Gruppteorier Från jag till vi!

En presentation över ämnet: "Gruppteorier Från jag till vi!"— Presentationens avskrift:

1 Gruppteorier Från jag till vi!
Sätt föreläsningen i ett sammanhang – relatera till föregående föreläsning om organisationsteori. Denna föreläsning handlar om gruppteorier. Grupper – något som är vanligt förekommande i organisationer. Individer upplever ofta organisationen via grupper! tora

2 Bakomliggande tankar med föreläsningen!
Bidra med ett antal grundläggande teorier om grupper Bidra med exempel från arbetslivet Grupprocessnivåer Från individ till grupp och gruppstorlek Roller i grupper Gruppkultur och gruppidentitet

3 Vad är en grupp? En grupp existerar när två eller flera människor definierar sig själva som gruppmedlemmar och när gruppens existens erkänns av åtminstone en annan individ. (Brown, 1998, sid 2-3 i Svedberg, 2003) I en grupp samspelar medlemmarna (minst tre st) för att nå ett mål eller utföra en uppgift.(Svedberg, 2003)

4 Olika typer av grupper! Primär – sekundärgrupp Referensgrupp
Vi-grupp – dom-grupp Informell grupp – formell grupp Primärgrupp – sekundärgrupp: Primärgrupp används för att beskriva varaktiga grupper med nära relationer. I sådana grupper föds individen i såväl fysisk som i psykisk bemärkelse, de utgör ett slags ”vi” som är viktiga för identitet och överlevnad; familjen och de närmaste vännerna är exempel på primärgrupper. I sekundärgrupper har individen större distans till övriga gruppmedlemmar, vilket dock inte hindrar att dessa grupper kan vara betydlesefulla i flera avseenden, direkt och indirekt. Referensgrupp: en referensgrupp fungerar som en måttståck i värderingen av egen eller andras status. - val av ex bilmärke, klädsel, fritidsvanor och livsstil utgör markörer för referensgruppstillhörighet. Vi-grupp – dom-grupp: ”Dom-gruppen är viktig för att definiera ”Vi-gruppen ef3etersom dess medlemmat uppfattas som avvikande. Informell – formell grupp: En informell grupp kan t ex vara några barn som leker tillsammans eller några vuxna som umgås runt ett kaffebord. Informella grupper bildas spontant utifrån samhörighet eller gemensamt intresse. En arbetsgrupp eller en skolklass är exempel på formella grupper. Formella grupper har ett bestämt och oftast uttalat syfte med regler, rutiner och ett formellt ledarskap.

5 Behaviorismen – gruppen som en marknadsplats!
Människan som en ”Black-box” Stimuli-Respons Känd behavioristisk teoretiker – Skinner Människan söker sig till det goda och skyr det onda. Behaviorismen är en betydelsefull psykologisk skola som vilar på denna grundtanke. Sann vetenskap skall grunda sig på det som är möjligt att objektivt bedöma och begrepp skall kunna definieras operationellt, dvs de skall vara möjliga att avgränsa och mäta. Människan ses som en blck box som reagerar på stimuli. Vid födseln är vi enligt behaviorismen så nära som på ett antal reflexer närmast ett oskrivet blad – en tabula rasa. Vårt beteende är främst ett resultat av inlärning. – Ett sätt att påverka individens beteende är att använda sig av positiva respektive negativa förstärkare. Med beteende avses numera allt vad en individ tänker, känner och gör. Man kan dela in beteendena i tre kategorier: Motoriskt (gå, äta, skriva och tala), Fysiologiskt (nervsystem, blodtryck, hjärtfrekvens), Kognitivt (tankar, drömmar samt syn, hörsel, lukt och känselintryck) Den mest kände behavioristiske teoretikern är Skinner:Skinner avfärdar ”gruppsjälen, då det alltid är individen som beter sig. –

6 Behaviorismen – gruppen som en marknadsplats!
För att förklara vad som händer i en grupp pekar Skinner på två nyckelprinciper: Imitation Effekterna förstärks Imitation: Det är sannolikt att det är förstärkande att bete sig som andra gör. Effekterna förstärks: Publikens jubel och beundran är kraftfullare än enstaka individers gillande! För att förklara vad som händer i grupper – två nyckelprinciper: imitation- det är sannolikt att det är förstärkande att bete sig som andra gör. Beteendet hos en individ blir intensivare: publikens jubel är kraftfullare än enstaka individers gillande: Gruppen blir enligt Skinners betraktelsesätt något av en marknadsplats, där individen söker upp den position eller antar det beteende som är mest lönsamt. Ju mer belönande ett samspel är för individen, desto mer sannolikt är det att beteendet kommer att upprepas i framtiden --- gruppens fortsatta existens förutsätter också att belöningen överskrider kostnaderna.. Prata om Ahrne – Social organization- centripetal och centrifugalkrafter.

