SKL och skolfrågorna Per-Arne Andersson

En presentation över ämnet: "SKL och skolfrågorna Per-Arne Andersson"— Presentationens avskrift:

1 SKL och skolfrågorna Per-Arne Andersson
Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL

2 ”Verktyg” och stödmaterial
PRIO kommuner SKL Matematik PISA kommuner PLUG-IN kommuner

3 Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor – så kan kommunen göra

4 Bakgrund, syfte och avgränsningar
Socioekonomisk resursfördelning står högt på agendan i många kommuner och i den allmänna skoldebatten Från den 1 juli 2014 kommer det stå i skollagen att ”kommuner ska fördela resurser till utbildning i skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov” Arbetet är tänkt som ett stöd till kommuner. Hur gör man, vad bör man tänka på? Arbetet är avgränsad till just socioekonomisk resursfördelning Det kan finnas andra skillnader mellan skolor som behöver kompenseras för på annat sätt

5 Några saker att tänka på
Börja med att ta reda på om det finns några systematiska skillnader mellan skolorna vad gäller elevsammansättningen Utifrån det - bestäm vilka faktorer som ska vara med i kommunens resursfördelningsmodell och hur de ska viktas Diskutera och bestäm hur stor omfördelningen ska vara Informera de berörda – både kommunala och fristående skolor - om resursfördelningsmodellen Följ upp hur ersättningen används och utvärdera effekterna - och justera modellen om så behövs

6 Faktorer som spelar roll
Föräldrarnas utbildningsbakgrund – är den faktor som spelar störst roll Migrationshistorik - men tänk på att skilja mellan nyanlända och de med utländska bakgrund som bott i landet en längre tid Elevens kön – men bara om könsfördelningen mellan skolorna är ojämn Förekomsten av försörjningsstöd i elevens familj – kan indirekt fånga in svårigheter att klara skolan Familjesammansättningen - dvs. om eleven bor med båda eller en av sina föräldrar

7 SKL:s arbete med Skolans digitalisering

8 Mål och budskap SKL ska arbeta för att den svenska skolan tar modiga och kloka steg mot ett utvecklat lärande som drar full nytta av de möjligheter som teknik och internet erbjuder SKL ska agera för att bistå de kommunala skolhuvudmännen med stöd och information kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar. SKL ska agera för att driva egna och/eller uppmuntra externa förändringsarbeten på nationell nivå, i syfte att underlätta för ett lärande som drar nytta av möjligheterna med internet och modern teknik. SKL ska vara en aktör som gör saker som andra inte kan göra. – Om andra aktörer kan göra det lika bra eller bättre ska SKL inte göra det. Innovation, forskning, erfarenheter och samverkan är hörnstenar i SKL:s arbete med skolans digitalisering.

9 Aktuella uppdrag Nationellt forum för skolans digitalisering
Nationell strategi för skolans digitalisering Molntjänster, GAFE, (Google Apps For Education) Självskattningsverktyget LIKA Skoladministrativtsystem/it-stöd kravspecifikation Digitala lärresurser, förstudie Kompetensutveckling för skolledning, koncept 21st century skills och Digital assessment?

10 Leda för Resultat (LfR) Skola Ett förslag till ett utvecklingsprogram
Maj 2014

11 Syftet … … är att utveckla förmågan att hos en skol-huvudman att följa resultat, identifiera förbättringsområden, analysera dessa & åtgärda dem så att resultaten förbättras Det övergripande målet är att förbättra resultaten för eleverna hos de ingående skolhuvudmännen Längst ner på resultaträkningen handlar det självklart om elevernas resultat & måluppfyllelse.

