Finska intentionsavtal – något för Sverige?

En presentation över ämnet: "Finska intentionsavtal – något för Sverige?"— Presentationens avskrift:

1 Finska intentionsavtal – något för Sverige?
Bengt Westman SKL

2 Parter i Finland (Ex. Helsingfors-regionen)
Staten Kommunikationsministeriet Miljöministerieet Trafikverket Närings-, trafik-, och miljöcentralen i Nyland (För Helsingforsregionen) Finansierings och utvecklingscentralen för boendet (ARA) Kommunerna Helsingforsregionens 14 kommuner Samkommunen för Helsingforsregionens trafik

3 Innehåll i avtalet Produktion av 12 000 – 13 000 lägenheter per år
Minst 20 % ARA-hyresbostäder (subventionerade) Målproduktionen delas upp solidariskt mellan kommunerna Befintliga planer ska genomföras Sammanhållen planering av markanvändningen Utbyggnad av trafikanläggningar och kollektivtrafik Gemensam uppföljning och utvärdering Uppföljningen sker gemensamt mellan parterna Årligen rapporteras utvecklingen av byggande, färdiga planer och utveckling av trafiken

4 Kommunernas åtagande Kommunerna förbinder sig att detaljplanera för att skapa förutsättningar för att målet för bostadsproduktionen uppnås Utvecklar sin markpolitik med gemensamma modeller för markupplåtelse och aktivt användning av inlösensregler. Arbetar aktivt för att skapa lämpliga enheter för små och medelstora aktörer Kommunerna söker i sin planering utnyttja befintlig och planerad spårtrafik så mycket som möjligt Ser över möjligheterna att öka byggrätten för att möjliggöra kompletteringsbebyggelse i glest bebyggda områden

5 Statens åtagande Inventerar statens och de statliga företagens markinnehav i Helsingforsregionen. Områden som överensstämmer med intentionerna i avtalet överlåts till kommunerna till rimligt pris. Säkerställer att ARA-produktionen enligt avtalet får tillräcklig finansiering Staten anvisar infra-understöd för områden avsedda förbostadsbyggande 7,5 miljoner € per år Den undre gränsen för höjd fastighetsskatt för obebyggd byggnadsmark höjs Effektiviserar planeringen genom att ett utvecklat myndighetssamarbete

6 Parterna tillsammans Utreder möjligheterna att sänka kostnaderna för bostadsbyggandet bl.a. genom att krav som orsakar extra kostnader ses över. Ett gemensamt projekt med syfte att utveckla kommunernas beställar- och upphandlingsverksamhet startas. En gemensam markanvändningsplan upprättas för regionstruktur och trafik. Som krav på skyddsrum, parkering m.m

7 Trafikinfrastruktur Staten ökar det befintliga spårnätets kapacitet och förbättrar spårtrafikens driftsäkerhet Staten och kommunerna inleder under avtalsperioden fyra infrastrukturprojekt till total kostnad om 450 Miljoner €. Och planerar infrastrukturprojekt om totalt 950 Miljoner € för åren Staten beviljar Helsingforsregionen kollektivtrafikstöd för stora stadsregioner och strävar efter att öka stödbeloppet under följande intentionsavtalsperiod Kommunerna tryggar finansieringen av kollektivtrafiken på lång sikt

8 Fördelar med intentionsavtal
Det förtydligar det gemensamma ansvaret för bostadsbyggandet Det blir tydligt vem som ansvarar för vad. Alla parter ges ansvar för att genomföra sin del av intentionsavtalet. Samplanering och samtidig utbyggnad av infrastrukturen och bostäder Kontinuerlig uppföljning och utvärdering ger utveckling och lärande Gemensamma åtaganden för att trimma regelverk och öka kommunernas kompetens

9 Intentionsavtal i Sverige?

10 Vad skulle ett svenskt intentionsavtal innehålla för åtaganden?

11 Kommunerna skulle Arbeta aktivt för ökat bostadsbyggande.
Samverka med varandra regionalt. Effektivisera sina planerings- och beslutsprocesser (och stå emot tillfälliga lokala opinioner) Utveckla sin markpolitik och modeller för markanvisning som underlättar också för mindre aktörer att få tillträde till marknaden

12 Staten skulle Anpassa statliga infrastrukturinvesteringar till planerad bostadsutbyggnad I ett tidigt skede av planeringsprocessen ge ett samlat besked om hur staten ser på allmänna intressen och eventuella riksintressen. Använda statligt ägd mark på ett så samhällsekonomiskt effektivt sätt som möjligt. Beskedet bör vara samlat och skära av enskilda myndigheters möjlighet att återkomma senare i processen.

13 Byggherrarna skulle Förverkliga de planer de tilldelats snabbt och enligt en överenskommen tidplan. Samverka för ett effektivare plangenomförande. Verka för minskade byggkostnader och en bättre konkurrens i alla skeden av byggprocessen

14 Är intentionsavtal något för Sverige?
Tack!