Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg

En presentation över ämnet: "Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg"— Presentationens avskrift:

1 Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg
----- Mötesanteckningar ( ) ----- Namnet på den Tankesmedja som vi sökte till

2 Att synliggöra det synliga lärandet

3 Slutseminarium 11/2-2013 Program
Deltagare Tankesmedja 7 Inspirationslitteratur Processen fram till slutseminarium Begreppsgenomgång Kartläggningsverktyg Synliggöra lärandet för kollegor Synliggöra lärandet för barn Synliggöra lärandet för elever Gruppdiskussioner Sammanfattning muntligt av gruppdiskussioner

4 Deltagare Tankesmedja 7
Yrkesverksamma från skolans värld Paulina Nyhlén, Lund stad Johan Krantz, Lund stad Joakim Sahlin, Kristianstad kommun Jessika Johansson Måsbäck, Lund öster Marie Nilsson, Lund öster Björn Persson, Svedala kommun Jenny Andersson, Svedala kommun Michael Rystad, Svedala kommun Lars-Ola Olsson, Örkelljunga kommun Forskare och lärare från högskolan Thomas Småberg, Malmö Högskola Anders Eklöf, Högskolan i Kristianstad Lisbeth Amhag, Malmö Högskola Alli Klapp, Högskolan i Kristianstad Pia Thornberg, Högskolan i Kristianstad ----- Mötesanteckningar ( ) ----- Vi yrkesverksamma är representerade från F-gymnasiet, både lärare, rektorer och utvecklingsledare.

5 Inspirationslitteratur
----- Mötesanteckningar ( ) ----- Dessa böcker kommer att finnas med ute i grupperna när vi delar på oss för er som vill veta mer eller titta närmare på boken. ----- Mötesanteckningar ( ) ----- Bedömning för lärande- lärarens roll helt avgörande för om bedömningen ska främja eller hämma lärandet. Lärande bedömning- hur bedömningar kan utformas för att kunna stötta elevernas lärande på ett effektivt sätt. Skolverket- genomgång av centrala begrepp som används i bedömningssammanhang. Bedömning för lärande Christian Lundahl Norstedts, 2011 Lärande bedömning Anders Jönsson Gleerups, 2010 Kunskapsbedömning i skolan Skolverket, 2011

6 Processen Orientering Fördjupning Dokumentation Formativ miljö
Bedömning i förskolan Feedbackprocessen Kamratbedömning och självvärdering Kartläggning Feedback från Mittseminarium Hur kan vi med hjälp av bedömning synliggöra lärandet för barn, elever och lärare? Synliggöra lärandet för: Kollegorna Barnen Eleverna Begreppsgenomgång Forskarperspektiv Kartläggningsverktyg ----- Mötesanteckningar ( ) ----- Diskussioner kring bedömning Läst litteratur som diskuterats efteråt Lyssnat på och diskuterat med våra forskare Allt detta har lett till att diskutionerna handlat mycket om dessa fyra område:

7 Begreppsgenomgång Formativ bedömning Summativ bedömning Självbedömning
Mål för undervisningen tydliggörs Information om var eleven befinner sig i förhållande till målet Återkoppling till eleven som talar om hur eleven ska komma till målet Bedömning som sammanfattar elevens kunskapsnivå i förhållande till ett kriterium Bedöma sina egna arbete Checklista Matris Kamratbedömning Bedömning för lärande: BFL Feedback/respons Mellansteg till självvärdering Kan ge återkopplingen en annan karaktär än läraren skulle gett Checklista, matris Förhållningssätt till lärande och kunskap som syftar till att öka elevernas lärande och kunskapsutveckling Synlighet, delaktighet och ansvar Uppgiftsnivå (knuten till uppgift) Processnivå ( förmågorna) Metakognitiv (Hur ger man sig själv och tar till sig feedback) Snabb, saklig, konkret, exempel

8 The black box Fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet
Att dela målen för lärandet med eleverna. Att förstå vilka mål vi arbetar mot 2) Klassrumssamtalet knutet till mål, synliggör lärandet Undervisningen 3) Feed back som hjälper eleven framåt – forward The black box Bedömning/ Utveckling och lärande 4) Självbedömning att eleverna äger sitt egna lärande Lära dig att lära Dela målen – målen är inga hemligheter och prov och annat testar väl kända kunskaper/färdigheter – jmfr killen på fotbollsplanen som inte känner till målen. Samtalet kring aktiviteterna i klassrummet knyts kontinuerligt kring mål. Det är också utifrån detta som utvärderingen av prestationerna sker. Eleverna får feed-back, i samband med/under arbetet, deskriptivt och med fokus på two stars and one wish. Självbedömning utifrån mål och matriser Kamratbedömning – tex att en grupp själv får para ihop omdöme med arbete genom att diskutera med varandra. Det som en elev får höra av en lärare kan vara svårare att ta till sig än av en kamrat, då eleven blockeras av prestationskrav och språkbruk. Det som en kamrat säger är lättare att ta till sig, men det är viktigt att vi tränar eleverna i att ge bra feedback. 5) Kamratbedömning att aktivera eleverna som resurser för varandra. Lärande bedömning behöver ej göras av läraren. Att hjälpa och stötta varandra

9 Kartläggningsverktyget
Syfte Användas för att synliggöra det synliga lärandet. Ett stöd för att kunna prata om formativ bedömning i förskolan och undervisning i skolan. The black box Elever, lärare, ledning, resurser, föräldrar, stöd, nationella prov, kriterier och krav Ökad måluppfyllelse!