12 Bakgrund Sverige behöver en skola i världsklass
Många skolhuvudmän & skolor lyckas inte nå målen Forskning visar att - mellan rektorer & politiker råder ett bristande förtroende - det tycks saknas tillräcklig transparens i systemet mellan de olika nivåerna Lärare som lämnar skolan är missnöjda med ledarskap, möjligheten att utnyttja sin professionella potential & den psykosociala arbetsmiljön Befintliga ledarsatsningar/utbildningar fokuserar på det individuella ledarskapet samt har mer handlat om snäv ekonomistyrning än kvalitets-styrning Regeringen har tillsatt en utredning som skall titta på rektorernas arbetssituation. Särskild utredare: Olof Johansson. Utredningen skall bl.a. föreslå åtgärder för att stärka rektors ansvar, befogenheter & pedagogiskt ledarskap. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2015.

13 Leda för Resultat Skola
Ett initiativ till ett utvecklingsprogram med inspiration från LfR Socialtjänst fokus på resultat, inkluderar chefer på alla nivåer i styrkedjan, gemensamt arbete som ger kollegialt lärande samt inkluderar arbetsgivaransvaret (den arbetsgivarpolitiska fronten) Vänder sig till ledning & stödprocesser Målet är en pilot hösten 2015 med max 6 kommuner - urval baseras på intresseanmälningar Förhoppningen är att programmet kommer att erbjudas till intresserade skolhuvudmän hösten 2016 Under rubriken Leda för Resultat inom socialtjänsten har SKL genomfört ett utvecklingsprogram för ledningsgrupper & stödfunktioner som en del av överenskommelsen mellan regeringen & SKL om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Programmets syfte är att öka kunskapen om hur ledningen kan arbeta strategiskt med resultatstyrning för att öka kvaliteten & att utveckla förmågan att leda & styra mot resultat med moderna kvalitetsmetoder. För att lyckas med detta över tid behöver ledningen stöd i olika former & med olika kompetenser. Därför omfattar programmet både ledningsgrupper & stödfunktioner/stödprocesser. Deltagarna avgör själva vad man vill arbeta med & träna på under programmet, utifrån vad som är angeläget för kommunen. I dagsläget har 107 kommuner deltagit. Programmet har genererat mycket kunskap som bör kunna tas tillvara för andra verksamheter, t.ex. i skolan. Mot den bakgrunden har en referensgrupp tillsatts samt en workshop genomförts som i första hand arbetar med att ta fram ett ramförslag för en motsvarande satsning på skolområdet. Ambitionen är att uppvakta Utbildningsdepartementet i syfte att undersöka möjligheterna till finansiering motsvarande den finansiering som LfR inom socialtjänsten haft från Socialdepartementet. Urvalet till pilotomgången bygger på intresseanmälningar & utifrån dessa kommer programledningen att välja ut kommuner som representerar olika förutsättningar geografiskt, storleksmässigt m.m.

14 Framgångsfaktorer för LfR
Fokus på resultat respektive ledning & styrning Tydlig projektledning Målgrupperna ledningsfunktion plus stödfunktioner Omfattar flera olika styrnivåer, vilka är aktiva & delaktiga Gemensamt arbete ger kollegialt lärande Fysiska möten Får nätverk Hemmaplansarbete Vi har identifierat framgångsfaktorer för LfR Socialtjänsten, vilka är följande … Eftersom utvecklingsprogrammet involverar alla nivåer i styrsystemet kan de komma åt de svåra frågorna som handlar om förtroende, kommunikation, ansvarsfördelning & roller. Forskningen säger också att kollektiv kompetensutveckling ger större effekter. Uppföljning av LfR Socialtjänst visar att: Bättre samarbete ledning – stöd Bättre underlag – rätt beslut Bättre kommunikation Respekt för implementeringsprocessen – behovet av förankring & ”tid & energi” Helhet & långsiktighet i arbetet – strategi & genomförande kopplat till varandra

