller uppfölning av SIP som inte ledde till en ny. 22 barn har SIP vid mättillfället, antingen upprättade vid tidigare möten eller vid det aktuella mötet som registrerats i enkäten. Varav en i Nordanstig och resten i Hudiksvall. OBS! relativt många i förskoleålder

10 Initiativtagare Samordnare Förskola 5 Grundskola 2 Socialtjänst 6
BUP 4 BUH 3 Förskolan, socialtjänst och Barn- och ungdomshabilitering står för flest initiativ.

11 Problematik Ansvarig för insatser Olika nivåer på problematiken.
Vi kan ana att vi ser problematiken tidigt.

12 Måluppfyllelse, målen i SIP
Det som redovisas här är 12 av 22 registrerade SIP. Har målen för insatserna nåtts? 1= inte alls, 5= helt. Bilden behöver analyseras, eventuellt har även de som gjort nya SIP fyllt i måluppfyllelse (de fyra som fyllt i ”inte alls”). Data blir mer intressant när vi har en längre mätperiod. 1= inte alls, 5= helt.

13 Goda exempel Ett bra möte där flera aktörer medverkat för att få klarhet i ungdomens problematik Psykologen som var kallad kom inte. Annars har allt fungerat bra. Vi skall fundera om inte HAB skall vara samordnare eftersom de har fler åtgärder än förskolan. Denna SIP blev akut sammankallad till följd av att barnet misshandlat andra elever på skolan. Eftersom SIP:en var akut följdes inte planerade insatser från föreg. SIP upp, då tidsramen för dessa inte uppnåtts ännu, utan ska följas upp i april enl. tidigare planering. Barnet var inte delaktig utifrån sin autism - i detta läge skulle delaktighet i SIP bara förvirra och oroa henne. Föräldrarna hade sagt till barnet att ett möte skulle ske och barnet hade tidigare förmedlat sina önskemål inför framtidsplanering av skolgång. Fungerar bra med uppföljningar i ärendet. Barnet inte med utifrån de diagnoser som finns. Familjehemmet pratar med barnet innan mötena och vidarebefordrar informationen på möte Arbetssättet vid samordningsmötet med gemensam bild av risk- och skydd gav en fyllig bild med bra struktur som på ett tydligt sätt ringade in ”var ska vi börja” och ”vilka styrkor kan vi bygga på”. I webbenkäten finns plats för att beskriva goda exempel och avvikelser. Här ses en sammanställning tillsammans med övriga avvikelser som cheferna redovisade vid mötet i chefsamverkan 31 mars.

14 Avvikelser - Psykologen som var kallad kom inte.
Socialtjänsten Hudiksvalls kommun kom inte till kallat möte på BUP. Meddelade inte förhinder. 4 personer från BUP mottagningen var av inhyrd psykolog satt och väntade. Föräldrarna hade gett sitt samtycke till träffen med enbart professionen. Meddelar respektive enhet att de har förhinder så kan vi erbjuda andra barn insatser på tiden istället. Alla kallade kom inte till mötet, meddelade inte sin frånvaro i förväg. Kallelsen till skolan hade hamnat i skolsyster postfack trots att det var adresserat direkt till rektor BUP lämnar återbud - tycker inte att de har mer än medicinska insatser. Socialtjänsten lämnar återbud eftersom man innan mötet haft ett möte med LSS/omsorgen och kommit överens om att ansvaret kommer att ligga på den enheten. Barn o familjehälsan kunde inte komma vid första datumet och då flyttade vi fram mötet 1 dag men då kunde inte BVC komma pga. ledighet. Logoped kallar till möten på andra dagar än fredagar, känner inte till rutinen. Föräldrauppror facebook angående rätten till 15 timmars förskola vid arbetslöshet. BVC bidragit till upproret genom att bl. a bekräftat föräldrarnas synpunkter. Folktandvård kallat till SIP men inte enligt överenskommelsen. Soc. kallat BUP till SIP men fått svaret att den ska gå till familjehälsan. Vem har stöd till föräldrar till ungdomar inom 1a linjen? Soc. fått orosanmälan kring ett barn från skolinspektionen men ingen orosanmälan finns gjord från skolan. I webbenkäten finns plats för att beskriva goda exempel och avvikelser. Här ses en sammanställning tillsammans med övriga avvikelser som cheferna redovisade vid mötet i chefsamverkan 31 mars. Folktandvården har varit med i samordningsarbetet men inte aktivt under de senaste 3 åren. Logopederna har också varit med tidigare i processen men kontakt tas nu igen för att få med dem aktivt.