7 Gruppen som en spegel – symbolisk interaktionism!
Sociala handlingar skall förstås som hela processer – inte som summan av enskilda stimuli och responser. Den generaliserande andra Symbolisk interaktionism – Mead! Det är i mötet med andra som vi finner oss själva – denna inriktning kallas symbolisk interaktionism. Sociala handlingar skall förstås som hela processer och inte som summan av enskilda stimuli och responser. – det finns en komplex organisk process, underförstådd i varje stimuli och respons som ingår i den! Den generaliserande andre är den organiserade uppsättningen attityder som är gemensam för en grupp och som individen övertar som en bakgrund eller referens till sitt eget beteende. Det är den kollektiva helhetens attityd som tas in, inte enstaka roller. Vissa människor vi möter blir signifikanta symboler. Det gäller i hög grad föräldrar, vänner, idoler, lärare, chefer, vice man och visa kvinnor etc.. Rita upp figuren som visar hur fyra människor i en grupp också bär med sig sina referensgrupper. The bublebee hypothesis!

8 Gruppen som ett fält! Beteende = f(Personlighet, Livsrum)
Kommunikationsmodell En grupp är en mängd relationer mellan individer. Gruppdynamik är ett begrepp som till stor del lanserades av Kurt Lewin. Kommunikationsmodell: 1. Jag (sändare), 2 säger något (budskap), 3 till dig (mottagare), 4 i denna situation (sammanhang) I formeln ovan beskrivs beteendet som en funktion av beroendet mellan personlighetsfaktorer och livsrummet. I fältteorin är beteendet aldrig enkelt orsakat av individuella egenskaper eller av faktorer i omgivningen. Den är i stället alltid ett resultat av dynamiken mellan dessa båda. Inget är statiskt utan livsrummet skiftar ständigt. Gruppatmosfär: ex en lärares framgång i undervisning beror inte bara på pedagogisk skicklighet, utan även på den gruppatmosfär som han eller hon skapar. Kurt Lewin lanserade begreppet gruppdynamik. Kurt Lewin (1890 – 1947) ”Det finns inget så praktiskt som en god teori” Gruppen liksom individens beteende, är grundat på en rad inbördes beroende fakta. En grupp är därför inte en samling individer, den är snarare en mängd relationer mellan individer. Det är det ömsesidiga beroendet i dessa relationer som utgör gruppen. En konsekvens av fältteorin blir att det vid arbete med människor i allmänhet är effektivare att allokera tillgängliga resurser till gruppnivå än till individnivå. – det är lättare att förändra individer som utgör en grupp än att förändra var och en av dem var för sig!

9 Gruppen som ett system! Systemteorin ser gruppen som ett öppet system.
En bärande tanke är att alla system strävar efter balans – ”båteffekt”! Enligt systemteorin finns inga enkla orsakssamband Systemteorin ser gruppen som ett öppet system där allt mänskligt handlande och mänskliga problem uppstår i samspelet med andra människor. Tonvikten ligger på relationer, kommunikation, processer och strukturer i gruppen och dess förhållande till den omgivande organisationen…. En bärande tanke i systemteorin är att alla system stävar efter någon sorts balans. Ju mer den ena lutar sig åt ena hållet, desto mer måste den andra kompensera och luta sig åt andra hållet! Målet är dock inte orubblig balans, utan att det oordningen stannar inom vissa gränser! När vi ex säger att chefen är oförstående, tilldelar vi honom en egenskap – men detta är inte hela sanningen – istället ett komplext system av kausala förhållanden! – social kausalitet! Kommunikation = f (Innehållet, Relationen, Fältet) 1. Jag (sändare), 2. säger något (budskap), 3. till dig synbarligen mottagare samt oundvikligen samtidigt, 4. till övriga (annan/andra mottagare, 5. I denna situation (sammanhang)

10 Gruppen som ett system! Ett system är en helhet som fungerar som helhet pga det ömsesidiga beroendet mellan dess delar. Kommunikation = f(Innehållet, Relationen, Fältet) Det är inte fruktbart att ägna någon större tid till att gå bakåt i historien och leta efter vad som blev fel. Risken är då att man skuldbelägger varandra och hamnar i en låst försvarsställning. –Eftersom man inte kan ändra på historien, måste man börja i nuet och se möjligheterna framåt. I formeln ovan uttrycks kommunikationen som en funktion av beroendet mellan innehållet, relationen och fältet. Själva innehållet i kommunikationen utgör endast en aspekt. Relationen mellan samtliga närvarande personer färgar även kommunikationen. Tänk t ex på status och roller i relationer (chef – anställd, förälder – barn, man – kvinna) Fältet speglar de många länkari ett nätverk sändaren använder för att definiera sin relation med alla andra aktörer i samspelet.