15 Förslag på teman för seminarier
Att förstå system samt att följa, analysera & åtgärda resultat Att skapa tydliga roller & en tydlig ansvarsfördelning Att skapa transparens & delaktighet Att bygga en lärande organisation Att integrera det systematiska kvalitetsarbetet i ordinarie styrning & ledning Programmets upplägg Deltagare Programmet bygger på att varje skolhuvudman identifierar vilka delar av styrkedjan som skall ingå i teamet. Förvaltningschef & ledningsgrupp samt relevanta stödprocesser förutsätts delta samt delar av eller hela rektorskollegiet. Ansvarig nämnd samt ledning (både politisk & tjänstemanna) kommer att delta i delar av programmet. Medarbetarna kommer att involveras i arbetet på hemmaplan & även elever och föräldrar kan komma att bli delaktiga. För att kunna anmäla sitt intresse att delta krävs att ansökan är undertecknad av kommunstyrelsens & nämndens ordförande. Vilka delar av lärandesektorn som ingår från varje skolhuvudman beror på deltagande förvaltnings ansvarsområde. Förbättringsområde Varje kommun kommer att få stöd i att identifiera ett för dem relevant förbättringsområde & kommer under programmets gång att få arbeta med hela processen från resultat till förbättring. Varje förbättringsområde skall ta sin utgångspunkt i bristande måluppfyllelse & syfta till att uppnå bättre resultat i förhållande till målen för verksamheten. Programmets logik Utifrån det valda förbättringsområdet kommer varje skolhuvudman att arbeta med att : Säkra att analysen bakom valet av område håller Kommunicera valet av område Sätta mätbara mål Använda statistisk processkontroll för att följa förbättringsarbetet Organisera förbättringsarbetet Parallellt med att det kommunala teamet tar sig an detta kommer de att få inspel kring relevanta teman, få delta i kollegialt lärande i olika former samt få handledning av programledningen. Seminarier & webbinarier Det kommunala teamet kommer att träffas vid 6 olika seminarier om 2 dagar för varje grupp. Linjechefer & stödprocesser kommer delvis att få olika program.   Metoder & modeller Programmet lär ut metoder inom området resultatstyrning som exempelvis statistisk processkontroll, metoder för systematiskt, lärandestyrt förbättringsarbete, metoder för evidensbaserad praktik & metoder för customer based design. Programmet lär inte ut specifika pedagogiska metoder eller modeller men däremot hur man kan hitta & välja de metoder/modeller utifrån det uppdrag man har att lösa.

16 KOOLT=arbetsnamn (Kompetens Oerhört Långsiktigt Teknikintresse)
2020 ska minst 30 % av eleverna välja naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet SKL samarbete med IVA (ingenjörsvetenskaps akademien) och Sveriges Ingenjörer I startgroparna

17 Vad säger forskningen om klasstorlek?
Forskarna inte helt eniga om klasstorlekens betydelse. Senare forskning visar att mindre klasser kan spela roll framförallt för yngre barn, elever med utländsk bakgrund och socioekonomiskt missgynnade. Men det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade lärare är. Forskarna inte heller eniga om värdet av att satsa på mindre klasser. Forskarna är inte helt eniga om klasstorlekens betydelse. Den generella slutsatsen i forskningen fram till 90-talets mitt var att antalet elever per lärare inte hade någon avgörande betydelse för studieresultaten. Senare forskning visar dock att mindre klasser kan ha betydelse, framförallt för yngre barn, elever med utländsk bakgrund och socioekonomiskt missgynnade. Huruvida det gynnar en elev att gå i en mindre klass eller inte beror dock på lärarnas kompetens – hur skickliga och engagerade de är. Effekter som setts av minskad klasstorlek: -lärare uppmärksammar elever mer individuellt, lättare att leda klassrumsarbetet, genomför mer flexibel och spännande undervisning, mer tid för planering, betygssättning osv. -elevernas engagemang för undervisningen och interaktionen med läraren ökar. Dock finns också studier i den svenska grundskolan som visar att lärares interaktion med elever inte skiljer sig särskilt mycket åt vid gruppstorlekar på mellan 19 och 29 elever. Forskarna är inte heller helt eniga om värdet av att satsa på mindre klasser. Vissa menar att det kan vara klokt att använda resurserna till klasser med färre än 25 barn (under de tidiga skolåren), andra menar att det är viktigare att utveckla lärarna professionellt medan några anser att dessa inte bör ställas mot varandra: snarare bör lärare få hjälp att utforska elevernas lärandemöjligheter i små klasser samtidigt som de utvecklar sina strategier även i större klasser. Forskare som jämfört just minskning av klasstorleken från till exempelvis elever till elever ger ganska små generella effekter och dessutom till en relativ hög kostnad, vilket syns i nästa bild.

