Att arbeta med forskningscirklar Ett projekt vid Uppsala universitet Kerstin Rydbeck, Institutionen för ABM Mia Carlberg, Universitetsbiblioteket 2011-09-15.

En presentation över ämnet: "Att arbeta med forskningscirklar Ett projekt vid Uppsala universitet Kerstin Rydbeck, Institutionen för ABM Mia Carlberg, Universitetsbiblioteket 2011-09-15."— Presentationens avskrift:

1 Att arbeta med forskningscirklar Ett projekt vid Uppsala universitet Kerstin Rydbeck, Institutionen för ABM Mia Carlberg, Universitetsbiblioteket 2011-09-15

2 Projektet Övergripande syfte: Att pröva forskningscirkeln som en metod för att stärka ett evidensbaserat arbetssätt inom bibliotek. Två cirklar: •Spelar skolbibliotek en roll? (2008-2009) •Bibliotek och institutioner tillsammans. Hur kan interaktionen förbättras? (2010-2011) Projektledare (cirkelledare): Kerstin Rydbeck

3 Vad är en forskningscirkel? •En traditionell studiecirkel, men där en forskare ingår till- sammans med praktiker av något slag. •Syftar till att ur ett vetenskapligt perspektiv vända och vrida på ett problem deltagarna uppfattar som angeläget, för att förstå det bättre. •Ska öka kompetensen hos deltagarna och stärka dem i deras professionella roll, både som individer och som grupp. •Ska bidra till verksamhetsutveckling (resultatet av cirkel- arbetet bör dokumenteras). •Brukar beskrivas som ett slags Participatory Action Research (PAR), på svenska oftast benämnt deltagar- orienterad aktionsforskning (Härnsten & Holmstrand).

4 Redovisat hittills (första cirkeln) Spelar skolbibliotek en roll? En presentation av fem projekt från en forskningscirkel om skolbibliotek, Kerstin Rydbeck (red.). Meddelanden från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet, nr 3 (Uppsala 2009) Finns i fulltext i DiVA på: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:221408 Går även att beställa på papper från Inst. för ABM, se: info på: http://www.abm.uu.se/index.php?sida=26 Rydbeck, Kerstin, "The research circle as a meeting place for researchers and practitioners" Information Research, 2010, 15(3) colis707. http://InformationR.net/ir/15-3/colis7/colis707.html

5 Bibliotek och institutioner tillsammans. Hur kan interaktionen förbättras? Förvärv: •Gemensam studie om ett samarbetsprojekt mellan biblioteket och institutioner inom hum/teol/sociologi. Dokumentation av projektet och sammanställning av idéer Undervisning, tre studier: •Lärarutbildning •Samarbete mellan två universitet •Kandidatprogram inom humaniora Dokumentation av möten med t.ex. studierektorer och programansvariga och ev. undervisning samt sammanställning av idéer

6 Exempel: Kandidatprogram för retorisk och litterär kommunikation •Tillfrågade om att delta i det 3-åriga programmet vid skriftliga arbeten, idag fyra av sex terminer •Deltar i lärarmöten och träffar studierektor och kursadministratör och några lärare •Dokumenterar och reflekterar kring undervisningen och samarbetet under 2010 •Problemområden: anpassning till ämnet, progression och kommunikation

7 Positiva erfarenheter från forskningscirkelarbetet •Har givit möjlighet till diskussion kring frågor praktikerna uppfattar som viktiga, på distans från vardagsarbetet och ur ett mera övergripande perspektiv. •Bidrar till att utmana invanda och etablerade föreställningar kring den verksamhet man sysslar med. •Bidrar till att öka den allmänna kompetensen hos deltagande praktiker om hur man konkret går tillväga när man forskar. •Bidrar till att skapa nätverk som involverar både forskare och praktiker. •Den publicerade redovisningen har rönt stort intresse från fältet.

8 Svårigheter och problem •Forskning tar mycket tid!!! Praktikerna behöver ordentligt med tidsresurser för att cirkelarbetet ska fungera och bli meningsfullt. •För lång tid mellan träffarna gör att man tappar tråden. •Metoden kan uppfattas som för diffus. Alla deltagare har ett stort ansvar för att driva arbetet framåt. Det är inte ledarens ansvar att ensam bestämma vad cirkeln ska göra.