Riksbanken och svensk penningpolitik

En presentation över ämnet: "Riksbanken och svensk penningpolitik"— Presentationens avskrift:

1 Riksbanken och svensk penningpolitik
Riksbankschef Stefan Ingves

2 På agendan Så bedrivs penningpolitik i Sverige
Riksbankens uppdrag, styrning och ställning Penningpolitiken i dagsläget

3 Penningpolitik i Sverige

4 Penningpolitiskt policyschema
Indikatorer Medel Styra dagslåneräntan genom: Repor/Cert Finjusteringar Stående in- och utlåning Penning- politiskt beslut Mål Prisstabilitet

5 Styrning av dagslåneräntan
Veckovisa repotransaktioner Baseras på prognos över behovet av likviditet i systemet som helhet Räntan=reporäntan Utjämning av över- respektive underskott mellan bankerna varje dag Finjustering av över- eller underskott netto varje dag kl. 16:00-16:40

6 Styrning av dagslåneräntan (forts.)
Två olika penningpolitiska repotransaktioner Utlåning via repa (tillför likviditet, utlåning mot säkerhet) Inlåning via certifikat (drar in likviditet) Dessutom stående faciliteter för in- och utlåning… …med betydligt sämre ränta (+/-0,75 procentenheter)

7 Betalningssystemet Affärens bank A RIX Min bank B Affärens konto +100
-100 Riksbanken Min bank B Mitt konto -100 7

8 Ett slutet system Bank A RIX Bank B Stefan Karolina +100 -100 Bank A
Barbro Lars Riksbanken -100 -100

9 Från reporänta till bankräntor
Företag och hushåll Banker Riksbanken Reporänta Vanligtvis ganska stabil relation, men inte under finanskrisen Bostadsräntor, övriga bankräntor etc

10 Hushållens genomsnittliga boränte-förväntningar och de rörliga boräntorna
Anm. Genomsnitt av tre månaders rörliga listade boräntor från Nordea, SBAB, SEB och Stadshypotek. Den första förväntningsobservationen är KI:s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de listade boräntorna. Källa: Riksbanken

11 Jämförelse mellan boränteförväntningarna och boräntor implicerade av Riksbankens reporäntebana
Anm. Riksbankens räntebana från PPR februari. Den första förväntningsobservationen är KI:s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de faktiska listade boräntorna. Källa: Riksbanken

12 Riksbankens uppdrag, styrning och ställning

13 Riksbanken utmärks av…
Explicit inflationsmål Självständighet Transparens

14 Myndighet under riksdagen
Regeringen Finansdepartementet Riksgäldskontoret Finansinspektionen Sveriges riksbank Riksbanken är en myndighet under Riksdagen - sedan 1866. Riksbankslagen från 1999 anger Riksbankens uppgifter. Ekonomisk politik bedrivs för att uppnå landets ekonomiska mål: tillväxt, hög sysselsättning låg inflation. Ekonomisk politik = finanspolitik (regering och riksdag) + penningpolitik (Riksbanken) (Finanspolitik innebär bl.a. beslut om skatter och offentliga utgifter.) Riksgäldskontorets uppgifter: sköter statens upplåning och ansvarar för förvaltningen av statsskulden; utfärdar garantier och lämnar lån för statens räkning; samordnar den statliga garantigivningen och långivningen till näringslivet; fungerar som internbank mot statliga myndigheter; övervakar kassahållningen i staten; gör prognoser över lånebehovet. Finansinspektionens uppgifter: myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Övergripande mål är att bidra till finanssektorns stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd. För att driva en verksamhet som erbjuder finansiella tjänster krävs tillstånd av Finansinspektionen.