18 Jag ska inte gå in i detalj på denna bild men visar resultatet av vad internationell forskning (den kanadensiske forskare Ben Levin har gjort bilden) sett som värt att satsa på – på y-axeln ser man effekt av olika insatser, på x-axeln, kostnaden. Här kan man se att mindre klasser och lärarassistenter hamnar i rutan ”Not worth it” – liten effekt och kostar mycket. Medan insatser som återkoppling kostar lite och ger mycket mer effekt. Fakta om några av insatserna: Meta-cognitive- skills – att eleven är medveten om sitt eget lärande, vad man kan och hur man kan påverka att lära sig mer osv. Peer tutoring - om elever som hjälper varandra. Definitionen är: en elev som är mer kunnig inom ett område hjälper/instruerar en annan elev. Det handlar om elevsamverkan och det finns olika modeller, peer tutoring, peer collaboration och collaborative learning, som ofta flyter ihop - sammantaget handlar det om kamratsamverkan. Vi vet att kamratpåverkan generellt har betydelse för elevers resultat, det är därför problematiskt när de ”duktiga” eleverna samlas på vissa skolor, medan vissa skolor har elever med sämre förutsättningar. Ability grouping – nivågruppering av eleverna 1-1 tutoring – en lärare sitter med en elev vissa tillfällen ICT - It

19 Faktorer som har störst effekt för elevernas studieresultat
Eleverna vet hur de ligger till i förhållande till uppsatta mål Återkoppling av resultat till eleven Lärarens pedagogiska förmåga Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från hemmet Analysera undervisningen tillsammans med kollegor Forskaren John Hattie gjorde för några år sedan den största internationella undersökningen om vad som har betydelse för elevers resultat: studien omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över enskilda studier med över 80 miljoner elever i underlaget. SKL lät Jan Håkansson, svensk forskare, sammanfatta resultaten av denna under 2011. Slutsatsen är det som händer i klassrummet, lärarens agerande är den viktigaste faktorn för elevernas resultat – se punkterna på bilden. Angeläget att skapa skolor/miljöer där: lärare ges möjlighet att samtala om sin undervisning, där misstag och problem ses som viktiga lärtillfällen lärare kan känna sig säkra att lära, lära om och utforska sin egen undervisning och förståelse Lärare måste vara tydliga, engagerade och bry sig om eleverna Lärare måste känna till lärandemålen, varje elevs aktuella kunskap, sätt att tänka och anpassa undervisningen efter det Lärare måste kunna använda fler än en metod

20 Hur ser klasstorleken ut i Sverige?
Det finns ingen statistik eller forskning som tyder på att klasstorleken har ökat Flera studier pekar på ett svenskt genomsnitt på elever per klass i grundskolan Lärartätheten och resurserna till skolan har ökat under hela 2000-talet Totalt satsar Sverige 6,3 procent av BNP på skolan, jämfört med OECD-genomsnittet på 5,7 procent Skolverket tar sedan mitten av 90-talet inte längre in uppgifter om klasstorlek. Men det finns ändå viss statistik, undersökningar och forskning. Och de visar att det inte finns något som tyder på att klasstorleken har ökat: Enligt IFAU:s (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) beräkningar har inte klasserna inte blivit större under senare tid. En svensk forskningsöversikt av Daniel Sundberg och Jan Håkansson från 2012 konstaterar att det inte finns något som tyder på att det i alla fall inte skett någon kraftig ökning av antalet elever. Baserat på beräkningar av antalet elever som en lärare är ensam med i klassen visar ett genomsnitt på mindre än 18 elever, med en variation på mellan 6-30 elever. PIRLS (internationell studie som mäter läsförmåga i årskurs fyra – som också tar in uppgifter om klasstorlek) visar ett svenskt genomsnitt på 23 elever per klass SKL:s undersökning som visar ett genomsnitt i grundskolan på elever – jag kommer strax visa några resultat i mer detalj från denna undersökning. Generellt kan man också se att lärartätheten i grundskolan har ökat med åtta procent under 2000-talet. År 2000 var det 7,6 lärare per 100 elever i grundskolan var det 8,3 lärare. Totalt satsar Sverige 6,3 procent av BNP på skolan, jämfört med OECD-genomsnittet på 5,7 procent