11 Gruppen som det omedvetnas arena!
Gruppen som det omedvetnas arena – drifterna kan uttryckas i irrationella grupprocesser – en ”hjordinstinkt” Freud Gruppen som en växtplats för personlighetens utveckling Gruppen och försvarsmekanismer Gruppen är det omedvetnas arena. Drifterna kan uttryckas i irrationella grupprocesser. Gruppen karaktäriseras av en klen intellektuell kapacitet, bristande känslomässig behärskning, oförmåga till besinning och uppskutande, tendens att gå över gränser för att uttrycka känslor och ge fullt utlopp åt dem i form av handling. --- kan liknas vid hypnos. Tänk en stark ledare – i efterhand kan det vara svårt för en individ att erinra sig och förstå vad som egentligen hände! Fred, Sigmund ( ) Ytterligare en möjlighet att förstå gruppen och dess dynamik ges av Freud i hans psykoanalytiska teori, men framför allt i hur denna teori utvecklats av hans efterföljare. Freud ser gruppen som en växtplats för personlighetens utveckling. Varje individ knyter förbindelser åt många håll och av olika kvalitet i gruppen. Dessa olika relationer bidrar till att ge balans och näring åt personligheten. Alla individer behöver försvarsmekanismer som skydd och därför kan man kanske mer adekvat tala om överlevnadsmekanismer. Liknande mekanismer finns även i grupper – sociala försvar. Det karaktäristiska draget hos det sociala försvarssystemet är dess inriktning att hjälpa individen att undvika ångest, skuldkänslor, tvivel och osäkerhet. Ytterligare en möjlighet att förstå gruppen och dess dynamik ges av Sigmund Freud (1856 – 1939) i hans psykoanalytiska teori, men framförallt hur hans teori utvecklats av hans efterföljare. Gruppen är det omedvetnas arena. Drifterna kan uttryckas i irrationella grupprocesser – en hjordinstinkt. Gruppen kraktäriseras då av en klen intellektuell kapacitet, bristande känslomässig behärskning, oförmåga till besinning och…. I efterhand kan det vara svårt för en individ att komma ihåg och förstå vad som hände i en gruppsituation. Gruppen som en växtplats. Varje individ knyter förbindelser åt många håll och av olika kvalitet i gruppen. Stabila gruppförbindelser ger stabilitet åt personlighet, menar Freud. Alla individer behöver försvarsmekanismer som skydd och liknande mekanismer finns även i grupper – sociala försvar!

12 Grupprocessnivåer – vi pratat om!
Intrapersonell Interpersonell Gruppen som en helhet Intergrupp Rita upp figurerna! Intrapersonell: Individens beteende i gruppen beror främst på individfaktorer. Enligt det behavioristiska synsättet kan gruppen liknas vid en marknad där individen söker positiva förstärkningar. Problem förklaras utifrån individen. Interpersonell: Relationer mellan gruppens medlemmar fokuseras. Kommunkationsmönster, konflikter och ledarskap är av intresse. Mead – social spegling, Lewin, livsrum, objektrelationsteori. Problem förklaras utifrån relationer. Gruppen som en helhet: Gruppen är något mer och annat än summan av sina medlemmar. Individens handlingar är beroende av de gemensamma omedvetna – gestalten. Systemteori där de olika systemen och subsystemen har gemensamma eller liknande systemkaraktäristiska. Problem förklaras som något alla är delaktiga i – systemkonflikt. Intergrupp. Fokus är på intergruppkonflikter. De härrör ur relationen mellan och dynamiken i subgrupper och grupper. Intergruppkrafter. Grupper sägs ha olika koder eller kulturer. Systemteori. Problem förklaras utifrån systemskillnader, kulturkrockar.

13 Från individ till grupp!
Skillnader mellan att arbeta i olika grupper! Grundenheten i en grupp/organisation – människan! Alla vet vi att det kan vara stora skillnader att arbeta i olika grupper. Stämningen, atmosfären eller gruppens själ, vilket ord vi föredrar att använda, varierar från grupp till grupp. Grundenheten i en organisation/grupp är människan, med hennes önskningar och farhågor, hennes lidelser och tankar, hennes ljuva och mörka böjelser. För att förstå dynamiken i en grupp måste man förstå individen. För att förstå individen måste man förstå det sammanhang hon ingår i! Svedberg låter oss utgå ifrån Shakespears metafor ”all the world is a stage”!. Gruppen blir en mötesplats mellan en inre och en yttre scen.

