Dränering och växtnäring

En presentation över ämnet: "Dränering och växtnäring"— Presentationens avskrift:

1 Dränering och växtnäring
Katarina Börling Jordbruksverket

2 Dränering och växtnäring
Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll av öppna diken Växtnäringsåtgärder och dränering

3 Vad händer vid dålig dränering?
Ytavrinning - erosion Vattenmättad mark – stående vatten

4 Ytavrinning - fosfor Ytavrinning - erosion
Mättad ytavrinning som samlas i kanaliserade flöden → erosion De finaste och mest fosforrika partiklarna följer med Sediment i dikena har oftast högre P-AL än matjorden på fälten Diffust flöde Rännilar Raviner

5 Ytavrinning - fosfor Dåligt fungerande diken mot skogen
Vatten strömmar ut över fältet - ytavrinning Marken och grödan förmår inte hålla emot Erosion – partikulär fosfor

6 Stående vatten – fosfor och kväve
Vattenmättad mark – stående vatten N2,N2O Denitrifikation (kväve) Makroporflöden (fosfor) Leraggregat slammas upp

7 Stående vatten - fosfor
Leraggregat slammas upp Regnvatten med låg salthalt De finaste och mest fosforrika partiklarna slammas upp Risk för förluster via dränering

8 Stående vatten - fosfor
Makroporflöden Marken vattenmättad - aggregat slammas upp Vatten rinner undan - undertryck i makroporerna Vattnet transporteras snabbt i makroporerna med partiklar och fosfor De små porerna är inaktiva

9 Stående vatten - kväve Denitrifikation Syremättnad ger denitrifikation
N2,N2O Denitrifikation Syremättnad ger denitrifikation Önskvärt i våtmarker Men på åkermark förloras värdefullt kväve Ofullständig denitrifikation kan ge lustgas (N2O) Lustgasbildning sker på fler sätt...

10 Lustgas (N2O) Bildas vid två olika processer:
Nitrifikation: NH4+ → NO3 - Denitrifikation NO3 - → N2 Vid nitrifikation bildas lustgas om syretillgången är för låg Vid denitrifikationen bildas lustgas om syre tillförs N2O är ca 300 gånger kraftigare växthusgas än CO2 Produktion av lustgas är som högst vid ca 60% vattenfylld porvolym (Wesström och Joel, 2007).

11 Förbättrad dränering Fosfor
Ökad infiltration – minskad ytavrinning och erosion Minskad uppslamning av leraggregat – färre partiklar i vattnet Mer vatten passerar genom en större del av jordprofilen - ökad kontakt mellan mark och vatten

12 Förbättrad dränering Kväve
Mer vatten går genom profilen – ökad läckagerisk Mer syre i profilen – ökad mineralisering (nitrifikation) Mer nitratkväve i profilen – ökad läckagerisk Men det kan kompenseras av ökad rottillväxt – kväveupptaget ökar

13 Kalkfilterdiken Strukturkalk i återfyllnadsmassorna
Infiltrationen ökar Aggregat stabiliseras Mer vatten passerar genom jorden Ska ligga tvärs lutningen för att få effekt Film på You Tube (sök på strukturkalk)

14 Underhåll av öppna diken
Inte självklart hur det påverkar Vegetation i diket ger retention och denitrifikation Sediment måste på sikt tas bort Dräneringen måste fungera för produktionen Klippning av vegetation Varsam rensning vid rätt tidpunkt

15 Underhåll av öppna diken

16 Växtnäringsåtgärder och dränering
Andra växtnäringsåtgärder som kan påverka dräneringen Våtmarker Fosfordammar Tvåstegsdiken Foton i presentationen av: Katarina Börling, Janne Linder, Anuschka Heeb, Dennis Wiström, Pernilla Kvarmo, Ronny Sköller