Vad gör Riksbanken?.

En presentation över ämnet: "Vad gör Riksbanken?."— Presentationens avskrift:

1 Vad gör Riksbanken?

2 Vad skulle era elever svara om ni ställde den frågan?

3 Centralbankens uppgift
Upprätthålla värdet på pengar (fiat money) Pengars funktioner: Värdemätare Värdebevarare Bytesmedel Varupengar -> ädelmetaller -> kreditpengar (papperspengar, elektroniska pengar) 3

4 En uppgift Ett mål Främja ett Upprätthålla säkert och effektivt
betalningsväsende Upprätthålla ett fast penningvärde

5 Myndighet under riksdagen
Riksbanken är en myndighet under Riksdagen - sedan 1866. Riksbankslagen från 1999 anger Riksbankens uppgifter. Ekonomisk politik bedrivs för att uppnå landets ekonomiska mål: tillväxt, hög sysselsättning låg inflation. Ekonomisk politik = finanspolitik (regering och riksdag) + penningpolitik (Riksbanken) (Finanspolitik innebär bl.a. beslut om skatter och offentliga utgifter.) Riksgäldskontorets uppgifter: sköter statens upplåning och ansvarar för förvaltningen av statsskulden; utfärdar garantier och lämnar lån för statens räkning; samordnar den statliga garantigivningen och långivningen till näringslivet; fungerar som internbank mot statliga myndigheter; övervakar kassahållningen i staten; gör prognoser över lånebehovet. Finansinspektionens uppgifter: myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Övergripande mål är att bidra till finanssektorns stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd. För att driva en verksamhet som erbjuder finansiella tjänster krävs tillstånd av Finansinspektionen.

6 FINANSUTSKOTTET

7 10 (,5) år som självständig Riksbank
Riksbanken blev självständig 1999 Inflationsmål Ansvaret för beslut om växelkurssystem flyttas från Riksbanken till regeringen Direktionen fattar de penningpolitiska besluten självständigt

8 Riksbankens direktion
riksbankschef Stefan Ingves Barbro Wickman-Parak Svante Öberg Lars E.O. Svensson Lars Nyberg Karolina Ekholm

9 Penningpolitik med inflationsmål

10 Inflationsmål införs 15 januari 1993
Lag om Sveriges riksbank: ”Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde” Prisstabilitet slutligt mål för penningpolitiken Fast växelkurs (t.o.m ) Explicit prisstabilitetsmål Inflationsmål: Konsumentprisindex (KPI) ska öka med 2 procent per år från 1995 med ett toleransintervall ± 1 procentenhet 10

11 Varför inflationsmål? Pengarna tappar i värde Ökar osäkerheten
Fördelar om inkomster och förmögenhet Kostnader att pressa ner inflationen Förankrar inflationsförväntningarna

12 12

13 2%

14 Varför just 2 procent? Ger utrymme för anpassning av relativpriser och relativlöner utan sänkning av nominella löner och priser Säkerhetsmarginal för mätfel Vanligt inflationsmål i omvärlden Minskar risken för deflation – (räntan kan inte sänkas till mer än noll(?)) 14

15 Penningpolitiska alternativ vid finansiell kris och oro för deflation
Räntan är noll. Vad göra? Inflationsförväntningarna (trovärdigt inflationsmål) Påverka långa räntor genom förväntningar på framtida styrränta eller köpa statspapper med lång löptid Försvaga valutan, hålla fast kurs tills inflationsmålet uppfyllts och då låta den flyta igen ”Quantitative/ credit easing” – öka den monetära basen permanent (främja kreditförsörjningen)

16 Transmissionsmekanismen Hur en förändring av reporäntan påverkar inflationen och den övriga ekonomin kallas för transmissionsmekanismen. Reporäntesänkning Förväntningar om reporäntan Inflationsförväntningar Marknadsräntorna sjunker Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Ökad export och minskad import ökad konsumtion ökade investeringar Högre importpriser Lättare få krediter – ökade investeringar Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN 16

17 Inflationspusslet Inflationsförväntningar

18 Inflationsförväntningar Procent
Anm. Penningmarknadsaktörer Källor: Prospera Research och SCB 18

19 Flexibel inflationsmålspolitik
Givet trovärdighet för långsiktig pris-stabilitet kan räntan användas till att påverka inflation och resursutnyttjande (kapacitetsutnyttjande, arbetslöshet) på kort sikt Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken ränte-bana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande 19

20 Resursutnyttjande

21 Riksbankens prognos för reporäntan
Prognoser baserade på Oförändrad reporänta Marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt 2005) Riksbankens egna prognos för reporäntan (fr.o.m. feb 2007) Fördelar med en egen prognos Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser Resonemang och avvägningar blir tydligare Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att påverka marknadsräntorna En prognos – inget löfte! 21

22 En prognos inte ett löfte
% % Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken 22 22 22

23 KPI-inflation och historiska medelvärden Årlig procentuell förändring
Källor: Statistiska centralbyrån och Riksbanken 23

24 Räntebeslut och kommunikation
6 penningpolitiska möten per år Presskonferens dagen efter varje möte Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två veckor efter mötet Prognoser publiceras efter alla 6 mötena 3 Penningpolitiska rapporter (PPR) 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU) Två utfrågningar i finansutskottet (vår+höst) 24

25 Sammanfattning penningpolitiken i Sverige
Lagom låg inflation – mål på 2 procent Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande) Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet 25

26 Penningpolitik i praktiken

27 Penningpolitik i praktiken
Varför kan Riksbanken bestämma räntan? Vilken ränta kontrollerar Riksbanken och hur påverkas andra räntor i ekonomin?