14 Från individ till grupp!
Livsrummet Den inre scenen Om mening, meningslöshet och ångest Livsrummet: Frånvaron av andra människor påverkar beteendet. På Radio – folk fick ringa in och berätta om vad de hade gjort på arbetet när de trodde att de var själva – men ”tydligen inte var det”! Blygsel och hämningar kanske minskar och man tillåter sig att göra saker som man inte skulle ha gjort i andras närvaro. Kurt Lewin beskrev en individs livsrum enligt följande: Livsrummet utgörs av individens upplevelse av världen i stunden. I det ingår människan och hennes psykologiska omgivning, dvs omgivning som hon varseblir den just då! Ibland upplevs livsrummet som litet och ibland som mycket stort! Den inre scenen. Människan har också ett omedvetet. Vi utvidgar därför begreppet livsrum till att innefatta även en omedveten nivå. Våra grundläggande värderingar och vår omvärldsuppfattning är till stor del omedvetna, dvs de är så självklara att de tas för givna. Den inre scenen kan delvis förklara både vår entusiasm för, och motstånd mot förändringar och att utvecklas som människor.

15 Från individ till grupp!
Om mening, meningslöshet och ångest En stor del av människans förehavande i en grupp är helt enkelt ett intensivt sökande efter mening. Genom mening skapas trygghet. Ser eller anar individen i gruppen ett samband mellan den inre och yttre scenen upplevs situationen förmodligen som full av mening. Ser hon inget sådant samband upplevs situationen som meningslös. Detta kan vara ett plågsamt tillstånd! Individen känner då ångest. Utan att vara en expert på ångest-hantering: Svedberg framför att det handlar om att hitta en balans mellan att ta sitt arbete, sin familj och sitt liv allvarligt, men ändå inte för allvarligt! Människan är ständigt sysselsatt med att finna en balans mellan de olika verkligheterna i sitt sökande efter mening. Om hon saknar mening kan ångesten innebära en stark påfrestning! Reflektera kring avhandlingsskrivandet!!!

16 Om gruppstorlek! Kohesion – livsutrymme för individer! Feed-back
Fysiskt avstånd Struktur Relations- kontra uppgiftsorienterad Hjärnans arbetsminne Kohesion: I dyaden och triangeln har varje medlem en relativ stor del av livsutrymmet till sitt förfogande. Detta underlättar en känsla av samhörighet (kohesion) och inflytande. Feed-back. I den lilla gruppen finns goda möjligheter till feed-back – möjligheter till att bli sedd och bekräftad. Fysiskt avstånd: I och med tilltagande gruppstorlek så ökar avståndet mellan medlemmarna. –Påverkar kommunikationen – ex i en liten grupp kan det räcka med en axelryckning så vet de andra vad vederbörande anser. I större grupper – ex höja rösten! Struktur. En stor grupp behöver någon form av struktur för att kunna fortleva för ett säkerställande av att nå mål etc.. Relations – kontra uppgiftsorientering: Smågrupper ger ökat utrymme för relationsorientering. Stora grupper ger möjligheter till en starkare uppgiftsorientering. Hjärnans arbetsminne: En hypotes som framförts är att den mänskliga hjärnans arbetsminne kan hålla isär och arbeta med ca sju variabler. Detta skulle innebära att vi samtidigt kan särskilja max ca sju medlemmar i en grupp. (Den lilla gruppen – max sju personer)

17 Dyaden! Kommunikation Den inre scenen
För personerna i dyaden gäller det att hitta en sorts balans mellan å ena sidan agerandet (båda aktiva, aktiv – passiv, båda passiva) och å andra sidan mellan öppenhet och censur. Den personliga bubblan (den ena personens livsutrymme) i en grupp beror bland annat på faktorer som känsloläge, kön, kulturell bakgrund och personers status etc.. Båda personerna är aktiva – deltar med liv och lust eller så försiggår en kamp. Båda är passiva – de båda njuter av tystnaden eller så är det obehagligt tyst. Den ena personen är passiv, medan den andra är aktiv. En ger välvilligt av sig själv eller så håller den ena på att pratas ihäl av den andra. Oavsett om de två personernas samspelsmönster är smmetriskt eller komplementärt är det intressanta att samvarons karaktär är ett resultat av en ömsesidig process. Båda bidrar till att bygga upp ställningarna och därmed tydliggörs inmutningarna i livsrummet.

18 Triangeln! Triangeln bäddar för en konkurenssituation!
Den oidipala triangeln Triangeln bäddar för en konkurrenssituation där två kan sluta sig samman i ett par och ställa en utanför. Någon gång vid tre- till femårsåldern gör barnet en spännande upptäckt – en ny sorts kärlek: Pojken får kärlek som barn, men ken kan också få kärlek som könsvarelse, dvs som pjke. Den som ger denna nya och alldeles speciella kärlek till pojken är främst mamman, så han lyssnar till sina starka känslor och drar frankt slutsatsen att det är bäst att slå till och gifta sig med henne. Ett problem tonar upp – pappan. Pojken får brydderier. Han tycker om pappan, men en konkurrenssituation uppstår. För att lösa detta triangeldrama blir pojken som pappa, dvs antar en manlig könsroll. Han får behålla pappa och hans kärlek. Ovanstående är det klassiska sättet att beskriva förloppet i den oidipala triangeln – en alternativ beskrivning är att barnet upptäcker att föräldrarna inte bara är mamma och pappa utan också kvinna och man. Genom att låta föräldrarna vara identifikationsobjekt istället för kärleksobjekt finner barnet sin könsidentitet. …Det blir tydligt att gruppen kan ses som en scen där frågor om ideal, förebilder och allmakt kan bearbetas.