21 Rektorsenkät 2010 Under våren 2010 genomförde SKL en undersökning bland rektorer för kommunalt drivna grundskolor och gymnasieskolor. Cirka 1300 rektorer har svarat på undersökningen, varav 990 rektorer för grundskolan och 317 stycken rektorer för gymnasieskolan. Det motsvarar 30 procent av landets rektorer Den rektorsenkät som SKL gjorde 2010 ger intressanta siffror om klasstorlek. Det är svårt att exakt säga hur stort det totala antalet rektorer är i Sverige. Organisationen ser olika ut i kommunerna och ofta kan en rektor ansvara för flera skolor. Men totalt baseras siffrorna på uppgifter från ca 30 procent av landets rektorer.

22 Genomsnittsklassen är mindre än den allmänna bilden…
Blå gymnasium Grön grundskola Mindre variation i grundskolan – spridningen på klasstorlekarna större i gymnasiet – fler större och fler mindre klasser. 21-23 verkar vara normalstorleken. I 93 procent av alla grundskolor är genomsnittsklassen mindre än 26 elever. I 80 % av alla gymnasier är genomsnittsklassen mindre än 26 elever.

23 …och undervisningsgrupperna ännu mindre
Grundskolan – ungefär 40% av skolorna är en snitt undervisningsgrupp mellan 16 och 20 elever. Bara drygt 10 procent av skolorna uppger att en snittgrupp är över 23 elever. På gymnasiet större spridning, men även här ligger 55-60% av grupperna mellan 16 och 23 elever. Klasser är det man pratar om i media men i praktiken så är undervisningsgruppen intressant.

24 Ofta fler pedagoger i klassrummet
90 procent av grundskolorna uppger att det ibland, ofta eller alltid förekommer andra pedagoger i klassrummet. (40 procent säger att det alltid eller ofta gör det) På gymnasiet inte lika vanligt men hälften säger ibland eller ofta.

25 Ingen större förändring av undervisningsgruppernas storlek
Undersökningen visar också att rektorerna inte ser någon större förändring av undervisningsgruppernas storlek. Knappt hälften ser att de är oförändrade. Ungefär lika många tycker att det har minskat som ökat. Ca 25% tycker att de ökar 17% ungefär tycker de minskat. Större ökning på gymnasiet.