15 Riksbanksfullmäktige
Riksbankens styrning Riksdagen Riksbanksfullmäktige 11 ledamöter 6 ledamöter Direktionen

16 En oberoende riksbank Fram till 1999: Penning- och valutapolitik
Efter 1999: Prisstabilitet Fullmäktige 4 år Fullmäktige 4 år Riksbankschef 5 år Direktion 6 år

17 Riksbankens direktion
Stefan Ingves Svante Öberg Karolina Ekholm Lars Nyberg Lars E.O. Svensson Barbro Wickman-Parak

18 Riksbankens uppdrag Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
Upprätthålla ett fast penningvärde Inflationsmål 2 procent mätt med KPI Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet Systemet kunna stå emot störningar

19 Riksbankens uppdrag (forts.)
Ansvarar för försörjning med sedlar och mynt Kan ge nödkrediter (”lender of last resort”)

20 Inflationsmålet Misslyckat försök att försvara den fasta kronkursen november 1992 Återgång till fastkursregim framstod som orealistisk Inflationsmål sedan 15 januari 1993 Har preciserat i termer av KPI… …men penningpolitiken vägleds också av olika mått på underliggande inflation

21 Varför inflationsmål? Penningpolitik kan påverka inflationens nivå…
…men inte tillväxt och sysselsättning på lång sikt Teori och praktik talar för att prisstabilitet gynnsamt för långsiktig utveckling Minskar osäkerhet och leder därmed till bättre ekonomiska beslut Kostsamt att minska inflation när väl har stigit Hög inflation leder till omfördelning av inkomster och förmögenheter Ett instrument – ett mål

22 Källa: SCB och Riksbanken
Lägre inflation sedan inflationsmålet infördes… KPI, årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken

23 Väl förankrade inflationsförväntningar Procent
Anm. Avser penningmarknadsaktörer. Källor: Prospera Research och SCB

24 Flexibel inflationsmålspolitik
Penningpolitiken verkar med fördröjning Prognoser nödvändig utgångspunkt Snabbt återförande av inflationen till målet kan resultera i stora svängningar i realekonomin Därför siktar på måluppfyllelse inom ett par år Om förenligt med inflationsmålet används penningpolitiken för att dämpa fluktuationer i resursutnyttjandet

25 Riksbankens prognoser
Gamla prognosen Ny information Flera olika prognosmodeller och rena bedömningar Dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell (RAMSES) Olika tänkbara utvecklingsbanor – alternativa scenarier Huvudscenariot utgör underlaget för den penningpolitiska bedömningen

26 Prognos för reporäntan sedan 2007
Först konstant reporänta… …sedan marknadens förväntade reporänta Med egen prognos tydligare hur Riksbanken ser på räntan framöver Resonemang och avvägningar tydliggörs – effektivare penningpolitik Lättare att utvärdera och göra jämförelser med andra prognosmakare Prognos, inte ett löfte

27 Penningpolitiska förväntningar i Sverige, euroområdet och USA Procent
09 Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

28 Penningpolitisk uppföljning april 2011

29 Styrkan i svensk ekonomi håller i sig

30 Fortsatt god tillväxt i Sverige
BNP, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

31 Stark export och inhemsk efterfrågan
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

32 Arbetsmarknadsläget förbättras
Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

33 Fortsatt stark tillväxt i omvärlden
BNP, årlig procentuell förändring. IMF:s aprilprognos för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC) Källor: IMF och Riksbanken

34 Osäkerhet i världsekonomin
Naturkatastrof i Japan Statsfinansiella problem i euroområdet Politisk oro i Nordafrika och Mellanöstern

35 Höga energi- och råvarupriser
Brentolja, USD per fat. Terminspriser beräknade som 15-dagars genomsnitt. Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken

36 Låg underliggande inflation
Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

37 Stigande bostadsräntor ger hög KPI-inflation
Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

38 Högre inflationsförväntningar på kort sikt
Årlig procentuell förändring. Inflationsförväntningar avser samtliga aktörer. Mättillfällen december 2010 resp. mars 2011. . Källor: TNS SIFO Prospera, SCB och Riksbanken

39 En prognos inte ett löfte
Reporänta, procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

40 Styrkan i svensk ekonomi håller i sig