19 Den lilla gruppen En liten grupp – överblick över antalet relationer!
Ett mellansteg till den stora världen! Ett möte mellan inre och yttre scen! Vad som är påtagligt är att antalet relationer ökar dramatiskt med tilltagande gruppstorlek. Gruppstorlek = 2 – potentiellt antal relationer = 1. Gruppstrolek 4 – potentiellt antal relationer = 25. Gruppstorlek 7 – potentiellt antal relationer = 966. Många människor upplever organisationen via grupper – ex rita en konfigurationsmodell (Mintzberg) och fyll i med olika grupper! Många tonåringar känner sig besvärade när de umgås med föräldrar och egna kamrater samtidigt. ”Vad skall kamraterna tycka om pappa tar till orda och börjar prata om sina nya golfklubbor. I denna situation får tonåringen samtidigt möta två delar av sin inre scen, relationen till föräldrarna och relationen till kamraterna, mellan vilka det råder en spänning. Och nu känns det obekvämt att på den yttre scenen möta dessa två sidor av sig själv samtidigt. Den inre scenen – att tillhöra en grupp. Grupplivet är livsviktigt för alla människor. I relationen till människorna i de olika grupper vi ingår i får vi kärlek, glädje och mening – Här finns livet självt – på gott och ont! I människans förhållande till världen utgör den lilla gruppen ett mellansteg varigenom den stora världen kan tolkas och mötas av den enskilde. Sammanfattningsvis utgörs livsrummet av en inre och en yttre scen. Den enskilda människans mentala aktivitet. På den inre scenen, är präglad av en inre karta. I hennes ständiga vilja att relatera kommer hon sträva efter att iscensätta dessa objektrelationer på en yttre scen. Detta är en viktig utgångspunkt i det fortsatta resonemanget.

20 Den stora gruppen! Många relationer
Om ”större tyngd” och glädje och ängslan! Betydelsen av struktur och organisationskultur/identitet När många ska dela på livsrummet går det inte att ha samma kontakt med varandra som i den lilla gruppen. Antalet realtioner har ökat dramatiskt jämfört med den lilla gruppen – det är omöjligt att överblicka alla relationer! I en stor grupp kan man känna sig mer anonym och opersonlig! Allt man säger och gör i en större grupp får ”större tyngd”, vilket kan upplevas som sporrande. Att bli sedd inför en stor publik är en önskan som många delar, men inte alltid uttrycker öppet. Jämför dagens jakt på att bli en idol! Livet i den stora gruppen är mer opersonligt och det är svårare att se människan bakom alla ansikten lika nyanserat som i den lilla gruppen, där den omedelbara feed-back situationen är bättre! Relatera tillbaka till det som sagts om organisationsstruktur och organisationskultur/identitet!

21 Gruppen som en helhet – gestalten!
Matrix: gjutform, mönster, livmoder och jordmån Nätverk Gestalt – form, helhet Gestalten - en medveten och omedveten samvaro! Gestalten – en länk mellan individ och grupp (”group-mind”). Embryot till matrixen finns i deltagarnas blotta anblick av varandra och i den medvetna och omedvetna registreringen och tolkningen av situationens helhet, dvs ett föde av mentala symboler som är unikt för varje individ. Gruppens matrix/nätverk/gestalt upplevs som en helhet – ett gruppens ”vi” med en medveten och en omedveten dimension. Grupprocessen har fått ett eget liv och en egen inre logik. Svedberg väljer att kalla detta för gruppens gestalt. I gruppens gestalt finns dess energi. Häri ligger utmaningarna, möjligheterna, farorna – en sjudande kraft vars möjliga styrka blott kan anas. Gestalten är flyktig och lynnig. Den har mindre inflytande i grupper som använder energin på en medveten nivå, dvs en grupp som verkligen ägnar sig åt verksamhet i enlighet med sin uttalade uppgift. Ev rita en figur!

