Är svensk intensivvård könsjämlik?

En presentation över ämnet: "Är svensk intensivvård könsjämlik?"— Presentationens avskrift:

1 Är svensk intensivvård könsjämlik?
Malin Banck*/Folke Sjöberg/Sten Walther/Göran Karlström/Thomas Nolin/ Silvana Naredi/Caroline Mårdh/Lotti Orvelius/Carolina Samuelsson*, Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad *och Hallands sjukhus Region Halland 

2 Svenska Intensivvårdsregistret
Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland BAKGRUND Det kan föreligga epidemiologiska, sociala och biologiska skillnader mellan kvinnor och män som påverkar deras respektive behov av intensivvård och effekt av intensivvård. För en del tillstånd, såsom exempelvis hjärtstopp, multitrauma, sepsis, KOL och ARDS (Acute respiratory distress syndrome) tyder experimentella studier och case control studier på att kvinnligt könshormon är associerat med överlevnadsfördel. Jämlik vård innebär att patientens kön inte ska påverka vårdens omfattning och kvalitet. Historiskt har könsskillnad i terapival, resursallokering och utfall identifierats inom sjukvård. När osakliga skillnader uppmärksammas finns förutsättningar för att initiera insatser för en jämlikare vård (1). Svenska Intensivvårdsregistret

3 Svenska Intensivvårdsregistret
Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland MÅL Att inom svensk intensivvård studera: utnyttjande, resursallokering och utfall för kvinnor och män om epidemiologiska data tyder på att fertila kvinnor har en överlevnadsfördel vid intensivvård av hjärtstopp, KOL, multitrauma, ARDS och sepsis om organdonatorskap skiljer sig mellan kvinnor och män METOD Samtliga inrapporterade intensivvårdstillfällen hos patienter >15 år under jan 2009-mars 2011 från 48 sjukhus (57 IVA) med uppgift om sjukdomsgrad (SAPS3, Simplified Acute Physiology Score och EMR, Estimated Mortality Rate) studerades (2). För vårdtillfällen där vårdtyngd registrerats (n=40158) mättes intensivvårdsnyttjande med variablerna vårdtid, VTS (Vårdtyngd Sverige-poäng) och vårdintensitet (VTS/vårdtid). Som utfallsvariabler mättes IVA-mortalitet, 24-timmarsmortalitet, 30- dagars mortalitet (OMR 30d) och riskjusterad mortalitet (SMR). Logistisk regression, där det kontrollerades för ålder och sjukdomsgrad, genomfördes för att jämföra 30 dagars mortalitet mellan kvinnor och män med de fem utvalda primärdiagnoserna. Studien är godkänd av regional etiknämnd i Linköping. De skillnader mellan kvinnor och män som kommenteras är statistiskt signifikanta (p<0.05). Svenska Intensivvårdsregistret

4 Svenska Intensivvårdsregistret
Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland RESULTAT Demografi: Män är äldre (median 64 vs 63 år) och har högre sjukdomsgrad (EMR 22.1% vs 20.5%) än kvinnor vid intensivvårdstillfällets start (figur 1). Intensivvårdskonsumtion: 57% av alla intensivvårdsvårdtillfällen och 60% av all intensivvårdstid användes av män. Män har längre vårdtid än kvinnor och skillnaden ökar ju högre sjukdomsgrad patienten har (figur 1 och 3). Mortalitet: Män har högre 30-dagars mortalitet än kvinnor men det föreligger ingen skillnad i riskjusterad mortalitet figur 1. Hos patienter under 45 år är SMR lägre för kvinnor än för män (könskvot 0,85). Hos patienter med låg sjukdomsgrad (EMR<20%) är SMR lägre för kvinnor än för män (könskvot 0,86) (figur 2). Organdonation: Av de som avled på IVA var 59% män och 41% kvinnor. Större andel av avlidna kvinnor än avlidna män blev organdonatorer. Överlevnad efter hjärtstopp, sepsis, ARDS, KOL och multitrauma: Efter riskjustering för sjukdomsgrad och ålder var manligt kön associerat med en högre oddskvot för död vid 30 dagar jämfört med kvinnor i gruppen under 46 år. Hos individer över 45 år sågs ej överlevnadsfördel kopplat till kvinnligt kön (tabell 1) . Svenska Intensivvårdsregistret

5 Svenska Intensivvårdsregistret
Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland Figur 1. Könskvot (kvinnor/män) för studerade utfallsvariabler. Kvinnor har lägre sjukdomsgrad (EMR), lägre 30 d mortalitet (OMR 30d) och kortare vårdtid än män. Riskjusterad mortalitet (SMR) och vårdintensitet skiljer inte mellan könen. Svenska Intensivvårdsregistret

6 Svenska Intensivvårdsregistret
Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland Figur 2. SMR grupperat efter sjukdomsgrad och kön. I gruppen med EMR≤20% har kvinnor lägre SMR än män. Svenska Intensivvårdsregistret

7 Svenska Intensivvårdsregistret
Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland Figur 3. Medianintensivvårdstid (25%-75%) hos män och kvinnor med olika sjukdomsgrad. Vårdtid är kortare för kvinnor än för män i alla tre grupperna. Svenska Intensivvårdsregistret

8 Svenska Intensivvårdsregistret
Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland Tabell 1. Riskjusterad oddskvot (OR) 30-dagarsmortalitet män vs kvinnor. Hos intensivvårdspatienter under 46 år är oddskvot för död vid 30 dagar signifikant högre för män än för kvinnor. För patienter över 45 år ses inte motsvarande skillnad. Svenska Intensivvårdsregistret

9 Större andel avlidna kvinnor blir organdonatorer än avlidna män.
Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland SLUTSATS Det finns könsskillnader vad gäller utnyttjande av och utfall efter intensivvård i Sverige: Manliga patienter är fler, sjukare, äldre och vårdas längre än kvinnliga patienter. Större andel avlidna kvinnor blir organdonatorer än avlidna män. Intensivvårdade kvinnor i fertil ålder har högre risk- och åldersjusterad överlevnad än män vid diagnoserna KOL, sepsis, hjärtstopp, ARDS och multitrauma. För första gången stödjer data på befolkningsnivå tidigare forskningsresultat som visat att könshormonnivåer sannolikt påverkar utfall vid svår skada eller kritisk sjukdom. REFERENSER Poon et al, Am Heart J 1: 66-73, 2012 (2) Metnitz et al, Intensive Care Med 2005, 31: Svenska Intensivvårdsregistret