26 OECD:s analys av Sveriges PISA-resultat
Sverige tillhör de tio länder som satsar mest pengar per elev, men OECD ser inga kopplingar mellan länder som spenderar mycket pengar och resultat Skolor i socialt utsatta områden är mer missnöjda med resursfördelningen än skolor i andra områden Sverige har prioriterat små klasser, därmed lärartäthet, istället för höga lärarlöner Jag vill avsluta med en bild som visar resultaten i en analys från OECD som presenterades i slutet på februari i Stockholm vid hearing i Utbildningsutskottet. Det är en djupare analys av PISA-resultaten som jämför hur det ser ut mellan skolor i Sverige (beskrivningar av elever och rektorer) och de skolsystem som presterar bäst i PISA. På bilden ser ni några av analysens slutsatser - de som handlar om resurser: Sverige tillhör de tio länder som satsar mest pengar per elev, men OECD ser inga kopplingar mellan länder som spenderar mycket pengar och resultat. Finns många exempel, men USA t.ex. som spenderar betydligt mer än Sverige och Slovakien som spenderar mycket lägre – når ungefär samma resultat. Skolor i socialt utsatta områden är mer missnöjda med resursfördelningen än skolor i andra områden. Det handlar alltså om att rektorerna i enkäten uppger att lärarnas kompetens, undervisningsmaterial, fysisk infrastruktur m.m. är sämre i socialt utsatta områden. Rektorerna uppfattar också att de har svårare att rekrytera bra lärare. (PISA kan alltså inte se att det faktiskt är så, utan det handlar om rektorernas uppfattning i enkäten till PISA). Det som OECD särskilt lyfte fram vid hearingen var att högpresterande länder prioriterar högre löner framför klasstorlek. Sverige har istället prioriterat jämförelsevis små klasser och lärartätheten är något högre. Däremot visar OECD att lärarlönerna är relativt låga i Sverige i förhållande till vårt generella välstånd. OECD menar att det är att föredra att prioritera högre lön för lärarna framför klasstorlek. Högre löner = attraktivt yrke, bra kandidater till lärarutbildningarna. Svenska lärare har relativt höga ingångslöner, men sedan så är löneutvecklingen inte så stark. Nu har vi ju karriärtjänsterna som kommer att bidra till en starkare löneutveckling. Intressant att notera är att Japan och Korea – som tillhör de mest högpresterande länderna – har störst klasser. Vill man satsa på en förstärkt skolstart verkar det därför vara vettigt att inte för hårt låsa åtgärder till exempelvis mindre klasser under skoldagen. På många håll är skolklasserna helt OK medan det snarare är personalförstärkningar under fritids som behövs. Eftersom nästan alla barn går viss tid på fritidshemmen kan ett flexibelt stöd även användas för att kombinera skolans och fritidshemmens verksamhet på ett bättre sätt idag (tex genom att utnyttja halvklasser i skolan med mindre gruppaktiviteter på fritids under olika delar av dagen) och på så sätt ge bäst stöd för de elever som behöver det.

27 Skolriksdagen 2015 27 – 28 april

28 Resultatutveckling i Sverige PISA vs betyg
Hur väl beskriven PISA den totala utvecklingen? Här jämförs PISA, som ju mäter läsförståelse-matte-naturvet med betygen i samtliga ämnen. Dels ser vi skillanderna i utveckling.. Men utöver frågan om betygsinflation kan vi fundera över vad vi vet om utvecklingen i andra ämnen. Vi vet att vi preseterar mycket bra i engelska – från andra internationella mätningar. Svenska elever har också höga nivåer i den internationella mätning som finns för kunskaper om och attityder när det gäller medborgarskap och samhällsfrågor. Medan vi inte är så bra i spanska. Men vad vet vi egentligen om utvecklingen i andra ämnen? Kul att Skolverket är på gång med nationella utvärderingar på sådant vi pratar mindre om, bild, musik och slöjd. F.k. olika avrundat även här.

29 Modell för att utveckla skolan
STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS Alla fyra nivåerna i varje kommun: politik, förvaltningsledning, rektorer och lärare Kart-läggning Arbetande nätverk Operativa mål Åtagna insatser genomförs Arbetande nätverk Uppsatta mål nås Säkerställa delaktighet! Uthållighet! Huvudmannens ansvar!

30 Styrning och ledning utvecklas
Gemensam ledning Ledningsnivåerna är sammanlänkade (politik, förvaltning, rektorer) Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Gemensam syn Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd

31 Modellen i praktiken: Matematiksatsning PISA 2015
STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS - Alla fyra nivåerna i 86 kommuner skolor - 13 arbetande nätverk personer (politiker, förvaltningsledning, mattelärare & rektorer) Kart-läggning Arbetande nätverk Operativa mål Åtagna insatser genomförs Arbetande nätverk Målet: PISA 2015

32