22 FIRO – faser i gruppens liv!
FIRO (Fundamental interpersonal relations orientation) Tillhöra fasen Rollsökningsfasen Öppenhetsfasen En grupp befinner sig enligt Will Schutz alltid i någon av faserna ovan. Schutz var en amerikansk psykolog som gjorde studier i den amerikanska flottan – framförallt av gruppers effektivitet på stridsflygplan – finns genusdimensionen med här och i så fall hur? Tillhöra fasen: Är den första fasen i en nybildad grupps utveckling. Alla medlemmarna i gruppen är måna om att bli accepterade av de andra och de funderar mycket kring om de verkligen vill tillhöra gruppen och hur mycket de är beredda att anpassa sig. Andra vanliga undringar är om man passar in och vilka de andra är. Övergångsfas – Konstlad gemyt” – Deltagarna vill fortfarande gärna vara till lags – samtidigt som de känner sig allt mer hemma i gruppen och blir allt mer engagerade i den. Rollsökningsfas: En krävande fas som kan ta lång tid att gå igenom. Nu är gruppmedlemmarna inte lika tysta längre, konfrontationer och kraftmätningar uppstår hela tiden och oenigheterna rör i allmänhet kunskap, ledarskap och kompetens. Det bildas ofta undergrupper! Övergångsfas ”idyll”: De underliggande konflikterna är synliggjorda, en gemensam identitet för gruppen börjar att utvecklas och gruppmedlemmarna börjar att förstå sina roller! Öppenhetsfas: Nu fungerar gruppen och medlemmarna kan ägna energi åt de gemensamma målen. Gruppmedlemmarna kommer närmare varandra, klimatet är öppnare och det finns bättre förutsättningar för att hantera de problem som uppstår. Men – medlemmarna funderar över vad de andra anser om dem, vem eller vilka som står dem närmast, hur stor öppenhet och närhet som är tillåten! OBS .- hur förhåller sig detta till en uppgiftsorienterad grupp och dess mer informella relationsorienterade sida???

23 Roller i grupper! Formella roller Informella roller
En formell roll kan delas upp i tre olika komponenter – en ålagd del, en (av andra) tillskriven del och en (själv) förvärvad del. Är ej dessa tre delar i rimlig överensstämmelse med varandra leder detta till en rollkonflikt. Informella roller kan ses som personifieringar av kvaliteter i gruppens gestalt. Enligt detta synsätt befinner sig rollen i området mellan det enskilda och det kollektiva – mellan jag och vi. Den är ett resultat av en slags kompromiss och kan vara den enskildes inträdesbiljett till gruppen. Den informella rollen byggs upp inifrån och utifrån. Det sker dels av individen själv, dels av gruppen med hjälp av projektiva mekanismer. Ofta är det en komplex kombination av grupptryck och egen benägenhet (valens) att ta upp en roll, som avgör hur fördelningen av informella roller sker.

24 Roller i grupper! Rollen – att inte bli sedd!
Svedberg tar upp att: ”Att tillhöra en grupp är både lockande och skrämmannde. Det är lockande genom att man kan bli sedd av många och få erkännande men risken att bli hånad och bli föremål för andras ilska skrämmer. Det värsta av allt är emellertid att inte alls bli sedd, vilket väcker rädslan att förlora identiteten, dvs att upphöra att existera i psykisk bemärkelse.

25 Exempel på grupproller!
Monopol-på-uppmärksamhet Den ambitiöse Offret Buffeln Syndabocken Clownen Monopol-på-uppmärksamhet: En mycket aktiv och talför person som oblygt solar sig i glansen av andras uppmärksamhet och dominerar gruppen. OBS: Prata om PBL och handledarens roll – att se till så att alla får komma till tals! Den ambitiöse: Denna roll får näring ur medlemmarnas egen önskan att själva vara duktiga och präktiga. För den ambitiöse är auktoriteter viktiga, så den formella ledaren kan påräkna troget stöd! Offret: Offret har för det mesta inte så mycket att säga, och när något skall göras är det bättre att andra gör det eftersom de kan så mycket mer! Buffeln: Vill testa gruppen genom att vara bångstyrig och besvärlig. Denna roll tilltalar dels föreställningarna om en primitiv manlighet vars styrka är okuvlig –”karlakarlen” eller machon”. Dels fångar den oroliga fantasier – för att få del av livets goda måste man storma fram och ta för sig av det lilla som bjuds. Syndabocken: Denna roll är speciell på så sätt att den självpåtagna delen inte är given. Ofta är projektionerna från gruppen mycket kraftfulla eftersom de stammar från det omedvetnas mer avlägsna vrår. Då kan lätt andra roller, i synnerhet buffeln, göras om till syndabock. Vanligt med generaliseringar utanför gruppen, typ tonåringar, 40-talister, invandrare, män! (alla män otrogna- debatt i Corren via ordet fritt!) Clownen: Lustigkurren! Priset som clownen kan få betala är att inte bli tagen på alvar!