10 Kartläggningsverktyget
Utgångspunkt Vad är kvalitet i undervisning – enligt forskning? Tydliggöra mål och kunskapskrav Skapa aktiviteter som synliggör lärandet Återkoppling som för lärandet framåt Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess

11 Kartläggningsverktyget
Utformning Fem strategier 15 frågor kopplade till de fem strategierna Begränsat antal frågor - effektiva Två perspektiv Strategin belyses både ur personal- och barn/elev-perspektiv Skapa diskussion Anpassningar För 5-åringar (förskola) och för elever i språkintroduktion används fem intervjufrågor. Viss anpassning av personalfrågor förskola <> skola

12 Kartläggningsverktyget
Redovisning Användarvänligt Ska vara diskussionsfrämjande Tydlig koppling mellan frågor och strategier Tydliggöra likheter/skillnader mellan personal och barn/elev Fokus på det väsentliga Sammanställningarna ska främja diskussionen kring den egna verksamheten. Motverka jämförelser mellan enheter

13 Synliggöra lärandet för kollegor

14 Varför arbeta med BFL Den nyzeeländske utbildnings-forskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat ”Allting fungerar” Det bör vara skillnad på proffs och amatörer De stora effektskillnaderna ser vi i undervisning där formativ bedömning är effektivast

15 Hur kan vi arbeta systematiskt för att förbättra undervisningens kvalitet?
2 Analys av kart- läggningen på respektive enhet 3 Val av strategi och metoder för att förbättra kvaliteten 1 Kartläggning 2 Analys 3 Strategi- och metodval 4 Arbete i undervisning 5 Uppföljning och erfarenhetsutbyte 6 Arbete i undervisning 1 Kartläggning utifrån de fem strategierna 4 Arbete med metoder i undervisning 6 Arbete med metoder i undervisning 5 Uppföljning och erfarenhetsutbyte

16 Utmaningar Synliggöra lärandet, var befinner vi oss, vart är vi på väg? På spåret. Att skapa en gemensam bild, skolledarens dilemma. Forskning i vardagen, kartläggning, en del av kvalitetsuppföljningen

17 Utmaningar Viljan att förändra, det vi gör är ju redan bra
Tillåtande kultur, vi lär av våra misstag, finn fem fel Är det OK att stå sidan om? Tydligt ledarskap

18 Utmaningar Skapa förutsättning för utveckling. Skapa mötesplatser, tid för samtal, struktur i samtal, samtalsledare, samtalsledargrupp, dokumentation Utveckling tar tid, får det ta hur lång tid som helst? Prioriterad utveckling men en del av vardagen

19 Utmaningar När vi reviderar våra ordningsregler ska det ske i en formativ miljö, med ett formativt syfte och med elevens utveckling som mål.

20 Ett begrepp att diskutera och fördjupa i förskolan
BFL i förskolan Ett begrepp att diskutera och fördjupa i förskolan

21 Hur kan vi arbeta med BFL i förskolan?
Pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande Pedagogiska samtal barn-barn, barn-vuxen, vuxen-vuxen En medvetenhet om att jag gör bedömningar Ha ett didaktiskt förhållningssätt - Vad? Hur? Varför? Sätta ord på barnens lärande Feedback Reflekterade frågor

22 Utmaningar i förskolan
Bedömning Individnivå Gruppnivå Organisationsnivå Reflektion kring egen praktik

23 Synliggöra lärandet för elever
Om eleven är medveten om vad syftet är med det arbete som den utför förbättras inlärningen… Så ja, då börjar vi! Jobba på! Gör mål då! Samarbeta då! Undra vad detta går ut på?! Om jag är tyst så går det nog bra… En typisk bild av skola idag? Eleven som inte vet vad den gör, men som får höra att den ska arbeta och nå målen, vad det nu innebär. Vi har en lärare som skickar ut ytterligare en stackars oförstående elev och bakom läraren sitter en elev i tysthet och hoppas att ingen ska märka att han inte har någon som helst aning om vad han gör där. Synliggöra lärandet för elever

24 BFL syftar till Att alla eleverna ska delta i undervisningen
Att alla eleverna ska komma framåt i sin kunskapsinhämtning

25 Hur arbetar vi med BFL med eleverna?
Respons: Konstruktivt Säga något viktigt om innehållet Vara kopplad till målen Lärprocess: Vad presterar eleven just nu? Vad förväntar jag mig att eleven ska prestera i en nära framtid? Hur ska jag kunna överbrygga skillnaden? Elevernas bedömarkompetens: Visa exempel av olika kvalitet och djup Att lära eleverna att själva bedöma kvalitet hjälper dem att bedöma både andras och sitt egna arbete.

26 Utmaningar med eleverna
Synlighet Delaktighet Ansvar Målet för undervisningen måste tydliggöras för eleverna Presentera målen så att eleverna förstår Eleven måste förstå och bli delaktig om var hans/hennes utgångsläge är i förhållande till målen Progressionen dit Lärarens roll att genom konkret och konstruktiv feedback visa vägen framåt. Two stars and a wish

27 Utmaningar till gruppdiskussioner
Hur gör vi i praktiken för att åstadkomma det livslånga lärandet? Hur skapar vi samsyn från förskola till vuxenutbildning? Gemensam bedömningskultur Hur skapar vi/främjar vi en formativ lärandemiljö? ----- Mötesanteckningar ( ) ----- Förskola- Marie och Jenny Feedback-Paulina, Annette och Jens Kamratrespons- Björn, Jessica Formativ- Liselotte och Joakim