Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafik - en beskrivning

En presentation över ämnet: "Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafik - en beskrivning"— Presentationens avskrift:

1 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafik - en beskrivning
I juni 2006 fick Vägverket regeringens uppdrag att ta fram förslag till ”nytt etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen” efter 2007. Utredningen skulle redovisas till regeringen senast 1 januari 2008 men utredningstiden förlängdes bl a på grund av att uppdraget utökades något.

2 Dödade i vägtrafikolyckor 1996-2012

3 Regeringsuppdrag från 2006
Vägverket ska föreslå nytt etappmål för Trafiksäkerhetsutvecklingen. Vägverket ska låta en oberoende instans utvärdera hur arbetet med att nå nollvisionen och dess etappmål utvecklats och fortskridit. Vägverket ska bereda andra aktörer tillfälle att medverka i arbetet. I juni 2006 fick Vägverket regeringens uppdrag att ta fram förslag till ”nytt etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen” efter 2007. Utredningen skulle redovisas till regeringen senast 1 januari 2008 men utredningstiden förlängdes bl a på grund av att uppdraget utökades något.

4 Slutsatser från utvärdering av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålet 2007
Involvering och åtaganden - saknas Koppling till den egna verksamheten – låg Årlig uppföljning - otydlig Dessa viktiga slutsatser från utvärderingarna kom att bli en grund för det förslag som Vägverket arbetade fram.

5 Förslag - Målstyrningsmodell
1. Samverkan vid framtagandet 2. Mer åtgärdsnära etappmål och aktörsmått 3. Årlig uppföljning Bristerna som kom fram i utvärderingarna visade tydligt att det behövdes en målstyrningsmodell som bygger på dessa huvudkomponenter

6 Samverkan vid framtagandet
Vägverket Rikspolisstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Toyota Sweden AB Folksam Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande Näringsdepartementet Arbetsmiljöverket Svenska Taxiförbundet Bussbranschens Riksförbund Sveriges Åkeriföretag I uppdraget ingick att förslaget skulle tas fram i samverkan med andra aktörer. Utvärderingen visade också på bristande involvering från berörda aktörer i arbetet mot etappmålet Det var därför viktigt att i tidigt skede få med viktiga aktörer i arbetet. En naturlig utgångspunkt var den etablerade samrådsgrupp för trafiksäkerhetsfrågor som fanns i GNS, där de första åtta organisationerna ovan ingår. Gruppen utökades sedan med de tre organisationerna för yrkesmässiga vägtransporter, lastbil, buss, taxi ock kom därmed att omfatta dessa elva organisationer. Gruppens storlek är resultat av en avvägning mellan att inte få en för stor grupp och att ändå få med så många som möjligt av viktiga aktörer.

7 2. Mer åtgärdsnära etappmål
Styrsystem Verksamheter Användnings- tillstånd/indikatorer Åtgärder Konsekvens EXEMPEL: System för planering och styrning av verksamheten ATK EuroNCAP Alkolås Mittseparering Hastighetsgränser Fordonshastighet Säkra statliga vägar Säkra fordon Dödade Skadade Utvärderingarna visade på vikten av att formulera etappmål som är mer åtgärdsnära och som har effekt på dödade och skadade. Därför togs i utredningen fram drygt tio indikatorer/användningstillstånd (för t ex hastighet, trafiknykterhet och fordonssäkerhet) för vilka sattes mål med en sammantagen potential för att nå det föreslagna målet för antal dödade.

8 2. Mer åtgärdsnära etappmål
AKTÖRSMÅTT ETAPPMÅL Styrsystem Verksamheter Användnings- tillstånd/indikatorer Åtgärder Konsekvens EXEMPEL: System för planering och styrning av verksamheten ATK EuroNCAP Alkolås Mittseparering Hastighetsgränser Fordonshastighet Säkra statliga vägar Säkra fordon Dödade Skadade Utvärderingarna visade på vikten av att formulera etappmål som är mer åtgärdsnära och som har effekt på dödade och skadade. Därför togs i utredningen fram drygt tio indikatorer/användningstillstånd (för t ex hastighet, trafiknykterhet och fordonssäkerhet) för vilka sattes mål med en sammantagen potential för att nå det föreslagna målet för antal dödade.