28 Penningpolitiskt policyschema
Indikatorer Penning- politiskt beslut Medel * Repor * Stående in- och utlåning Mål Prisstabilitet

29 Reporänta ? S|E|B Handelsbanken
Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal Riksbankens repa S|E|B Handelsbanken

30 Reporänta ? S|E|B Handelsbanken
Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal Riksbankens omvänd repa, emission av Riksbankscertifikat S|E|B Handelsbanken

31 Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden
Riksbanken och RIX Banker betalar till varandra via RIX Under dagen kan banker låna eller placera pengar hos Riksbanken utan ränta Bank B Bank A

32 Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden
Riksbanken RIX och dagslån Dagslåneränta (o/n-rate) 0,75 Låne- eller placeringsbehov -0,25 Bank B + 150 Bank A - 50

33 Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden
Riksbanken RIX och dagslån Dagslåneräntan (o/n-rate) 0,75 Låne- eller placeringsbehov -0,25 Bank B +100 Bank A Bank B lånar ut 50 till Bank A Ränta mellan -0,25% och 0,75%

34 Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden
Riksbanken RIX och dagslån Dagslåneränta (o/n-rate) 0,75 Låne- eller placeringsbehov -0,25 Bank B Bank A Riksbanken tar emot 100 från Bank B i finjustering

35 Riksbankens styrning av dagslåneräntan
Utlåningsränta (taket) (0,75%) Finjusteringar +/- 10 räntepunkter Reporäntan (0,25%) Bankers låne- eller placeringsbehov hos riksbanken Banker placerar hos Riksbanken Banker lånar av Riksbanken (-0,25%) Inlåningsränta (golvet)

36 Penningpolitisk REPO transaktion
Den penningpolitiska repo transaktionen är Emission av Riksbankscertifikat eller utlåning via REPA Görs veckovis med en veckas löptid (onsdag till onsdag) Likviditetsprognos på morgonen Främst prognos på behovet av sedlar och mynt Repo annonsering/bud tisdagar kl tilldelning kl Likvidflöde på onsdag 1. Den ”gamla certifikaten” förfaller, Riksbanken betalar tillbaka pengarna 2. Banker skickar pengar till Riksbanken, Riksbanken levererar nya RB Certifikat Dagliga finjusteringar kl

37 Dagslåneräntan och reporäntan
Dagslåneränta ska vara nära och stabil kring styrräntan Prognoser av allmänhetens efterfrågan Reporäntan signalerar önskvärd nivå på dagslåneräntan

38 Dagslåneräntan och reporäntan

39 Banksystemet och vissa räntor
Företag och hushåll Banker Riksbanken Reporänta Bostadsräntor, övriga bankräntor etc

40 Räntor i ekonomin Checkkredit Banklån Kreditrisk Boräntor
Bostadsobligationer Statsobligationer Deposit Reporäntan Sparränta

41 Räntesänkning och avkastningskurvan, två scenarier
Scenario 2: Bristande förtroende Utgångsläge Scenario 1: Förtroende Reporäntan sänks från 4 till 2 procent

42 Marknadsoperationer Penningpolitisk repa (Riksbanks certifikat)
Finjusterande transaktion Kredit i svenska kronor Kredit i USD Valutamarknadsswap (FX-swap) Direkt köp eller försäljning av räntebärande värdepapper Valuta interventioner

43 Penningpolitik i praktiken
Varför kan Riksbanken bestämma räntan? Vilken ränta kontrollerar Riksbanken och hur påverkas andra räntor i ekonomin?

44 Riksbanken och den finansiella krisen

45 Bakgrunden till den finansiella krisen
Globala obalanser byggdes upp under en längre tid Stora kapitalflöden och expansiv penningpolitik drev ner räntorna Jakt på avkastning – skapande av nya finansiella instrument Subprimelånen Lehman Brothers konkurs september 2008 45

46 Mindre risker från finansiella marknader TED-spread, räntepunkter
Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och tre månaders statsskuldväxel. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken 46

47 Lån till fast ränta löper ut
Miljarder SEK Källa: Riksbanken 47

48 Monetär bas Miljarder kronor
Källa: Riksbanken 48

49 Utlåningen = inlåningen Miljarder SEK
Anm. Avser transaktioner till och med Källa: Riksbanken 49

50 Massiva och ovanliga myndighetsåtgärder
Kraftigt ökad utlåning från centralbanker längre löptider, andra säkerheter Särskilt likviditetsstöd till enskilda institut Avtal om lån i valuta mellan länder Utvidgad insättningsgaranti Program för garantier och kapitalinjektioner Kraftigt sänkta styrräntor 50

51 Styrräntor Procent Källa: Reuters EcoWin

52