26 Att förändra roller i grupper!
En gruppmedlems försök att ändra sin ”frusna roll” påverkar hela gruppens samspelsmönster och dess ”vi” Se texten ovan och ….Då ställs samtliga gruppens medlemmar inför kravet att ta tillbaka eller omfördela projicerat material. Detta tillbakatagande och denna omfördelning är svår och väcker ofta motstånd och starka sanktioner. Grupprocessen har ett eget liv och en inre logik, som är svår att rubba. Mot denna bakgrund är det inte svårt att förstå varför utvecklingsarbete med grupper och organisationer kan vara så svårt! Ev PRATA om det svarta fåret (barnet i den välartade familjen), -- I grunden handlar det om att visa familjen ett annat sätt att leva på! (Gruppen som ett system)

27 Ledarskap och rollbegreppet
En ledarroll utgör en integrerad helhet som formar de förväntningar som ställs på ledarens arbete liksom ledarens egna förväntningar. Rolloklarhet kan beskrivas som en situation där rollinnehavaren eller andra är osäkra på vad som ingår i uppgiften. I formella grupper finns det i princip alltid en formell chef/ledare! Mot bakgrund av att kursen heter arbetsliv och organisation i teori och praktik anser jag det relevant att prata om en del ledarroller! Ledarskap kommer vi prata mer om vid en senare föreläsning – men nu av betydelse att prata om ledarroller!

28 Vilka ledarroller finns?
Interpersonella roller Rollen som galjonsfigur Rollen som anförare Rollen som förbindelseled Interpersonella roller: Är roller som har att göra med kontakt med andra mäniskor, både inom och utom roganisationen. Galjonsfigur: En symbol pga den formella auktoritet som är knuten till ställningen. Anförare: Rekrytera oc utbilda personal, inspirera och motivera, ge riktlinjer och företa åtgärder i linje mot organisationens mål. Förbindelseled: Omfattar formella och informella aktiviteter som syftar till att utveckla relationer till personer och grupper i och utanför organisationen. Ledarens kontaktnät är en viktig källa till info och av strategisk betydelse för organisationens förbindelse med omvärlden.

29 Informationsroller Rollen som övervakare
Rollen som informationsförmedlare Rollen som talesman Ledaren är vanligtvis den som får mest info och den som har tillgång till mest info!! Övervakare: Genom olika typer av info, övervakar ledaren organisationen. Att kunna fånga upp förväntningar och identifiera probleem och möjligheter är av betydelse i denna roll. Informationsförmedlare: Ledaren har en unik tillgång till extern info från alla delar av den egna organisationen. Ledaren spelar därmed en central roll som förmedlare av intern och extern info i organisationen. Talesman: Ledaren förmedlar info till omvärlden. Viktigt att vinna respekt hos andra intressenter.

30 Beslutsroller Rollen som entreprenör Rollen som krislösare
Rollen resursfördelare Rollen som förhandlare Ledaren/ledare har formell auktoritet samt är innehavare av en mängd info. Han/hon är därmed central i varje beslutssituation. Entreprenör: Rollen syftar på aktiviteter där men tar initiativ till planerade förändringar -- dra nytta av möjlighter, ex projekt. Krislösare: Hantering av kriser som inte kan undvikas. Konflikt mellan anställda - i förhållande till andra organisationer, förlust eller hotande av förlust av resurser. Resursförare: Kontroll över resurser (personal, pengar, tid material och utrustning) är en central ledarskapsfunktion. Ger ledningen kontroll över utvecklingen av strategi…. Förhandlare: Förhandlingar med representanter för andra organisationer eller myndighetsorgan är en central ledningsuppgift. Förväntas ha mandat att fatta bindande beslut för organisationen.

31 Sociala försvar och grupper!
Regressionsintresset Progressionsintresset När det handlar om människans möte med omvärlden är två motsatta tendenser samtidigt verksamma inom en och samma person: intresset för regression respektive progression. Regressionsintresset innebär att välja det invanda och välbekanta framför det nya och okända. Man vet vad man har, men inte vad man får. Lusten uppstår här genom en upprepning av det ständigt likadana. Att leva efter denna säkerhetsprincip erbjuder ett slags skydd mot obehag i samband med förändringar. Nackdelar är ett stillastående och en ångest som är förenad med stagnation. Progressionsintresset är inriktad mot utveckling och nya erfarenheter. Här finns lusten i nya upplevelser, kunskapens sötma och att växa genom att anta utmaningar. Samtidigt finns en fara och rädsla för att misslyckas!