15 Aktiviteter PSYNK Ledning och styrning 2014
Kommunikationsplan Strukturerad uppföljning i chefssamverkan och ledningsgrupp Gemensamt arbetssätt vid SIP möte Workshops kring verksamheternas uppdrag Gemensam uppstartsdag i Nordanstig FOU – Forskare möter kliniker Nätverk Välfärd I Psynk ledning och styrning arbetar vi med: - Strategier, stöd och gemensam plattform för information, kommunikation Uppföljning, analys och styrning av överenskommelsen Sprida erfarenheter i välfärdsstrukturen Visa film Visa regionens webbplats Visa/beskriv kommunikationsplan Visa ppt-bild ”uppföljning av överenskommelse” - Syftet med gemensamt arbetssätt vid SIP-möte är att - Få en gemensam plattform att utgå från i den gemensamma planeringen. - Ökar möjligheten att vi ”pratar samma språk”. - Kunna identifiera de viktigaste områdena för insatser just nu (vilken ände ska vi börja?).

16 Erfarenheter.. SAMVERKA och SAMORDNA
Kamrater Familj Släkt, Vänner Elevhälsa Förskola Skola BVC Fritid Föreningar Kortis Stödfamilj Första linjen Socialtjänst LSS Barn- och familj/UM Specialist BUS BUP BUH 35 timmar/vecka = 31 % av vaken tid 2 timmar/vecka = 1,2 % av vaken tid Barnkonventionen – Växa upp i en familj, Barn ska utvecklas genom lek, Föräldrar ska ges det stöd de behöver för att kunna ge sitt barn så optimal utveckling som möjligt. Skillnaden mellan barn och vuxna är utvecklingstakten. Det ställer större krav på omgivningen att anpassa för så optimal utvecklingsmiljö som möjligt. En termin som inte fungerar för ett barn ger konsekvenser för utvecklingen. Vi kan inte bolla barnen mellan varandra eller ex. skicka för utredning och avvakta den innan insatser. Även om det gäller en remiss till specialistnivå och barnet omfattas av förstärkt vårdgaranti så går tiden. Första besök inom 1 månad, påbörjad utredning inom 1 månad, utredningen tar 1-1,5 månad sedan återgivning till omgivningen. Även den snabbaste vägen tar mellan 4-6 månader för barnet. Förskola och skola är en viktig arena för alla barn. Därför är det självklart att de ska vara med i överenskommelsen. Vi måste sätta barnen i centrum, samverka och samordna våra insatser. För att detta ska fungera så är det viktigt att vi respekterar varandras uppdrag och samverkar på rätt nivåer. Viktigt att komma ihåg ex. att vi har en första linjens psykiatri (barn och familj). När det gäller de barn som har insatser på specialistnivå så är tiden de vistas där tämligen liten utifrån all tid. Barn utvecklas inte på specialistnivån. De blir friska, får strategier och hjälpmedel för att hantera sina svårigheter och personlig insikt. För att barnet ska utvecklas så måste det kunna använda sina strategier och insikter i vardagsmiljön (hem/förskola/skola/fritid). Rätt insatser, i rätt tid på rätt nivå kräver samverkan och samordning av insatser. SAMVERKA och SAMORDNA

17 Erfarenheter - Sammanfattning
Tidig investering i Barn ger hälsa, självständiga vuxna och socioekonomiska vinster. Förskola/ skola är viktiga i samverkan Samverkan tar tid och kräver delaktiga verksamheter Det är viktigt att vi jobbar mot samma mål på alla nivåer och i alla verksamheter. Ledning och styrning för långsiktighet Utveckling av samverkan kräver processledare

18 Beskriver komplexiteten och utmaningarna i samverkan- samordning.
Viktigt att ta hänsyn till och arbeta aktivt med i välfärdsstrukturen. En utmaning att det tar tid med dialog, konsensus måste nås och beslut måste kommuniseras i varje stuprör.