Mellan land och hav – vattenförvaltning i kustzonen

En presentation över ämnet: "Mellan land och hav – vattenförvaltning i kustzonen"— Presentationens avskrift:

1 Mellan land och hav – vattenförvaltning i kustzonen
Mona Petersson, Södertörns högskola

2 Studien görs inom ramen för projektet:
Ecosystems as common pool resources - Implications for building sustainable water management institutions in the Baltic Sea Region (ECOPOOL) Monica Hammer Mona Petersson Ingela Andersson Dan Warghagen Tore Söderqvist Frida Franzén Berit Balfors Ulla Mörtberg Andrew Quin Financed by The Foundation for Baltic and East European Studies and is a cooperation between the , Royal Institute of Technology, Södertörn university and Enveco Mona Petersson1, Monica Hammer1,2 & Ulla Mörtberg3, samt Jerker Jarsjö, Stockholms universitet

3 ECOPOOL – projektet Studerar ekosystembaserad vattenförvaltning och pågående implementeringen av EU:s vattendirektiv. Tillämpning av skalor och skalanpassningar till landskapet Aktörers roll, deltagande och ekologisk kunskap Anpassnings- och utvecklingsförmåga vid förändring Information till allmänheten, konsultation, deltagande

4 Metoder inom projektet
Dokumentanalys Intervjuer och enkäter Hydrologisk modellering GIS- analys, modeller, visualisering Workshops med aktörer Data: Allmänna kartor från Lantmäteriet Vattendistriktdata (Åtgärdsplaner, Förvaltingsplaner…) Avrinningsområdesdata från SMHI, VISS HELCOM rapportering (PLC5-rapportering) Vattenrådsrapporter, samrådshandlingar Tidigare kartläggning (våtmarksinventering…) …

5 EU:s vattendirektiv (2000)
Syfte: Säkerställa “god status” för alla vattenförekomster i EU år 2015 (möjlig förlängning till 2021). Omfattar: ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten, skärgård och kustnära vatten (1nautisk mil) Nytt: Vattnets naturliga gränser styr förvaltningen Avrinningsområden som institutionellt ramverk och rumslig förvaltningsenhet. Varje EU-land ansvarar för implementering och etablering av vattenmyndigheter, men med krav på lokal vattensamverkan 1 nautisk mil=1852meter I SV 5 distrikt, 119 huvudavrinningsområden, tillägg översvämningsdirektivet 2004 Top-down beslut, bottom-up förvaltning Gräns bestäms av vattendelaren

6 Vattendirektivet i Sverige
5 Vattendistrikt 5 nya regionala vattenmyndigheter, 1/distrikt (berörda län samverkar) Ny lokal vattensamverkan 1 vattenråd/huvudavr.område när direktivet är helt implementerat (länsstyrelser, kommuner och andra lokala aktörer) Five Water Districts (119 RB) – related to the Baltic Sea basins Water authorities (new), one in each district responsible for Management Plans and Program of Measures, Work for collaboration between sectors County boards, municipalities and other actors (Water councils)responsible for practical implementation Kartunderlag: UNEP, Grid Arendal och SVAR, SMHI

7 Samverkan inkluderar: Information Konsultation Deltagande
Lokal samverkan nämns särskilt i direktivet. Samverkan inkluderar: Information Konsultation Deltagande Samverkanskravet medför: krav på mer tillgängliga data för allmänheten t ex webbaserade kartor bl a via VISS Lokala vattenråd etableras Inbjudan till samråd i dagspress … Mer tillängligt för allmänheten Även SVAR Lokala vattenråd har visat sig mer vanliga i södra Sverige – Hur ser det ut vid kustzonen? Vem förvaltar, ansvarar och undersöker? Vilka samråder man med Kopplingen till BSAP/Marine directive