32 Sociala försvar och grupper!
Exempel på försvarsbeteende: Tystnad Förnekelse Dubbel-kommunikation Kollektiv intellektualisering Problemförskjutning Goup-think Tystnad: Alla beter sig som om ingenting har hänt och låtsas inte om vad som sagts. Förnekelse: Man hör ej vad som sägs, utan det man vill höra! Efter ett tag kan det utbryta diskussioner om vad som verkligen har sagts! Dubbel-kommunikation: Ord och handling är åtskilda. Informationen är intressant och väseentlig säger man, men när det kommer till kritan blir det inte att ta den i beaktande. Men även Robert upplevt via studier: När det förekommer delat ledarskap alt chefer och biträdande chefer – dubbla budskap! Kollektiv intellektualisering: ”Det här var väl inget nytt, Vi har diskuterat detta många gånger tidigare! Och man kan förklara och analysera allt, men har egentligen inte förstått någonting!

33 Sociala försvar och grupper!
Exempel på försvarsbeteende: Problemförskjutning Goup-think Ansvarsdifusion Problemförskjutning: Det egentliga problemet är något annat än det synes vara. Gruppen söker en ofarlig syndabock som kan avleda uppmärksamheten. Group-think: Gruppen tar inte in nya annorlunda intryck, övertro på gruppen, det finns en press inom gruppen om att tycka lika. + ”Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större”. Ansvarsdifusion: Ansvarskänslan för gruppen sjunker drastiskt med tilltagande gruppstorle. ”Varför ska just jag, när det finns så många andra…? En ledare som har och får förmågan att kunna axla allt ansvar och som har en förmåga att lösa alla möjliga och omöjliga problem/konflikter! + betydelsen av struktur, när gruppen växer sig större!

34 Genus och grupper! Prata om boken osynlig företagsledning!
Svedberg: Redan från födseln relaterar föräldrarna på olika sätt till barnet beroende på dess kön; om det är ”samma” eller ”olikt”. Modern reagerar å pojken som olik och förhåller sig till honom som en av det andra könet. Såväl hennes medvetna som omedvetna känslor och förhållnigssätt till det andra könet kommer att färga hennes och sonens samspel. Likaså reagerar hon på flickan som samma och förhåller sig till henne, medvetet och omedvetet, som en av det egna könet.

35 Gruppkultur! Jämför med organisationskultur - skillnader och likheter!

36 Gruppkultur En grupps kultur består av kollektiva bilder som medlemmarna har av sig själva, gemensamma kunskaper, delade erfarenheter, kollektiva vanor och värderingar Kulturen har vanligen något av en självklarhetens prägel över sig – den sitter i väggarna. Samtidigt kan den vara svår att sätt fingret på om man är en del av gruppen fullt ut. En forskare – konsult kan hjälpa till att spegla kulturen ev med hjälp av teorier. Även gruppen själv kan analysera kulturen i gruppen med hjälp av teorier! En viktig uppgift kulturen har är att reducera den ångest som kan uppstå i samband med att medlemmar av organisationer har att hantera osäkerhet eller extrem komplexitet – men även för att underlätta att ta beslut! Kulturen ger en känsla av samhörighet/icke samhörighet och att bidra till att göra livet meningsfullt/alt icke meningsfullt!

37 Gruppidentitet Jämför med organisationsidentitet - skillnader och likheter! Vi är vana vid att tänka oss att en individ har en identitet, men vad är det som ger en grupp dess identitet? Ev rita figuren på sidan 124! Gruppmetodik handlar om att på olika sätt arbeta med gruppens identitet. För det första har arbetsgruppen per definition vissa uppgifter och mål. För det andra är medlemmarnas kohesion (samhörighet eller medlemskap) med gruppen av betydelse. Gruppens gränser betingas i sin tur av bl a av kohesionen och för att stödja kommunikationen och samarbete behöver gruppen strukturer och ledning. Ledningens främsta uppgift är att stå för koordinering och helhet. Sammantagna ger dessa faktorer gruppen dess identitet eller ”vi”. I ett team/grupp med en klar identitet är arbetet såväl effektivt som personligt tillfredsställande – MEN obs jämför med group-think!

38 Gruppidentitet Ett team behöver en identitet som håller samman gruppen! Ett öppet pluralistiskt samhälle fordrar självständiga, autonoma gruppbildningar med tydlig identitet och engagerade medlemmar. Ett team behöver en identitet som håller samman teamet/gruppen såväl inåt som utåt. Är identiteten svag eller oklar, aktiveras obönhörligen primitiva grupprocesser.

39 Avslutande ord! Om man söker sig till teorier om grupper med förväntningar om att här finna enkla svar på frågor om hur man bör organisera grupper blir man lätt besviken. Däremot kan teorier om grupper och studier av grupper och individer i grupper hjälpa oss att vinna insikt i vilka möjliga effekter som olika åtgärder kan ha. Prata även om vad vi lärt oss! Grupprocessnivåer Olika gruppstorlekar Roller i grupper Samt att vi har berört gruppkultur och gruppidentitet samt genus i grupper! En genomgång av