9 Användningstillstånd Mått 2007 Mål Effekt
dödade Hastighetsefterlevnad, - Andel TA inom hastighetsgräns 43% 80% 88 statliga vägar Hastighetsefterlevnad, - Ökning av TA inom hastighetsgräns % 29 kommunala gator Nyktra förare - Andel TA med nyktra förare (< 0,2 ‰) 99,76% ,90% 30 Bältesanvändning - Andel bältade förare och passagerare i personbil 96% 99% 40 Cykelhjälmsanvändning - Andel cyklister med hjälm 25% 70% 10 Säkra personbilar - Andel nya personbilar med högsta säkerhetsklass i EuroNCAP 60% % 90 (inklusive ny teknik där aktiv och passiv säkerhet är integrerad) Säkra tunga fordon - Andel nya tunga fordon med automatisk nödbromssystem 0% % 25 Säkra statliga vägar - Andel TA på vägar med hastighetsgräns över 80 km/t 52% 75% 50 som är mötesseparerat - Övrigt Säkra kommunala gator - Andel säkra GCM-passager och korsningar på huvudvägnätet 25%/50% - 30 Räddning/vård/rehab - Tid från skada till adekvat vård Trötta förare - Andel förare som uppger att de somnat/nästan somnat vid 10% 5% de senaste 12 månaderna Värdering av ts - Ökning av index för svar på attitydfrågor om trafiksäkerhet Summa Total potential Korrigerat för dubbelräkning Dödade , genomsnitt Möjlig målnivå Förslag mål ”Business as usual” (2017) Några indikatorer föreslogs av kanske mer symboliska/ politiska skäl, än analytiska.

10 13 indikatorer Hastighetsefterlevnad – statligt vägnät
Hastighetsefterlevnad – kommunalt vägnät Nyktra förare Bältesanvändning Hjälmanvändning Säkra fordon Säkra tunga fordon Säkra statliga vägar Säkra kommunala gator – GCM-passager Säkra kommunala gator – korsningar Snabb och adekvat räddning Utvilade förare Hög värdering av trafiksäkerhet Målstyrning mot indikatorer Målstyrningen bygger på att man ska mäta och följa upp olika indikatorer mot i förväg uppsatta mål som tillsammans motsvarar ett mål för den samlade trafiksäkerhetsutvecklingen. Att koppla mål till indikatorer möjliggör en mer verksamhetsnära uppföljning. Följande indikatorer föreslås i rapporten ”Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet”. Vid översynen 2012 reviderades denna uppsättning av indikatorer.

11 Förslag etappmål max 220 dödade år 2020 Utgångspunkter:
Teoretiskt möjligt och utmanande Lägre än nuvarande etappmål = 270 dödade Koppling EU:s mål = 50 procent reduktion på 10 år Återkommande revideringar Avstämning 2012 och 2016

12 3. Årlig uppföljning Årliga resultatkonferenser
Där redovisas resultaten för respektive etappmål Här blir resultaten synliga Viktigt med beslutsfattare på hög nivå Utvärderingen av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålet 2007 visade på brister när det gäller att följa upp, utvärdera och synliggöra resultat. Huvudspåret blir därför: Det som mäts blir gjort! Utan uppföljning ingen målstyrning. Att göra resultaten ”synliga” skapar också det tryck vi saknade.

13 Vad varje aktör kan göra
Påverka en eller flera indikatorer Sätta aktörsmått utifrån sin egen verksamhet Sätta mål för sina aktörsmått Följa upp målen årligen

14 Gemensam symbol har tagits fram

15 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet
Uppföljning och analys av utvecklingen i förhållande till uppställda mål och genomförda åtgärder Synliggörande av mät- och analysresultat inklusive slutsatser om prioriteringar och verksamhetsinriktning Planering av verksamheter med vägledning av analysresultat och slutsatser om inriktning

16

17 Analysrapport som presenterades år 2010
Klicka här för att komma till rapporten!

18 10 indikatorer 1. Hastighetsefterlevnad, statligt vägnät 2. Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät 3. Nyktra förare 4. Bältesanvändning 5. Hjälmanvändning 6. Säkra personbilar 7. Säkra mc (ABS) 8. Säkra statliga vägar 9. Säkra kommunala gator: gång-, cykel-, mopedpassager 10. Drift och underhåll av gång-, cykel-, mopedvägar

19 Ställningstagande om inriktning från 2010
Klicka här för att komma till dokumentet!