Hur tänka och göra som processtödjare

En presentation över ämnet: "Hur tänka och göra som processtödjare"— Presentationens avskrift:

1 Hur tänka och göra som processtödjare
Bidra till ”förståelse av sitt arbete” Formulera en vision! Skapa en gemensam förståelse för visionen Detaljstyra Lita på pedagogernas kompetens Retorik Påverka förståelsen på det praktiska planet Top Down Bottom up Ev. ny kunskap Användbar kompetens

2 Förståelsens kvaliteter
Kvalitet 1. Förstå mitt arbete: Jag i relation till mina arbetsuppgifter Kvalitet 2. Förstå mitt arbete: Jag i relation till mina arbetsuppgifter och min relation till andra och deras arbetsuppgifter Kvalitet 3. Förstå mitt arbete: Jag i relation till mina arbetsuppgifter och min relation till andra och deras arbetsuppgifter och vårt gemensamma arbete i förhållande till kunden, omvärlden Sandberg & Targama

3 Små-pratets betydelse Chefens Intentioner
Småprats filter Skaffa dig en känsla för de informella vardagsarenor som finns i din verksamhet Var finns de? Vad pågår där? Medarbetarnas tolkning av chefens och stödjarens intentioner och budskap

4 Vardagspratets betydelser för dig som ledare / stödjare
Möjlighet att erövra ledarskapets förtroende Möjlighet att leda lärandet – göra osynlig kunskap synlig Möjlighet att få det du som ledare är beroende av – medarbetarnas kunskaper och förståelse Möjlighet att förankra organisationens ”tänk” och görande och på så sätt skapa förståelse för ”helheten” Möjlighet att leda kulturen – vara med och förändra verksamhetens historia Möjlighet att ta del av det annars dolda småpratet

5 Förändringsstadier Medvetenhet: Jag bryr mig inte så mycket om det här nya och deltar inte i det. Jag behöver mer information för att bli intresserad Förberedelse: Jag har fått information om vad det nya innebär och hur jag kan använda det. Men jag oroas över hur det kommer att påverka mig och mitt arbete. Jag behöver hjälp att förstå och lära mig Prövande: Det nya tänket och görandet tar mycket tid men jag vill göra det bra. Jag behöver stöd för att våga och återkoppling för att lösa problem som uppstår Integration: Jag känner mig förtrogen med det nya sättet att arbete. Det är nu en del av mitt vardagsarbete. Jag vill öka mina kunskaper och färdigheter, samarbeta och prata med kollegor Förnyelse: Jag har en del nya idéer och planer som jag vill testa. Detta kan bli bättre om jag …

6 Förändringsstilar I alla organisationer finns människor med olika förändringsstilar: Innovatörer: snabb på att pröva nya idéer, öppen för förändringar, villig att ta risker. Ibland lite naiv och ”små tokig” Ledare: öppen för förändringar men mer eftertänksam till att delta direkt. Är förtroendeingivande och efterfrågas ofta om råd och uppfattningar Tidig majoritet: försiktig och tveksam över det nya. Mer en följare än en ledare Sen majoritet: skeptisk till det nya . Vill inte bli övertalad och förevisad något men kan övertalas när kollegiala trycket blir stort Motståndare: misstänksamma och generellt emot nya idéer. Har för det mesta lågt inflytande och är lite isolerade från mängden

7 Samtal, enkät eller kanske ett cocktailparty?
Påstående gällande det ”gamla”: Hos oss leker barnen när de lär Vi arbetar alltid utifrån helhetssyn Barnens intresse är en viktig drivkraft i vårt arbete På vår förskola är omsorg, omsorg – lek, lek och lärande, lärande Vi utgår sällan från vad barnen faktiskt redan kan/förstår Påstående gällande det ”nya”: Hos oss utvecklar barnen sin förmåga att berätta, ställa frågor och argumentera Vi arbetar medvetet med begreppen läge, riktning, mängder, antal, ordning, talbegrepp och förändring Det är sällan som barnen får utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

8 Vi rekommenderar! Prata med - förskolechefen!
Skaffa dig/er en uppfattning om organisationens förståelse av det gamla resp. det nya Skapa en vision!!! Prata med – löpande individuella och/eller grupp samtal med olika personer (”ledare, tidig majoritet, motståndare …) i syfte att dela visionen men också för att utveckla nya tankar, idéer Upprätta en kompetensutvecklingsplan (som gynnar samarbete) Använd verktyg för att systematiskt samla och analysera processen med det nya Jämför ”resultaten” med visionen – framgångar, misslyckanden, svårigheter Skaffa dig/er en uppfattning om organisationens förståelse av det nya Prata med – löpande samtal …

9 Hur fånga kvalitet? Reflektion utgör navet i arbetet genom en kontinuerlig växelverkan mellan kollektiv och enskild reflektion Uppdragsstyrning. Det är vår förståelse av uppdraget som avgör. (Staten styr genom värdegrund och mål, kommunen skapar förutsättningar för dessa medan pedagogerna tolkar målen och väljer innehåll och arbetssätt) Vad ska vi åstadkomma? (Vår verksamhetsidé) Hur ska vi arbeta med detta? (Våra strategier) Bedömning av: Läromiljön (samarbete, metoder …) Lärarnas ”prestationer” (bemötande/ förhållning, arbetssätt, reflektions-förmåga, professionalism Barnens färdigheter och kunskaper