8 Östersjön Internationell Norra Östersjöns avr.omr (RBD) Nationell
Olika förvaltningsnivåer: Östersjön (HELCOM agreement/ EU BSAP/state) Norra Östersjöns avr.omr(EU WFD/RBD/län) Vattenförekomst (EU WFD/ län/kommun vattenorganisationer/markägare) Behov att förstå ekosystemprocesser och förändring i tid! Östersjön Internationell Processer verkar olika snabbt i olika skalor och ser också olika ut, finns även på förvaltningsnivå Eutrofiering Norra Östersjöns avr.omr (RBD) Nationell Avrinningsomr. Regional/Lokal Delavr.omr. Lokal 8 8

9 Lokal vattensamverkan
119 Huvudavrinningsomr. Samt Kustnära landområden Havsområden Gränsälvar Nya förvaltningsområden 329 Polygoner med FID HARO 636 Polygoner med FID Havsområden Kartunderlag från SVAR, SMHI

10 Fallstudie: Norra Östersjöns vattendistrikt
Area: km2 landyta km2 kustvatten 3 miljoner invånare 76 kommuner 7 län Markanvändning: skog 61% jordbruk 22%, vatten 9.5% våtmarker 2.5% tätort 5% Kartunderlag från SVAR, SMHI

11 Distriktets ansvarsområden
Kartunderlag från SVAR, SMHI

12 Huvudavrinningsområden (13 st) Kustmynnande vattendrag
Kartunderlag från SVAR, SMHI

13 Huvudavrinningsområde Norrström med delavrinningsområden
Kartunderlag från SVAR, SMHI

14 Uppströmsområden till Mälaren (17st)
Kartunderlag från SVAR, SMHI

15 Landområden vid kusten mellan huvudavrinningsområden
Kartunderlag från SVAR, SMHI

16 Inre skärgård Kartunderlag från SVAR, SMHI

17 Kustvatten – Omfattas av EUs Vattendirektiv
Mellankustvatten/övergångsvatten 19st 148 kustvattenförekomster Kartunderlag från SVAR, SMHI

18 Yttre kustvatten – Förvaltning enligt Marina direktivet
Kartunderlag från SVAR, SMHI

19 Vattenorganisationer med lokal samverkan
VF-Vattenvårdsförbund, VS- Vattensamverkan, VR-Vattenråd VF VF? VF? VF VS VS VF VS KVF VF VF Mälaren 22kommuner Svealkust 22 kommuner 2 länst, 2 landsting, 3 vattenvårdsförb VR VF VR Kartunderlag från SVAR, SMHI

20 Summering Lokal vattensamverkan saknas i delar av distriktet
Länsstyrelser och kommuner måste samverka i flera Samförvaltning med andra huvudavrinningsområden sker i a) kustvatten b) samma kommun Samverkan på flera nivåer sker i större huvud-avrinningsområden (Mälaren) Endast ett kustvattenområde har ett eget vattenråd (Himmerfjärden och Kaggfjärden) Landområden vid kusten riskerar att bli underrepresenterade lokalt när hela kusten samordnas Kust- och skärgårdsvatten har 2 olika direktiv att hantera (Vattendirektivet och Marina direktivet)

21 Geografiskt läge påverkar samverkan och prioritering
– Kartor kan vara till hjälp att synliggöra skillnader mellan områden och behov av olika prioriteringar i vattenförvaltningen. Det är viktigt att hitta strategier som belyser olika aspekter i tid och rumsskalan We do not have the solutions, but it is important to find strategies for heterogeneity and time

22 Exempel Övergödning – huvudproblem regionalt
Övergödning i 48% av ytvattnet främst pga näringsläckage från jordbruket Föreslagna åtgärder är - nya våtmarker, dammar, fosforfällor och skyddszoner. 80% of the budget Källa: ÅP, Norra Östersjöns vattendistrikt 2009

23 Olika fokus ger skilda prioriteringar
Andersson, Jarsjö, Petersson. Accepted Ambio 2014

24 Tack! Photographer: Mona Petersson