1 Bäst i klassen – proposition om ny lärarutbildning 2010-02-12 Anders Olsson.

En presentation över ämnet: "1 Bäst i klassen – proposition om ny lärarutbildning 2010-02-12 Anders Olsson."— Presentationens avskrift:

1 1 Bäst i klassen – proposition om ny lärarutbildning 2010-02-12 Anders Olsson

2 2 Utgångspunkter för ny lärarutbildning Större social, kulturell och språklig mångfald ställer nya krav Utmaningar kopplade till miljö- och hållbarhetsfrågor Ökade krav på både ämnesbredd, ämnesdjup och utveckling av undervisningen och läraryrket Satsningar för att höja utbildningens status och göra den mer attraktiv Möjligheter till komplettering och fördjupning

3 3 Brister i nuvarande utbildning enligt propositionen För stor valfrihet för de studerande Viktiga kunskapsområden saknas För breda åldersintervall Bristande vetenskaplig grund

4 4 Vad innebär regeringens förslag? En sammanhållen akademisk professionsutbildning Fyra profilerade examina Tydligare yrkesidentitet Utökning av ämnesstudier Mindre valfrihet för studenten Examenstillstånd krävs Yrkesexamen leder inte till generell examen

5 5 Utbildningsvetenskaplig kärna 60hp mål för UVK kommer att regleras i examensordningen lärosätena avgör själv hur UVK utformas studenternas inriktning på årskurs och ämne ska beaktas, “vilket också innebär en viss ämnesmässig fördjupning” områden som tex jämställdhet, hållbar utveckling, sex- och samlevnad bör kunna rymmas inom UVK innebär att UVK ges större relevans än dagens AUO

6 6 Verksamhetsförlagd utbildning, 30hp genomförs i de ämnen (ett eller flera) och i den åldersinriktning/skolform som examen omfattar en viss del (15hp) ingår i ämnesstudierna administreras av högskolorna i samråd med skolhuvudmän

7 7 Självständigt arbete (examensarbete) ett eller flera självständiga arbeten om 15 eller 30hp ska spegla examensmålen ska huvudsakligen ske inom ämnesstudierna kunskaper inom ramen för VFU och UVK ska också tas i bruk

8 8 Förskollärarexamen Förskola och förskoleklass 3,5år – 210hp ”Förskolepedagogiskt arbete” 120hp: - Barns utveckling och lärande (läs, skriv och matematik, estetiska läroprocesser, mm) - Barns behov av omsorg - Förskolans pedagogik och arbetssätt - Examensarbete, 15hp

9 Grundlärarexamen med tre inriktningar - inriktning mot arbete i … grundskolan årskurs 4 - 6 4 år / 240hp Sv 30hp Ma 30hp En 30hp Val mellan NO 0/30hp SO 0/30hp Pr, est 0/2x15/30hp Exarb 15x2/30hp Erbjuda extra kurser förskoleklass och grundskolan 1- 3 4 år / 240hp Ospecificerat Sv 30hp Ma 30hp En 15/30hp NO 15/30hp SO 15/30hp Pr, est moment Exarb 15x2/30hp Erbjuda extra kurser fritidshem 3 år / 180hp Fped 45hp Exarb 15hp Pr, est 2x15/30hp

10 Ämneslärarexamen med två inriktningar - inriktning mot arbete i … grund- skolans åk 7-9 4,5år / 270hp Ämne A - 90hp (inkl 2x15/30hp exarb) Ämne B – 45(60?)hp Ämne C – 45hp gymnasie- skolan 5 – 5,5år / 300-330hp Ämne A - 120hp (inkl 2x15/30hp exarb) Ämne B - 90hp Ämnesstudierna ska ha en tydlig ämnesdidaktisk prägel Begränsat antal ämneskombinationer Alla ämnen kan vara såväl första- som andraämnen Sv och Sh 90/120hp även som andraämne Praktiska och estetiska ämnen samt modersmål särskiljs inte

11 Yrkeslärarexamen 1,5 år / 90hp UVK med yrkesdidaktiskt perspektiv, 60hp VFU, 30hp – ev prövning för tillgodoräknande Inget krav på examensarbete Flexibel i tid och rum Behörighetskrav Kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper förvärvade genom högskoleutbildning, annan eftergymnasial utbildning, yrkeserfarenhet Nationella behörighetskriterier för resp undervisningsämne ska tas fram i samverkan med berörda myndigheter och branscher

12 Kompletterande pedagogisk utbildning 1,5 år / 90hp Alternativ väg till läraryrket (ämneslärarexamen) Tillgodose behov av lärare i mindre och ovanliga ämnen som saknar reguljära utb. UVK med ämnesdidaktik, 60hp VFU, 30hp – ev prövning för tillgodoräknande Inget krav på examensarbete Behörighetskrav Tillräckliga kunskaper i minst ett ämne (90 resp 120hp) – dvs öppnar upp för ettämneslärare

13 Kompletterande kurser Ska erbjudas alla lärare och ska leda till ämnesfördjupning eller ytterligare ämnen inom den egna eller i annan skolform Gäller även kurser som leder till magister- eller masterexamen ”Regler om vem som får användas i undervisning” kommer i samband med proposition om ny skollag Flexibelt och överskådligt system eftersträvas

14 14 Utbildningsvetenskaplig forskning Forskning inom utbildningsvetenskap behöver stärkas – prioriterat område Utbildningsvetenskapliga kommittén finns kvar vid Vetenskapsrådet Medel för fo och fou av relevans för förskola, skola och lärarutbildning

15 15 Annat som tas upp i propositionen Specialpedagogexamen ska utredas Speciallärarexamen utökas med fler specialiseringar Minskad reglering avseende krav på särskilt organ och regionalt utvecklingscentrum Ge förutsättningar för ökad internationell rörlighet Verka för jämnare könsfördelning Vuxenutbildningen ska lyftas fram ULV och VAL fortsätter (120hp)

16 16 Examenstillstånd Ansökan till högskoleverket för examen, inriktning och ämne Påbörjas under våren 2010 Osannolikt att alla lärosäten får tillstånd för alla examina Krav och bedömningskriterier ska vara kända före ansökningsförfarandet Samverkan mellan lärosäten uppmuntras – gemensam lärarkompetens beaktas vid tillståndsprövning

17 Ny lärarutbildning - förmodad tidplan Feb 2010 Proposition om ny lärarutbildning Mars 2010 Riksdagsbeslut Maj 2010? Examensmål för lärarexamina Anvisningar för examensrättsprövning Juni 2010 Ansökan om examensrätter Nov 2010 Besked om examensrätter Sept 2011 Start av ny lärarutbildning